Ända sedan jag började på Sjukgymnastprogrammet på Karolinska Institutet har jag haft ögonen öppna för att kunna göra en praktik utomlands. Jag har alltid älskat att resa och möta nya människor från andra kulturer. Det är ju precis det som yrket handlar om; att möta nya människor. Att under sin utbildning kunna paktisera i ett annat land och på ett annat språk än svenska är för mig en otroligt rolig utmaning. En chans man får en gång i livet.

 

Men varför just USA?

Jo, jag och min syster hade spenderat sex veckor där under sommaren 2011 i landets alla hörn (ja, vi tog oss faktiskt från New York till San Fransisco med hjälp av den klassiska greyhoundbussen). Vi fick då se en bråkdel av vad landet hade att erbjuda och när vi åkte tillbaka till Sverige började jag genast fundera på hur och när jag skulle kunna åka tillbaka. Ett par månader senare skickade den internationella studiehandledaren ett mail om tid och plats för information inför ansökan till utbytesstudier. På mötet fick jag en realistisk bild av hur det skulle vara att åka på utbyte, vad som krävs av en själv som ambassadör för Karolinska Institutet, kostnader, eventuella svårigheter/problem som kan uppkomma samt hur man skulle ta sig tillväga för att få åka. Jag undersökte möjligheterna för att kunna åka och fyllde i ansökningsblanketter på ki.se och läste reserapporter från tidigare studenters internationella erfarenheter för att se vad jag kunde vänta mig. Jag mailade till och från med den internationella studenthandläggaren för att jag inte skulle missa någon del inför ansökan. Studenthandläggaren svarade alltid snabbt och det var en trygghet i en omständlig ansökningsprocess. Kort tid efter ansökan fick jag ett mail av henne. Rubriken löd: "Utbytesstudier".

"-Herregud tänkte jag.. "vad ska det stå där?". Jo, det stod;

"Grattis Hlin, du har blivit nominerad till utbytesstudier under Termin 6 till Nova Southeastern University, i USA...."

Bifogat var ett femsidigt långt informationsbrev med alla steg jag skulle gå igenom (ansökan, learning agreement, ekonomi, försäkring, blogg, om något händer, ambassadör för KI etc..)

"-Hjälp!?"

 

Där och då började äventyret.

 

Jag bokade ett möte på Karolinska Institutet med min handledare för kursen "Klinisk fördjupning". Vi diskuterade möjligheten för mig att praktisera led-muskel samt vilken period jag skulle åka. Min handledare gav mig all nödvändig information om visum, boende, handledare, kontaktpersoner osv. Då hon själv varit i kontakt med många utbytesstudenter och rest till många av utbytesuniversiteten kunde hon besvara de flesta av mina frågor.  

 

Detta är den nödvändiga att-göra-listan:

 

1. Skicka tre dokument till studentsamordnaren på utbytesuniversitetet; ett learning agreement, ett bankintyg och en kopia på ditt pass. Kort info om dessa:

- Learning agreement skrivs under tillsammans med kursledaren för kursen "Klinsk Fördjupning".

- Bankintyget är mycket viktigt då det bevisar att du har råd att finansiera utbytet. Jag besökte min bank som gav mig ett stämplat intyg som jag behövde visa upp både på amerikanska ambassaden i Stockholm och även i tullen när jag hade landat i USA.

- Kopia på passet. Observera att passet måste vara giltigt minst sex månader efter hemresa. 

 

2. Ha koll i brevlådan...!  Dit kommer ditt påskrivna learning agreement som du behöver för att kunna ansöka om intervju på den amerikanska ambassadens hemsida. (OBS! Boka tid för intervju så fort du bara kan! Jag försökte boka tid i början av juni men det första lediga tillfället gavs i mitten på augusti.)

 

3. Fyll i ansökan online på amerikanska ambassadens hemsida, http://sweden.usembassy.gov/

Detta är en tidskrävande process och risken finns att allt du fyller i försvinner om du önskar att "gå tillbaka" eller "ändra" på information. I slutet av den internetbaserade ansökan ombeds du ladda upp ett foto (enligt ambassadens villkor för detta, se hemsidan), detta steg hoppade jag över då jag hade framkallat fyra stycken specialfoton på fotokedjan expert som var anpassade efter dessa mått, något jag oroade mig för då jag kom till ambassaden men som visade sig fungera precis lika bra som ett uppladdat digitalt foto.  

