Studier
Att plugga i Paris var fantastiskt. Att se odontologiska likheter och olikheter mellan Sverige och Frankrike var väldigt lärorikt. Att ha egna patienter på franska var fantastiskt roligt, lärorikt och utmandande!
Utbildningssystemen på tandläkarutbildningen på KI och Université Paris Descartes är ganska lika. De har precis som vi teori och praktik blandat under åtminstone senare delen av utbildningen och följer patienterna från behandlingens början till dess slut. Tandläkarutbildningen i Frankrike är sex år och de första tre åren är helt prekliniska. De läser mycket teori och har läst klart all preklinisk teori innan de börjar med patienter samtidigt som de jobbar mycket prekliniskt. År fyra börjar de med patienter och är då på sjukhuset två dagar i veckan. De har högre kurskrav än vi och är ännu mer stressade än vi under dagarna då de har praktik. Men de lär sig också väldigt mycket och är ganska självsäkra i sin tandläkarroll. Här kan du läsa mer om tandläkarprogrammet i Paris http://www.odontologie.parisdescartes.fr.
Praktik
Som utbytesstudent har man också två obligatoriska dagar på kliniken men man kan vara där så mycket man vill vilket gör att man praktiskt kan få göra mycket och de låter studenterna göra allt som de behärskar. Det kan vara svårt att hinna med att göra några större protetiskt arbeten, till exempel ett onlay kan hinnas med om någon patient behöver det. Att hjälpa till i akutrummen är väldigt bra för att få patienter och få göra roliga behandlingar. Vi fick göra flera extraktioner efter att ha "haffat" patienter från akuten och även hjälpa till vid opex! Lärarna är flexibla och vi fick göra de delarna vi kunde om det var svårare extraktioner och sen kom de in och handledde eller demonstrerade tills det var klart, de tog sig verkligen tid.
Teori
Vi läste den svenska teorin samtidigt och skrev alla de svenska tentorna på universitetet vilket fungerade mycket bra. Föreläsningarna är inte obligatoriska men man lär sig väldigt mycket, både franska och odontologi, om man går på dem. Dessutom var föreläsarna är ofta duktiga. De tar upp många patientfall och föreläsningarna är kliniskt inriktade, åtminstone de för högre terminer. Utbyteshandläggaren på universitetet hjälper gärna till med att berätta vilka föreläsningar som man kan gå på och vilka som borde vara mest intressanta.
På sjukhusen har de också samling varje morgon och går igenom något speciellt fall. Dessa tyckte jag var mycket lärorika eftersom de där tog upp konkreta situationer och lösningar. Ibland gick dock franskan lite fort och de pratade i mun på varandra vilket gjorde det svårt att förstå.