Reserapport - KI-student
Lärosäte: Makerere University
Utbildningsprogram: Sjuksköterska
Utbytesprogram: Linnaeus-Palme
Termin: Hösttermin 09/10

Innan avresa


Uganda

Mitt i Afrikas hjärta ligger det land som idag även blivit en del av mitt hjärta. Uganda kallas ofta "Pearl of Africa", och jag kan bara instämma i beskrivningen. Så låt mig dela med mig lite till dig om min tid där. Det skulle kunna bli en hel bok, och detta är en reserapport, men jag ska göra mitt bästa för att locka med dig dit. För du kommer inte att ångra dig. Jag lovar.

Ta fram en karta, och blicka ut över denna enorma kontinent vid namn Afrika. När du ser Viktoriasjön, världens största insjö, så börjar du närma dig. Här ligger Uganda, vid Viktoriasjöns nordöstra strand. Och gränsländerna bär namn som du säkert känner till, av olika anledningar: Kenya, Tanzania, Rwanda, Kongo och Sudan.
Ugandas läge vid Viktoriasjön och högplatåerna som omger den, gör klimatet mycket behagligt. Och den variation i naturen som finns här är fantastisk: det gröna, böljande, kuperade landskapet, den röda jorden, regnskogen och savannerna med dess rika djurliv, de snöbeklädda Rewensori Mountains, stränderna längs med Viktoriasjön. Och så Kampala förstås, denna virr-varrande stad där jag bodde och praktiserade under min tid i Uganda, och där just detta virrvarr samtidigt är vad jag fäste mig vid. På dagen lyser solen stark, himlen öppnar sig för de tropiska regnen när helst det är dags, och när mörkret sänker sig om kvällen tänds eldarna i utegrillarna i alla gathörn och vrår där man säljer mat av olika slag, och folklivet på matställen fylls upp.

Detta är bara ett smakprov på vad du kan se och uppleva i Uganda, detta land där djungeln möter savannen. Så res hit. Du kommer inte att ångra dig. Jag lovar.

Inför avresan

Varför ansökte jag om att åka till just Uganda? Jo, jag har ett Afrika-intresse som går långt tillbaka, och efter studier vid Stockholms Universitet för några år sedan befästes detta intresse till att bli än starkare och ledde till ett engagemang för många frågor som berör Afrika och till en vilja att ha detta som ett framtida arbetsfält. Det är en av anledningarna till att jag valde att utbilda mig till sjuksköterska och att läsa vid just Karolinska Institutet. Då jag har siktet inställt på internationellt arbete, och specifikt arbete i Afrika, så var KI ett bra val med tanke på möjligheten till utlandspraktik. Uganda är ett land som både historiskt, kulturellt, samhällsmässigt och utvecklingsmässigt är mycket intressant. Och här finns Makerere University, östafrikas äldsta universitet, dit studenter från hela Afrika och övriga världen kommer för att studera. Så när jag ansökte om att få åka till Uganda och fick platsen blev jag så klart oerhört glad. Så jag ska nu ge lite tips på hur det går till och saker som kan vara bra att tänka på innan avresan.

Ansökan

När jag skrev min ansökan till utbytet lästa jag några av de reserapporter som tidigare studenter skrivit och här fanns en hel del bra tips och råd inför resan. Så gör det, läs vad tidigare studenter skrivit för det kommer vara en god hjälp, för det är mycket som ska ordnas med innan du åker. Och lägg ner tid på din motivering till varför du vill åka i brevet till internationella kommittén, det konkretiserar också för dig själv vad du vill med ditt utbyte. När man får sitt besked om att du fått platsen, så ta så snart som möjligt kontakt med internationella studenthandläggaren på KI och studiesamordnaren. Med studiesamordnaren skriver man ett Learning Agreement som sen internationella studiehandläggaren skickar till Makerere University. För mig tog det ganska lång tid innan antagningsbeskedet returnerades från Makerere, så ett tips är att inte vänta för länge, utan maila den internationella koordinatorn på plats om det dröjer, eftersom det är det beskedet som behövs för stipendiet från Linnaeus-Palme. Och tag kontakt med den kontaktperson som du får angivet, även om det är långt innan utbytet. När antagningsbeskedet kommer får man också från internationella studievägledaren den försäkring, Student-UT, som KI står för och som är mycket bra. Man upprättar också en individuell studieplan med studiesamordnaren.
Internationella koordinatorn på plats kan även hjälpa till med tips om boende, och vill man sedan ordna annat kan man göra det på plats. Men det är bra att ha någonstans i alla fall till en början när man kommer ner och innan man känner stan.

