Under termin 5 på folkhälsovetenskapsprogrammet finns det möjlighet att åka på utbyte eller praktik via någon av KIs samarbetsparter. Jag kom att åka till Australien och Griffith University. Men det hela började med att fundera om utbytesstudier eller praktik
vore intressant för mig och något som jag skulle kunna tänka mig att göra en termin, och ja, det var det. Men vad ska man välja? Jag
bestämde mig ganska snabbt för att studera och inte göra praktik då jag kände att jag ville ha ett halvår då jag kunde ta det lite lugnare jämfört mot tidigare terminer då jag varit väldigt aktiv på Medicinska Föreningen. Att göra praktik skulle innebära att jag skulle lägga ned mycket tid och kraft på uppdraget. Av de alternativ som
fanns passade Australien och Griffith University bäst för mig då det:
1. Ligger långt från Sverige
2. Har ett behagligt klimat och bra badvattentemperaturer
3. Jag förstår språket som undervisningen sker på
4. Det finns kurser som jag tycker är intressanta
För att få komma till Griffith University (GU) behövde jag till en
början skicka in en ansökan med bland annat CV, meriter och motivering till internationella kommittén på KI. Efter
att jag fick svar att jag var nominerad till GU krävdes en ansökan till
GU. Under de kommande månaderna skedde mycket korrespondens
elektroniskt. Jag skickade dokument, intyg, valde kurser, bokade
biljett, skaffade visum, fick information om universitetet och dess
möjligheter, bokade upp mig på en tredagarsresa till för nyanlända
internationella studenter, valde att inte ansöka om en av de lägenheter
som universitetet tillhandahåller och en del annat. När jag jämför den
studentservice och det välkomnande man får mot det som internationella
studenter får på KI slås jag av hur mycket mer aktiv GU är för att
hjälpa och välkomna sina nykomna studenter och få in dem i studentlivet
på GU.
Resan till Australien var lång och stendoms väldigt tråkig. Men tillslut var jag framme. Universitetet ordnade med gratis transport från flygplats till valfri adress så länge man bokat det i tid. Jag anlände mitt i natten, så det var väldigt skönt att bara hoppa in i en bil med några andra utbytesstudenter och åka till vårt bokade vandrarhem (som av slumpen råkade vara samma!). Att anlända några dagar till en vecka innan terminsstart är att rekommendera. Man lär känna området och andra utbytesstudenter. Framförallt hinner man börja leta bostad om man inte hyrt något i "village" på campus i förväg.
Innan terminen startade på riktigt hölls en "orientation week" med olika aktiviteter. Jag åkte bland annat på en tredagarstur med ett stort gäng utbytesstudenter där vi fick lära känna varandra och se några guldkorn av Australien. Denna tur är i efterhand något som jag absolut inte velat missa. Jag var även med i ett fadderprogram, men jag fick såpass bra kontakt med andra studenter och personer utanför universitetet att jag inte behövde den kontakt som erbjöds.
Australien är ett land som är generellt dyrare än Sverige. Det kunde jag inte ha gissat när jag lämnade Sverige (lärdom: kolla upp sådant i förväg och gör en budget). Den svenska kronans köpkraft mot den australiensiska dollarn är dålig på grund av Australiens växande ekonomi. Växelkursen blir helt enkelt dålig och allt dyrt för en svensk.
För mig var den högsta återkommande kostnaden boendekostnaden. Därefter maten följt av kostnader för lokaltrafik. I övrigt kunde man hålla kostnaderna nere till önskad nivå och det var inga obligatoriska kostnader från universitetets sida. Många av utbytesstudenterna sökte dock jobb för att ha råd med att leva i landet. Löneläget ligger högre än i Sverige, så ett jobb drygade ut kassan ordentligt. Jag jobbade inte, utan förlitade mig på sparade medel. En överraskning blev dock att jag inte kunde söka CSN-bidrag på grund av att jag inte hade med mig ett bank-ID och inte kunde skaffa något med det inloggningssätt jag hade till min internetbank. Att skicka alla blanketter via post fanns som möjlighet, men jag gjorde det aldrig och levde därmed utan CSN-bidrag en termin.
