Hannes Laaksonen och jag var de första studenterna som åkt på utbyte till Sultan Qaboos University. Jag valde universitetet främst för att jag tänkte att detta är ett utmärkt tillfälle att få en ordentlig inblick i arabisk kultur (2 månader) på ett sätt som inte riktigt går att få som turist. Jag hade även hört mycket gott om människorna i Oman från ett par personer som har varit där.

Informationen om utbytet var saklig och tillfredsställande, en lista på möjliga electives som redan har godkänts från KI’s sida fanns tillgänglig. Jag valde pediatrik och hematologi, för att välja ett brett ämne och ett ämne vars sjukdomspanorama skiljer sig från Sverige (sickle-cell anemi, thalassemier).

Det behövs inga särskilda vaccinationer för Oman, och malariaprofylax är inte nödvändigt då malaria eradikerats från landet.

När man söker till Sultan Qaboos University blir man ombedd att intyga sina vaccinationer inkl barnvaccinationer med bl a immuniseringsnivåer av Rubella. Med detta fick jag föredömlig hjälp från Studenthälsan som kunde intyga alla vaccinationer från Wasa vaccination. Jag tog en kopia från gula kortet, men struntade i serumnivåer av Rubella-ak, vilket aldrig var något problem.

Flyg kan man ta till Muskat och priser startar från strax under 4000 kronor. Man får räkna med en mellanlandning. Billigast då vi åkte (nov-jan) var Turkish Airlines och Swiss. Värt att kolla upp kan vara att flyga Stockholm-Dubai och tillbringa några dagar före och efter där. Sedan kan man ta buss ganska enkelt därifrån till Muskat (kostar 100 kr och tar 5-6 timmar – bra vägar och bekvämt!). Det går bussar på morgonen kl 07.00 och på eftermiddagen ungefär kl 16.00.

Jag anlände dagen innan och det var fullt tillräckligt då universitetet hade ordnat med boende. Den som ansvar för utbytesstudenter hämtade oss från vägen där bussen från Dubai stannade. Man behöver inte vara där längre tid innan.

Första dagen kom vi så till han som hade hand om våra utbytesstudier. Han sa inte så mycket utan visade oss till våra handledare på vår första placering. Sedan fick vi på varsitt håll försöka ordna passerkort för sjukhuset (obligatoriskt). Och jag lyckades få tillgång till gratis frukost, lunch och middag på sjukhusrestauranten via Pediatrikens chef (skedde via ett kodsystem som verifierades med fingeravtryck i samband med varje måltid).

Det var bara att köra igång första dagen (utan särskilt mycket information – dvs som så ofta när man är kandidat). Senare första dagen kom två studenter som var engagerade i IFMSA-utbyten som hade fått till uppgift att visa omkring på campus. De erbjöd oss hjälp med det mesta om vi var intresserade.

Observera att arbetsveckan börjar på lördag och slutar på onsdagar i Oman.

Kostnadsläget i Gulfländerna är generellt inte särskilt lågt. Det fanns inga obligatoriska avgifter i samband med utbytet. Hyran var 2100 kr/mån för en del i lägenhet.

Köpa mat på gatan kostar från 10 kronor (mackor) till 70 kronor (extensiv turkisk kebabmiddag). Handla själv i affärer är svårt; utbudet är kraftigt begränsat, men kostnadsläget är som i Sverige ungefär (lite billigare för vissa varor). Taxi kostar 6-10 kronor för resor upp till 5 km (försök i så stor utsträckning som möjligt att åka minibuss – som körs som alt till kollektivtrafik längs huvudgatan in till Muscat – kostar max 10 kr för 40 km väg). Tvättning och strykning av en skjorta kostar 4 kr. En hårklippning kostar 10 kr.

Man ska definitivt köpa ett kontantkort från Nawras eller Oman Mobile, kostar 60 kr som man kan ringa för. Samtalspriser är som i Sverige. Vi köpte även ett mobilt bredbandsmodem som kostade 500 kr, som man sen laddade på med obegränsade 48 timmars sessioner à 40 kronor. Fungerade bra!

Man kan leva billigt, ffa vardagar då man inte gör några aktiviteter. Man kan fundera på att hyra en bil; från 200 kr per dag. Eller hyra för helgerna.

Universitetet ordnade en stor lägenhet (2 sovrum med vardera 3 sängar, 3 toaletter, kök m gasspis och vardagsrum med tv och några enkla fåtöljer) för 2100 kr/mån. Standarden var okej. Allt i den ganska kala lägenheten var väldigt basic. De sa initialt att de skulle kunna ordna gratis boende på campus. För kvinnliga studenter går detta med säkerhet att ordna då alla omanska kvinnliga studenter bor där. För män blir det svårare och man ska nog ha tur att de finns plats på campus just då.