Den kontaktperson som skulle hjälpa en med att planera praktiken hade slutat när jag kom ner, så jag fick en ny kontaktperson och det fungerade jättebra. Han var mycket vänlig och hjälpsam och allt planerades på plats efter att vi gått igenom Learning Agreement och studieplan.
Jag gick termin 5 under mitt utbyte och läste med det nya programmet, bl.a. var VFU 1+2 den kurs jag skulle göra som praktik på Mulago Hospital. Så jag och min kontaktperson planerade s.k. rotations, vilket innebär att man går på olika avdelningar. Detta var jättebra eftersom man gör en så lång praktik och då får se och erfara mycket. Och det var lätt att samarbeta med min kontaktperson för planeringen, och framför önskemål om var du vill vara och vad du behöver praktisera för att uppfylla målen. Jag beskriver kortfattat mina rotationer och praktik på avdelningarna senare i denna rapport.

Flygbiljett

Jag åkte med British Airways, då mellanlandar man i London och flyger sedan direkt till Entebbe ca 4 mil utanför Kampala. Det finns flera andra flygbolag som alternativ, t.ex. KLM och Ethiopian airlines. Om du har möjlighet att boka tidigt så gör det, biljettpriserna går upp ju närmre avresedatum du kommer. Jag fick stipendiet ganska sent och då var British Airways det förmånligaste priset och kostade ca. 9500 kr.

Vaccinationer

Vaccinationer är viktigt innan du åker iväg, också för att du kommer praktisera i patientnära arbete på sjukhus. Och börja i tid så du hinner få alla vaccinationer, en del ska påbörjas ca. 2 månader innan. Se över vilket grundskydd du har sedan tidigare och ta med till vaccinationsbyrån.
Jag gick till Wasa Vaccination i Stockholm. Där får man som student vid KI 10 % rabatt och de planerar vad du behöver utifrån land, vistelsetid och sysselsättning. Visst kostar vaccinationerna en del, men det täcks av stipendiet och är värt det med tanke på hur länge du kommer vara borta. De vaccinationer jag fick var: gula febern, tyfoid, hepatit A, smittsam hjärnhinneinflammation, polio (ingår i grundskydd men vid resa till Afrika rekommenderas en femte dos) och koleravaccin. Hepatit B och påfyllnad av grundskydd fick man av KI i T1, annars behövs även dem. Du får allt dokumenterat i ett gult vaccinationskort, vilket är viktigt att ha med sig när du reser iväg. Uganda kräver t.ex. vaccination mot gula febern för att få komma in i landet, och det är också bra att ha om du skulle bli sjuk.
Malariaprofylax är viktigt då malaria är vanligt förekommande i Uganda och sprids via myggbett. Det finns olika preparat och prisklasser. Jag valde Malarone, det är dyrare men har minst biverkningar, vilket jag ville slippa då jag skulle börja praktisera omgående när jag kom ner. Komplettera med myggmedel och myggnät så skyddar du dig så gott det går.


Visum

Jag valde att ansöka om visum på flygplatsen i Entebbe. Det går att söka via Ugandas ambassad men den ligger i Köpenhamn, och det går lika bra att ansöka på plats. Ha pass, antagningsbesked och vaccinationskort till hands. För oss gick det snabbt och smidigt att få vårt visum och det kostade 50 USdollar. Växla in USdollar i Sverige innan du åker, det är denna valuta man betalar sitt visum med. Och tänk på att se till att det är USdollar som inte är äldre än från år 2000, annars emottas de inte eller går inte att växla i Uganda.