Bostad när man pluggar på Griffith University kan anordnas genom att hyra rum på campus, vilket var väldigt dyrt i förhållande till mycket annat, eller att leta upp något eget där man ville bo eller efter hur mycket man önskade betala.
Jag valde att söka bostad på egen hand på sidor såsom www.gumtree.com.au. Detta kom att innebära mycket sökande, åkande och letande. Speciellt för mina vänner som inte var lika flexibla som jag var. Min plan gick ut på att bo en kortare tid på vandrarhem och därefter hitta en bostad hyfsat nära universitetet för en billig penning och som gick att säga upp utan uppsägningstid. Därefter var planen att vänta ca en månad tills priserna sjunkit efter den stora "studentruschen". Min metod kom att löna sig. Medan mina vänner band upp sig på långa dyra kontrakt i inte alltid så attraktiva lägenheter bodde jag lite sämre en månad medan priserna sjönk och fler, bättre och attraktivare lägenheter fanns ute till förhyrning. Dock kom det sig att jag blev erbjuden ett rum av en nyfunnen bekant i en kör jag börjat sjunga i. Detta rum visade sig vara en egen del i ett hus med eget kök, badrum etc. Helt perfekt! Priset var fantastiskt. AUD 120 i månaden. På andra sidan vårt staket började Campuset och villaget där de betalade upp till AUD 100 mer för en korridorlägenhet.
Utbildningssystemet är väldigt likt det svenska. Uppläggen med kurser och lektioner är liknande den vi har hemma på KI, lektionerna är mer uppstyrda schemamässigt. Dvs först står det
föreläsning på schemat, sen är det övningar och handledning efter
föreläsningen. Allt material presenteras i förväg på universitetets
hemsida och alla datum och inlämningar, tentor med mera står utskrivet i
förväg så att det är enkelt att få överblick över hur kursen ska gå
till. Inget krångel med mycket administration och funderingar, utan man
kan koncentrera sig mer på det som ska göras.
Kurser motsvarande termin 5 på KI
De kurser som jag läste var:
- Food and drug saftey management
Denna kurs gick ut på att främst lära sig om olika patogena ämnen i mat. Vilka de är, var de växer, hur de växer och hur att undvika dem. Det innebar en del kemi och biologi och till det tillkom många specifika lagar och förordningar att lära sig. Examination skedde genom småinlämningar, laboration med rapport, fältstudier med rapport och salstenta.
- Food and population growth
Denna kurs handlade om matproduktion kopplat till befolkningstillväxt. Kursen reflekterade väldigt mycket kring hållbar utveckling, globala politiska aktörer med mera. Examination skedde via inlämningsuppgifter, salstenta och grupparbete.
- Health policy and strategic planning
Min favoritkurs! Tack vare en mycket engagerad lärare i ett ämne som jag gillar blev detta lektionerna och uppgifterna jag såg fram emot att göra. Vad är policy och strategic planning. Hur utförs strategisk planering och vad är bra strategisk planering. Detta är vad jag lärde mig genom föreläsningar, diskussioner och givande examinationsuppgifter som krävde att man förstod, reflekterade och applicerade det man lärt sig under terminens gång. Examinationsuppgifterna var en mindre inlämning, ett grupparbete och en längre rapport.
- Health systems
I denna kurs gick vi igenom vad ett hälsosystem är, hur de fungerar och vad de påverkas av. Främst så lärde jag mig hur Australiens hälsosystem, men det var kul att höra om Sveriges hälsosystem hur en annan synvinkel. Examiniationuppgifterna här var i stort sett identiska med alla andra. En mindre inlämning, ett grupparbete och en större rapport.