 

4. Betala två avgifter via ambassadens hemsida och se till att få kvitto på båda dessa så att ambassaden ser att betalningarna har gått igenom (kvittona ska vara bankstämplade, alltså original!). All information om att söka visum finns på amerikanska ambassadens hemsida (se länk ovan).

 

5. Gå på intervju på Amerikanska ambassaden. Medtag det du behöver: kvitton, pass, passfoton, föradresserat kuvert med din egen adress samt frimärken på detta till ett värde av för 72 kr (detta är nödvändigt för att de ska kunna returnera ditt pass med visumet i). Många timmar krävde processen som inkluderade att ha samtliga ovan nämnda dokument tillhanda och korrekt ifyllda samt att jag fick lämna ifrån mig telefon, väska och jacka. En vecka efter min intervju på ambassaden fick jag passet med visumet hemskickat, dock kan det ta upp till tre veckor. Kort och gott, planera ditt besök på ambassaden i god tid och var VÄL föreberedd.

 

När visumet var klart hade jag mailkontakt med studentsamordnaren vid mitt utbytesuniversitetet, Nova Southeastern University. Till henne kunde jag ställa alla möjliga frågor om dresscode på kliniken (kakibyxor och enfärgad pikétröja med svarta skor), lämplig litteratur att använda inför och under utbytesperioden (t.ex. David J Magees bok; Orthopedic physical assessment och Roland Thomées bok; Nya motions och Idrottsskador och deras rehabilitering). Det var även hon som informerade mig innan utbytet om att jag varje vecka skulle dokumentera olika slags reflektionsuppgifter och patienterapporter som hon sedan skulle granska.

Jag fick även ett mail från en sjukgymnaststudent som gick termin 4 på universitetet och skulle agera "fadder" åt mig under vistelsen. Att ha en fadder är superbra när man är ny på en plats, hon gjorde verkligen min vistelse i USA till det där "lilla extra".

 

Innan avresa startade jag en blogg som jag döpte till "learning by doing" för att kunna dela med mig av mitt utbyte. Detta var även ett bra sätt för mig att sätta ord på min nya tillvaro. På: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=28386&a=84283&l=sv kan ni läsa om aktuella studenters bloggar som just nu är ute i världen på olika utbyten. Ska du åka på ett utbyte och vill blogga så skicka länken till det internationella kansliet innan avresa så att de kan publicera den på KI:s hemsida.  

 

Den som varit i kontakt med patienter testas vid hemkomst för MRSA. Detta bokas via studenthälsan, mer info om detta på: www.ki.se/studenthalsan

 

På Miamis flygplats möttes jag av studentsamordnaren från utbytesuniversitetet. Hon hade via hennes assistent ordnat ett rum i en villa i närheten av kliniken. Ägaren och hyresvärden till huset tog emot mig med öppna armar! Där stod också min bil och i den fanns alla papper med försäkringar och biluppgifter (om olyckan skulle vara framme). Han hade också installerat en GPS för att jag skulle hitta rätt. Bil med GPS är ett måste!

 

Påföljande dag åkte jag till universitetet för att registrera mig (dvs få id-kort till universitetet och kliniken). Jag registrerade ett medlemskap på skolans gym; "Rexplex" http://www.rec.nova.edu/, som var ett tre våningar stort gymkomplex med tillhörande utomhusbassäng, basketplaner, klättervägg, spinning/yoga-klasser och allt du kan föreställa dig i styrketräningsväg. Medlemsskapet kostade 40 dollar för hela perioden jag skulle vara där. Efter besöket och rundvandring på campus träffade jag min handledare på kliniken OrthoSport (i området Davie, Fort Lauderdale) där jag skulle göra min kliniska placering på måndagar, onsdagar och fredagar. Det privata företaget bedrev även en klinik 40 minuter norrut (i ett område som heter Margate) där jag skulle praktisera på tisdagar och torsdagar. Min handledare och jag satte oss ner och diskuterade hur den kommande veckan skulle se ut och vad jag teoretiskt behövde förbereda (indikationer/kontraindikationer på olika behandlingsmetoder som främst applicerades på denna klinik).