Tips på saker att ta med sig


När man nu ska packa sin väska och åka iväg så är det en del saker jag kan tipsa om som är bra att ha med sig, både för praktiken och rent allmänt. Jag tar dem var för sig.

Det finns en hel del saker som är bra att packa ner inför den praktik du ska göra. På Mulago Hospital råder ofta brist på material så packa med en del. Även om det tar plats så kommer detta vara saker du förbrukar under din tid där (och du har desto mer utrymme i väskan hem, t.ex. för presenter etc.), och som gör att du kommer få mer ut av din praktik. Ofta råder en brist på handskar och handsprit så ta med massor. På KTC kan man hämta ut handskar, handsprit och kläder som KI bistår med, och jag hade dessutom med mig eget också.

Till praktiken:
Sjukhuskläder - jag hade med fyra set byxor och bussarong
Handsprit - jag hade med 2 l samt flera mindre flaskor att ha i fickorna när jag jobbade
Handskar - jag hade med fyra paket handskar
Täckta skor - gärna svarta, vilket är vad de flesta har
Stetoskop och sax
Små anteckningsblock och pennor
Ett litet lexikon - jag hade Oxford Minidictionary for Nurses, ryms i fickan och mycket användbart under dagarna! Ett engelsk-svenskt litet lexikon kan också vara bra att ha.
I övrigt den kurslitteratur man behöver under sin vistelse, läs litteraturlista för respektive kurs du gör utbyte på. Det finns ett bibliotek på Medical School på Mulago, men där finns tyvärr inte så mycket uppdaterad litteratur. Men där kan man å andra sidan sitta och plugga, vilket många ugandiska studenter på sjukhuset gör.

Utöver praktiken kommer här tips på saker som är bra att ha med rent vardagsmässigt. En hel del finns att få tag på i Kampala, men en del saker var bra att ha med sig från början då det är så mycket i övrigt som sker under första tiden.

Allmänt:
Ficklampa och/eller pannlampa - strömmen går titt som tätt i bostäder och byggnader, och när mörkret faller är det bra att kunna "lysa" sig fram där det behövs.
Myggmedel och impregnerat myggnät - jag hade med vanlig Mygga, men myggmedel och nät finns att köpa på många ställen.
Solskyddskräm - tänk på att du är nära ekvatorn och solen är mycket stark, jag hade med både faktor 50, 30 och 20 så man kan välja beroende på väder och vad man ska göra. Jag såg aldrig solskydd med mindre är faktor 30 i Kampala så ta med det du behöver hemifrån för att vara på den säkra sidan.
Tunn regnjacka och regnbyxor - Under regnperioden kommer skyfallen när som helst under dagen, ofta morgon och eftermiddag och då är det bra att ha en tunn regnjacka till hands, för det vräker verkligen ner. Härligt i värmen, men också att vara torr när man måste gå i regn såväl i Kampala som ute på landet.
Adapter - bra att ha då stickkontakterna är annorlunda och om man t.ex. har dator med sig.

Övrigt
Ett bra tips inför resan är också att ha kontakt med den student du åker tillsammans med. Jag åkte tillsammans med en tjej som gick termin 6. Vi höll kontakt innan avresan och kontaktade kontaktpersoner, bokade biljetter och ordnade med en del papper tillsammans innan vi åkte. Och gå gärna på informationsträffen för de studenter som ska iväg som KI ordnar, där får man bra information och kan träffa studenter som åkt på tidigare utbyte till Uganda.