Vi bodde ca 5 km från universitetet och blev hämtade med en minibuss varje morgon kl 07.15 och kunde åka hem med densamma kl 15, 16.30 eller 18. Detta var kostnadsfritt. Det är ingen idé att gå då det inte finns trottoarer och man måste gå längs högtrafikerade gator och dammig öken. Vår lägenhet låg i ett område som heter al Khoudh, som ligger långt från centrala Muscat (som i och för sig är väldigt utspritt). Vi bodde 2 km från huvudgatan (”marknaden”) där affärer och restauranger ligger. Vi kunde köpa enkla, billiga mackor där vi bodde och tvätta. Skulle vi äta något mer ordentligt var vi tvungna att gå ganska långt eller låta någon skjutsa oss.

Man kan på Sultan Qaboos University välja att förlägga placeringar på antingen Sultan Qaboos University Hospital (SQUH) eller på Royal Hospital som ligger lite mer centralt. Dessa är de två stora sjukhusen i Muscat och jag bedömer att det inte spelar så stor roll på vilket av sjukhusen du går. Är man kvinna och bor på campus är det sannolikt bättre att gå på SQUH.

Campus är mycket vackert med vita pelargångar, trädgårdar, fontäner och är alldeles tyst. Det finns ett par snabbköp för studenter att handla och ett medicinskt bibliotek där man kan använda datorer och läsa.

Studenterna på läkarutbildningen i Oman är duktiga teoretiskt, men ganska svaga vad det gäller status och socialt samspel. Utbildningssystemet är i mina ögon auktoritärt och studenterna förväntas kunna detaljkunskaper och kunna redogöra utförligt för diagnoser som man hittar på Socialstyrelsens Ovanliga diagnoser. Studenterna får kontinuerligt i uppdrag att förbereda presentationer inför läkarna på morgonmötena alternativt inför varandra. Som utbytesstudent behöver man inte göra detta om man inte vill, och man behöver inte heller svara på lika många frågor som de omanska studenterna.

Oman har ett auktoritärt utbildningssystem där studenterna drillas i att presentera case och svara på detaljfrågor av specialister och överläkare. Studenterna har väldigt stor respekt för alla läkare, ffa överläkarna. Studenter och lärare fokuserar på slutexamina för att förklara varför man måste kunna all denna detaljkunskap. Exempel på vanliga frågor som de ställde till mig var ”Vilken är den kända toxiska biverkan av cytosine arabinoside?”, ”Kan du redogöra för Castlemans sjukdom?”  Eller ”Hur räknar man ut doshöjningen för behandling av en hemofili-patient som drabbats av en blödning?”

Läkar-patientkontakten är i många fall mycket bristande. På mottagningarna står oftast dörrarna in i undersökningsrummet öppna och vem som helst kommer in i rummet när som helst (för att heja, fråga något). Alla läkare har mobilen på hela tiden och pratar gärna i telefon framför patienten (och tar i vissa fall sitt eget måltidsinsulin samtidigt inför patienten innan man har hälsat).

Utbildningen och ronderna sker på engelska. Många läkare är från Indien, Egypten och andra Gulf-länder. Jag tycker själv att jag är bra på engelska men det är ofta svårt att hänga med på vad som sägs (ffa pga av ett helt annat uttal och intonation samt att man använder mycket förkortningar som vi inte är vana vid i Sverige).

Konsultationerna sker ffa på arabiska vilket kan bli lite frustrerande ibland. Inga språkkurser erbjuds (eller efterfrågades av mig). Jag vet dock att man kan gå arabiska kurser i centrala Muscat eller på kvällarna i Sultan Qaboos Grand Mosque.

Lär du dig några av artighetsfraserna kommer du att bli väldigt uppskattad!

Omanier är väldigt religiösa. De flesta ber 5 gånger om dagen. Pojkar och män bär vita kaftaner och flickor och kvinnor svart med slöja. Några täcker hela ansiktet. Som kvinna från Sverige behöver man inte ha slöja. Man ska dock inte ha för utmanande kläder. På sjukhuset finns en hel del indier som klär sig på deras sätt.

Ska man undersöka en kvinna i någorlunda sin egen ålder ska en kvinna finnas med vid undersökningen. Män tar inte kvinnor i hand och man förväntas passera varandra i korridorerna med råge. Man kan prata med varandra, men man sitter åtskilda i matsalen och man kan inte gå iväg någonstans ensam med någon från det andra könet.

Man talar väldigt fin, man använder aldrig svärord.

De flesta är oerhört tacksamma inför Sultanen, Sultan Qaboos, vilket bör respekteras. Han har varit ensam regent sedan 1970 och det finns mycket att säga om detta, men omanier uppskattar honom på det stora hela. Man kan gärna diskutera politik, men man bör vara avkännande med tanke på den man diskuterar med.