 

För att kunna komma i kontakt med studentsamordnaren, min handledare på kliniken, min fadder samt övriga personer under utbytestiden skaffade jag ett kontantkort till telefonen för 15 dollar som jag endast fyllde på en gång (fria SMS och låg minuttaxa inom USA). Jag tog med en enkel mobiltelefon från Sverige och fick låna en adapter av min hyresvärd. (Tips: köp en internationell adapter innan du åker). Jag hade också med mig min iphone och använde den att ringa gratis till sverige när wifi fanns tillgängligt.  

Det finns ett ordspråk som säger; "When preparing to travel: lay out all your clothes and all your money. Then, take half the clothes and twice the money". Det kan man med fördel tillämpa i detta sammanhang! 

 

Ekonomi allmänt: Gör en budget för de stora utgifterna; flygbiljett, boende, bil och bensin. Resterande pengar är svårt att beräkna beroende på hur lyxigt du vill leva. Då jag fick veta redan i termin 5 att jag skulle få åka hade jag god tid under sommarlovet att spara ihop pengar som kunde finansiera utbytet. Som tur var bodde jag under utbytesperioden tillfälligt hemma hos mina föräldrar vilken gjorde att jag inte behövde tänka på att hyra ut boendet i Sverige, något som man annars bör ha i beräkningarna i god tid.

 

Bil: Bilen jag fick nyttja under min vistelse blev relativt billig i hyra då jag fick den i kombination med det tillfälliga boendet. Ska man däremot hyra bil samt GPS och är äldre än 25 år kan det bli dyrt. Bensinen kostar hälften av det svenska priset, dock är avstånden mellan platser väldigt långa. Räkna med ca 10 000 kr för bil och bensin för sex veckor. Parkering på skolan och kliniken var gratis men kostar alltid vid stränderna och inne i städerna Fort Lauderdale och Miami. Ca 10 dollar för en heldagsparkering brukar vara standard och för ett fåtal timmar ca 5 dollar.    

 

Övriga kostnader: Resturanger och nöjen är billigare än Sverige, men i mitt fall fick jag akta mig för att inte överkonsumera!

 

Det var väldigt svårt att hitta boende i Miami och i Fort Lauderdale. Studerar man terminsvis på Nova Southeastern University kan man bo på campus i korridorsrum vilket de flesta studenterna gör. Tyvärr fanns inte den möjligheten för mig då jag endast skulle praktisera på kliniken i sex veckor och inte en hel termin. Studentsamordnaren arbetade länge för att hitta någonstans som skulle vara relativt billigt och ligga nära universitetet och båda klinikerna. Det bästa rådet jag kan ge är att höra med studentsamordnaren på universitetet, alternativt med en fadder/dennes vänner/bekanta, söka online eller höra med tidigare studenter från Karolinska Institutet eller andra svenska universitet var och hur de har bott. 

Huset jag bodde i låg 20 min med bil från downtown Miami och ca 10 min från universitetet och kliniken.

 

Sjukgymnaststudent i USA eller Sverige

Då min fadder studerade vid Nova Southeastern University och mina studentkollegor på kliniken gick på FIU (Florida International University) samt UM (University of Miami) fick jag höra spridda meningar om hur sjukgymnastprogrammet är upplagt och hur amerikanska studenter lär sig att praktisera sjukgymnastik. Det är därför svårt att generalisera det amerikanska utbildningssystemet men några tydliga röda trådar tycker jag mig ha urskiljt från den svenska utbildningen.

I USA är sjukgymnastutbildningen liksom i Sverige tre år. Programmen och kurserna verkar vara väldigt likt uppbyggda; mestadels teorisk undervisning under det första året och mer och mer praktiska inslag under andra och främst sista året. Möjligheten att åka på utbyten för dem till exempelvis Sverige eller andra länder finns, men däremot visade de studenter jag pratade med stor okunskap gällande bl.a. vilka ekonomiska förutsättningar ett utbyte skulle kunna innebära. De amerikanska studenterna fascinerades över att vi i Sverige har gratis utbildning.