Mediciner
Mycket finns att köpa på lokala apoteken, men är det något särskilt man behöver kan det vara bra att ha med sig eget. Om man som jag är nötallergiker, och detta är en vanlig ingrediens i maten i Uganda, tog jag med mig Anapen (adrenalinspruta), Betapred (kortison) och antihistamintabletter, om man t.ex är ute på landet där sjukvårdsinrättningar kan vara svårt att nå eller ta tid.
Det kan vara bra att ha med ett litet husapotek. Jag tog med tabletter mot turistdiarée, kortisonsalva, antiseptisk kräm (t.ex. för skrubbsår etc.), Xylocainkräm (smärtlindrande vid t.ex. sårrengöring, insektsbett etc.), plåster, sårrengöring, gasbinda, skavsårsplåster mm. Och vätskeersättning, vilket i alla fall för mig var jättebra då det är varmt och man rör sig mycket på praktiken eller utomhus.  Allt finns att köpa receptfritt på Apoteket.

Intyg
Jag ger här tips på en del intyg som kan vara bra att ha med sig:
Intyg om alla vaccinationer (förutom de du får från vaccinationsbyrå) - kontakta studenthälsan på KI, de skriver ett intyg på engelska om alla vaccinationer du fått som barn och i grundskolan samt de vaccinationer KI stått för. Kan vara bra att ha om du blir sjuk eller något händer.
Kopior - jag tog med kopior på lite allt möjligt utifall att man skulle bli av med originalhandlingar, på t.ex. pass, vaccinationskort, försäkringspapper etc.
Personbevis på engelska - kan hämtas på Skatteverket och kan vara bra att ha t.ex. om man förlorar sitt pass.
Studieintyg - jag tog med ett uttdrag ur Ladok på engelska där det står vilka kurser man dittills genomgått.




Ankomst och registrering

Ankomsten


När jag ankom till Entebbe flygplats, fått mitt visum och hämtat ut bagaget möttes vi av en chaufför från skolan som körde oss till Kampala. Vi åkte först till skolan och träffade Susan, den internationella koordinatorn på Medical school för att hälsa och få information. Vi fick sedan skjuts till hostelet där vi skulle bo (men vi flyttade sedan till annat boende, se under rubrik Boende). Under eftermiddagen fick vi hjälp av Susans assistent som tog oss med in till Kampala där vi köpte SIM-kort till mobilen och växlade pengar. Jag hade med mig US-dollar som jag växlade till ugandiska shilling på postkontoret på Kampala road (se mer om ekonomi och valuta i avsnittet Ekonomi).

Att köpa ett lokalt SIM-kort är verkligen att rekommendera, då det annars blir mycket dyrt att använda ditt svenska abonnemang. Man köper ett startpaket som man sedan tankar på med airtime när man behöver. Det finns flera olika kontantkort att välja mellan och airtime finns att köpa överallt och i olika prisklasser, mycket smidigt. Jag valde MTN, vilket var en av de vanligaste operatörerna och det fungerade bra.

Vi gick också till Svenska ambassaden för att anmäla oss, vilket jag fått rekommenderat utifall att något skulle hända eller man behöver nås av någon information. Där anmäler man att man ankommit, hur länge man planerar att stanna, sysselsättning, var man bor, telefonnummer och mailadress.
Jag rekommenderar att göra detta. Ett par veckor efter vår ankomst var det stora upplopp i Kampala och vi var i kontakt med ambassaden, och då var det bra att vi hade anmält hur de vid behov skulle nå oss. Nu lugnade dock oroligheterna ner sig efter några dagar.

 

 

Innan kursstart

Jag ankom till Uganda 5 dagar innan kursstart. Jag tycker det var bra att ha några dagar innan man börjar praktiken, så man hinner lära känna Kampala lite grann, komma i ordning i sitt boende och träffa sin kontaktperson och gå igenom kursupplägg osv. Jag tyckte också det var bra att hinna "landa" lite innan praktiken drog igång, för man sköljs verkligen över av alla nya intryck.
Vår kontaktperson Goedfrey träffade vi ett par dagar efter ankomst på Department of Nursing som ligger på Mulago Hospital-området. Vi gick igenom planering av praktiken med honom var för sig, eftersom vi gick olika terminer och läste olika kurser. Goedfrey var mycket hjälpsam och omtänksam, och han var till stor hjälp under hela praktikperioden, antingen när det dök upp saker man behövde fråga, om hjälp med saker att samordna under praktikens gång eller rent allmänna frågor. Jag önskar verkligen att nästa student får ett lika fint mottagande av sin kontaktperson som vi fick av honom!