På campus finns ett sport center (iaf för killar) där det finns simbassäng, enkelt gym, basketplan, löparbanor, fotbollsgräsplan, volleybollplan och squashplan. De öppnar dock aldrig före kl 16 om dagarna (för då ska man studera!).

Det är ganska lätt att få kontakt med studenter (dock ej mellan könen). De är intresserade men många har mycket respekt för en om man kommer från Europa. Vi följde med hem till en student över en helg i hans hemby och blev mycket väl omhändertagna. Det fanns under de två månader vi var på universitetet inga andra utbytesstudenter vad vi vet om. Det fanns inte heller några uppstyrda aktiviteter för utbytesstudenterna.

Helgdagar i Oman är torsdagar och fredagar. Då åker alla studenter hem till sina hembyar för att vara med familjen. Det är det enda som folk gör. Killar spelar fotboll på stranden varje eftermiddag från 16 till solnedgången. Det finns ingen musikscen, bara några få biografer, ingen teater och knappt några gallerier. Man åker inte till Muscat för kulturliv. Alkoholhaltiga drinkar går att köpa på finare hotell. Vattenpipa finns på vissa ställen, men betraktas som dåligt av Omanier.

Transport är ett problem. Muscat har ingen kollektivtrafik, utan endast minibussar som går spontant (men ofta förutom på fredagar).

Bra saker att göra enstaka lediga dagar i Muscat:

1.     Åk till al Qurm beach och njut av värmen och vattnet och spela fotboll med killarna i solnedgången. Här finns ställen att dricka kaffe, äta bra mat och god glass. (Tjejer tänkt på vad ni har på er bara)

2.     Besök Sultan Qaboos Grand Mosque (ska ej missas – endast kl 08-11, obs täckande kläder)

3.     Försök pruta på marknaden i Muttrah (fin klassisk arabiska marknad lika populär bland turister och omanier).

4.     Kolla in Sultanens palats i Old Muscat.

5.     Åk och dyk på vrak och korallrev via Oman Dive Center och tillbringa resten av dagen på stranden!

6.     Försök att kolla upp när de har kamelracing i Seeb.

Om man vill åka iväg en helg eller under en ledighet finns det några bra alternativ, ffa om man är intresserad av vandring och naturen. Följande kräver dock 4-hjulsdriven bil (kostar från 700 kr/dygn + 200 fria km sedan 2 kr/km)

1.     Stirra ner i världens näst djupaste ravin (efter Grand Canyon) Wadi Ghul och klättra längs kanten till den övergivna byn.

2.     Bestig Arabiska halvöns högsta berg Jebel Shams, 2997 möh. Fantastiska vyer över ravinen ovan. Tog 8 timmar av snabb vandring upp och ner.

3.     Sov över i tältläger i sandöknen i Wahiba Sands. För ett riktigt bra ställe, kontakta Nomadic Desert Camp. Man kan rida kamel, se solnedgången, prova sandsurfing, sandbasha (köra 4WD i sanden)

4.     Upptäck lummigare trädgårdar och övergivna byar på högplatån i Jebel al Akhdar (2000 möh)

5.     Se havssköldpaddor lägga ägg på stranden i Ras al-Jinz.

Om man inte vill hyra 4WD, kan man alltid

6.     Vandra in i ravinen Wadi Shab och hitta grottan i vattnet som man kan dyka till. Fantastiskt vackert.

7.     Åk till Nizwa och gå till den gamla marknaden och fortet och åk vidare och besök al Hoota Cave.

8.     Besök de vackra forten och de varma källorna i Nakhdar eller Rustaq.

På det stora hela tycker jag att utbytet har varit lyckat på det sättet att jag har fått se många sjukdomsfall som är ovanliga i Sverige. Dessutom har jag lärt mig mycket om den islamiska kulturen och fått se mycket av de vackra platserna i Oman. Med tanke på alla invandrare i Sverige som kommer från arabiska länder ser jag att jag kommer att ha nytta av dessa erfarenheter i framtida patientmöten.

Undervisningen på SQUH sker på ett för konservativt sätt med detaljfrågor och auktoritära yrkesroller. Kan man ta detta finns det dock goda möjligheter att lära sig mycket medicinsk sakkunskap.

 Jag har funderat på om det är en bra idé att åka själv på detta utbyte, och jag har kommit fram till att jag inte skulle rekommendera det. Det bottnar i ffa att det finns en ganska stor risk att man med boendet lätt blir isolerad. Åker man en kvinna och en man kommer man inte att kunna bo tillsammans om man inte är gift. Som kvinna kan man bo på campus, och det skulle vara bra, men att resa omkring själv i Muscat i övrigt skulle kunna vara motigt (inte farligt alls, men man skulle nog kunna känna sig besvärad ganska ofta).