För att bli sjukgymnast i USA krävs 200 timmars "askulteringstid", som innebär att man ringer upp en sjukgymnastklinik och frågar om man kan observera patientbesök och rehabiliteringsträning. Detta görs för att den kommande sjukgymnaststudenten tidigt ska inse vad yrket innebär. Efter 200 askulteringstimmar på en eller flera kliniker skickar man intyg på detta samt personligt brev till skolan där man vill studera (mina studentkollegor sökte mellan två och tio olika skolor i lika många stater).

 

Arbetstider

Dagarna var fullspäckade och långa. På måndagar, onsdagar och fredagar jobbade jag mellan 9-19, tisdagar och torsdagar mellan 9-16 med en timmes lunchuppehåll. Jag tycker bara att det var positivt att dagarna var långa, då det gav möjlighet att få ut så mycket som möjligt av min studietid där. Reflektionsuppgifter och övrig läsning som jag var tvungen att komplettera med vid sidan av arbetstiderna kunde dock bitvis kännas belastande.

 

Klinikens arbetssätt, journalskrivning

Då kliniken i stor omfattning använde sig av passiva behandlingsmetoder var det mycket hands-on arbete. Massage, ultraljud, laser, is-och värmebehandlingar, TENS och fluidotherapy var exempel på behandlingar som jag förväntades kunna tillämpa. Patienterna blev inskrivna i bokningskalendern som på löpande band och ibland hade jag tre eller fyra patienter SAMTIDIGT. Kliniken var privatägd vilket säkerligen påverkade antalet inskrivningar. Men, så länge jag var påläst och väl förberedd kunde jag hantera fyra patienter samtidigt. T.ex: en patient behandlades med TENS och värme, en patient med fluidotherapy (ser ut som en sandbox, värmer djupvävnad), en patient rehabiliteringstränar i gymmet (med individuellt träningsprogram/instruktioner) och en patient behandlas med TENS och icepack.

Behandlingstiden varierade mellan en och tre timmar för varje enskild patient. Kvalité gick före kvantitet! Försäkringsbolagens villkor spelade även roll för hur lång rehabiliteringen kunde se ut. Hade patienten ett "bra" försäkringsbolag fick denna fler besök hos sjukgymnast än någon med ett "sämre" försäkringsbolag. Vid journalskrivningen fanns det många regler att följa, dock var viktigast att resultaten av rehabiliteringen var mätbara (i grader eller muskelstyrka) då dessa papper skulle skickas vidare till försäkringsbolagen som bevis på att rehabiliteringen gav en förbättring. Språket i journalerna är uppbyggt av förkortningar som mina studentkollegor lärt sig på universitetets första termin, något jag ständigt fick kämpa med för att förstå. Ingen ordlista fanns till detta utan jag fick helt enkelt fråga mig fram. Här är några exempel på hur orden skrivs;

c = with. p = pain. c/o = complains of. ´c/o = without. # = pounds. i = independent. b = bilateral.. Som ni ser kan listan göras lång och dessutom skrevs journalerna för hand.

 

Föreläsning på universitetet

Av ren nyfikenhet fick jag via studentsamordnaren nys om en halvsdags föreläsning (teori + metodik) på universitetet för sjukgymnaststudenter i termin fyra. Jag fick dispans av min handledare att gå på föreläsningsdagen som handlade om hand och handled, fick powerpointen mailad till mig i förväg så jag kunde förbereda mig. Upplägget var precis som hemma. Handens anatomi, funktion, vanliga problem och diagnoser, mätningar samt behandlinsmetoder togs upp i en stor kombinerad föreläsnings och metodiksal. Ipaddarna var ett genomgående skrivinstrument och samtliga (utom jag) bar gråfärgade scrubs som skoluniform. Läraren hade god kontakt med eleverna och var både professionell och inspirerande i sitt sätt att föreläsa. Alla satt på helspänn och antecknade för fullt.

Efter teoretisk genomgång var det dags för metodik kring handen där mätmetoder stod i fokus (vinklar och rörelseomfång mäts med goniometer och svullnad med måttband). Det var häftigt att sitta med sjukgymnaststudenter på andra sidan atlanten och diskutera hur man mäter exempelvis ulnardeviaton. Hade vi samma riktmärken vid mätningarna? -Ja det hade vi! Om det ges möjlighet att delta på en föreläsning på universitetet tycker jag absolut att du ska försöka delta, då det både är lärorikt och kul.