Betygssystemet som består av så kallade "marks". För att bli godkänd på
en kurs måste man nå upp till 50 utav 100 marks per kurs. Hur samlar man
då ihop sina marks? - Jo, varje bedömningsmoment innehåller ett
förutbestämt antal marks. Till exempel kan en kurs bestå av 3 olika
bedömningsmoment, en labbrapport på 20 marks, en inlämningsuppgift på 30
marks och en tenta på 50 marks. Efter rättning av moment får man inte
betyg, utan en procentsats efter prestation. Denna procentsats är hur
många procent av antalet marks man fått av möjliga på momentet, så är
man duktig kan man i princip vara godkänd innan slutmoment, eller så
behöver man bara någon enstaka mark till. Det slutgiltiga antalet marks
summeras efter kursen och man får betyg utefter hur många poäng man samlat ihop.
I Australien pratar man en lokal variant av engelska. Den går att förstå.
Största kulturkrocken var deras matvanor och saker som man inte kunde hitta i deras mataffärer. I övrigt var den största skillnaden värmen, men värme är inte kultur, så nu får detta avsnitt vara färdigt.
Australien är landet för sociala aktiviteter och kontakt med andra människor. På universitetet rådde inga undantag utan snarare tvärt om. Studentengagemang uppskattades och uppmuntrades enormt av universitetet. Samtidigt höll universitetet i aktiviteter, idrott och andra evenemang, så det fanns alltid något att göra om man ville. Det mesta var gratis, men en del kunde kosta en liten men oftast obetydlig slant. För en gångs skull så aktiverade jag mig bara i saker som fanns och följde med på saker istället som här på KI arrangera saker och försöka aktivera andra saker. Men ett undantag gjorde jag och det var till Australian University Games. Tillsammans med med en australiensisk student och ett mycket bra och stort stöd från universitetet och Griffith Sport startade vi upp ett handbollslag som tränade minst en gång i veckan för att sedan tävla för Griffith University mot andra universitetslag i Adelaide i Southern Australia. Vi slutade på tredje plats!
På fritiden i övrigt gjorde jag inte så mycket. Jag hade lov jämfört mot studierna på KI. Inte det att själva studierna tar mindre tid, utan för att jag gjorde färre saker vid sidan om studierna. Jag sjöng i en kör, var med i två föreningar som hade som syfte att bara ha trevligt tillsammans och sen så var det handbollslaget. Under terminen så upptäckte jag att jag hade allt midre och mindre kontakt med de andra utbytesstudenterna. Ett tecken på hur lätt det var att integrera sig i samhället och få nya vänner både på och utanför universitetet.
Jag vill främst poängtera att jag är väldigt glad över att jag varit utomlands och pluggat en termin. Jag hade gärna stannat längre och jag kan mycket väl tänka mig att fortsätta studera utomlands. Då inte nödvändigtvis på samma ställe. Jag anser att alla borde åka utomlands en period för att upptäcka nya saker. Både gällande omgivningar, kulturer, men främst andra sidor av sig själv och hur man själv reagerar och fungerar.
Under utbytet såg jag även hur mycket KI ligger efter i studentfrågor. Både de studiesociala aktiviteterna och de studieövervakande och studieutvecklande områdena. KI känns väldigt gammalt och till och med trist efter en fartfylld vistelse på Griffith University. På Griffith University händer det saker när studenterna säger till. Universitetet tar hand om studenterna, satsar på studenterna och får dem att trivas för att locka dit nya. Samtidigt skapar man de miljöer som krävs för att skapa lärande. Man ger möjligheter. Man vågar pröva nya saker, man ställer högre krav hos lärarna och de har större möjligheter att använda fler verktyg för att få studenterna att lära sig. Detta har satt igång tankar hos mig och jag har fått ett större intresse kring forskning inom området medical education. Nu när jag är tillbaka till KI vill jag inte att dessa tankar ska rinna ut i intet, utan jag vill föra med mig något tillbaka till KI. Frågan är bara vad man måste göra för att få ett 202-årigt KI att vakna till liv efter att ha utbildad sina studenter efter samma modell i 100 år.