 

Veckorapporter/reflektionsuppgifter

Efter varje vecka skulle jag skriva och skicka in en veckorapport som innheöll reflektioner kring mitt eget lärande samt rehabiliteringsprocessen för mina patienter. Denna rapport ställde även krav på mina individuella mål som jag försökte eftersträva varje vecka. Det var ett bra sätt att strukturera upp det nya sättet att arbeta på, men ibland kändes det mest tidskrävande. Under tisdagar och torsdagar hade vi mindre bokningar av patienter vilket gjorde att vi kunde diskutera mål eller andra frågor till veckorapporten.  

 

Fördjupningsprojekt

Innan avresan blev jag informerad om att jag skulle redovisa ett fördjupningsprojekt någon gång under utbytestiden. Jag höll en presentation på ca 30 min om artros för samtliga anställda och studenter på kliniken. Ämnet var valfritt men skulle vara kopplat till sjukgymnastik och vara evidensbaserat. Denna föreläsning presenterade jag sedan i Sverige några veckor efter min hemkomst.

 

Patientkontakt

Det är viktigt att ha i åtanke att man skiljer sig från andra personer då man befinner sig på ett utbyte, vart i världen man än befinner sig. På min klinik ville patienter ofta småprata lite, vilket man däremot bör ställa emot sin egenskap som professionell yrkesutövare.

 

 

 

 

 

Engelska är ett språk som jag behärskat länge i både tal och skrift. Däremot kunde den medicinska engelskan ibland ställa till det och det hände att det blev svårt att hitta orden. Det kändes däremot aldrig jobbigt. Jag tror att man kommer långt med ett leende på läpparna och ett tydligt kroppsspråk!  

Min fadder och hennes kompisar träffade jag på kvällarna och helgerna. Det var allt från sol och bad, caféer, middagar och andra sociala sammanhang. Jag blev även väldigt god vän med mina jämnåriga studentkollegor från kliniken och vi gjorde allt från att spela bowling till att kolla på live baseball (Miami Marlins) och amerikansk fotboll (Miami Dolphins).

 

Då simning ligger mig varmt om hjärtat gick jag med i Novas Mastersklubb som tränade 06-07.30 på måndagar, onsdagar och fredagar. Perfekt start på dagen innan kliniken! Jag laddade gymkortet med 20 dollar på för att inkludera ett medlemskap i klubben. Simklubben bestod av ett 30-tal simmare i 20-50 års åldern (studenter och lärare på skolan) och vi flåsade ikapp innan solen gick upp över universitetsområdet. Gymmet var en annan välbesökt plats tack vare de generösa öppettiderna: 06-23!

 

Fort Lauderdale erbjuder fina stränder och floder och har en mysig småstadskänsla. Stora gigantiska villor ligger längsmed vattnet och shoppingvaruhusen är många. Miami erbjuder desto finare och större stränder och har en mycket högre puls än Fort Lauderdale. Vill man bege sig utanför städerna är Key West (USA:s sydligaste punkt) något jag varmt rekommenderar. En biltur dit tar ca fem timmar enkelväg från Fort Lauderdale. Disneyworld i Orlando är också ett måste om man är i Florida! 

 

Slutligen har det varit en oerhört lärorik praktikperiod. Jag har träffat många patienter som lärt mig mycket och gett mig feedback så jag kan bli en bättre sjukgymnast. Min handledare har varit väldigt hjälpsam och låtit mig arbeta självständigt samt guidat mig i alla mina resonemang. Att prova på att arbeta som sjukgymnast i ett annat land var en fantastisk utmaning och bland de bästa erfarenheter jag haft. Att vistas i värme och med nya härliga vänner gjorde bara utbytet ännu bättre och jag hoppas kunna åka tillbaka dit inom en snar framtid.  

Mina sista råd: Har du rätt känsla om vad du vill prova på så rekommenderar jag absolut att du praktiserar utomlands! Den relativt omständliga och planeringskrävande processen är det sista du kommer minnas i alla år som följer!