Ekonomi

Studieekonomi

 

Jag hade med mig mitt studiemedel från CSN, och studieförsäkran kan man lämna via internet . Glöm inte att betala kåravgiften, det går också att göra via nätet.
Jag hade med mig 200 USdollar som jag växlade till Ugandiska shilling, (UGsh) på postkontoret. Det går inte att växla till UGsh i Sverige, så växla gärna in så du har dollar när du kommer ner. Sedan går det att hämta ut UGsh i bankomater i Kampala, det fungerade bra och de finns nästan överallt. Men om du ska ut och resa i landet så hämta ut de pengar du behöver i Kampala, då bankomater kan vara mer otillgängligt beroende på vart du åker. Det är också att rekommendera att ha VISA-kort, de fungerar i alla bankomater. Det finns även banker om man behöver uppsöka dem, t.ex. Stanbic Bank som bl.a. finns på campusområdet.
När jag var i Uganda brukade jag räkna att 1000 UGsh var ca 4 kr. Så att dela med 1000 och ta gånger 4 var ett enkelt sätt att göra en överslagsberäkning av vad saker kostade. T.ex. kostade något 5000 UGsh motsvarade det ca 20 kr. Men se efter vad valutakursen står i när du åker, den förändras ju under tid.

Priser


Priserna i Uganda är lägre än i Sverige, men man kan ju även där leva billigt eller dyrare beroende av vad man har för ekonomi eller prioriterar att betala för. Man klarar sig på sitt studiemedel, men det är bra om man kan ha med sig en del extra, t.ex. om man vill ut och resa under sin fritid. Att gå ut och äta är vanligt, då det t.o.m. kan vara billigare än att handla och laga mat själv, och matställen och restauranger finns i alla prisklasser. Om man väljer att äta local food, som finns på en uppsjö av ställen i Kampala, kostar det ca 2500-3000 UGsh, och ofta är det billigare utanför Kampala. På Mulago finns några olika kantiner att äta lunch på, de är lite dyrare, ca 3000-4000 UGsh. I Kampala finns även internationella restauranger där prisklasserna varierar, men t.ex. mat på ett inte alltför dyrt ställe kostar 20000-25000 UGsh. Vatten, som man köper på supermarkets, kostar 1000 UGsh för 1,5 l, samosa (små piroger) ca 300-500). För transport kostar matatu-taxi, minibussar som finns överallt och är vanligast transportmedel, 500-2000 beroende på sträcka och tid på dygnet, boda-boda (motorcyklar med förare som finns precis överallt och som många åker för att snabbt komma fram och kör ända fram dit man behöver komma, dock många olyckor så var försiktig) ca 500-2500 men dyrare sen kväll och nattetid.

Se mer prisexempel under avsnittet Fritid.

Boende

Edge house

Jag bodde i ett hus som heter Edge house som ligger på Makerere Universitys campusområde. Det är ett hus för internationella medicinstudenter och där de flesta precis som jag gjorde praktik på Mulago Hospital. Vi hade först blivit inbokade på ett hostel som heter Akamwesi, där många internationella studenter bor, men då vi hört om Edge House och var nyfikna på det gick vi andra dagen dit och tittade. Och då det fanns rum lediga så tog vi det eftersom vi gillade huset. Ett par veckor senare flyttade även två barnmorskestudenter från KI in till huset så vi var fyra svenskar allt som allt. Jag bodde på Edge house under hela min praktikperiod och jag är jättenöjd. Under tiden bodde att varierat antal studenter i huset, i början var det fullt, ca 20 pers, och sista tiden lite färre, ca 12 pers. Och det är studenter från hela världen så man lär känna många vänner och får del av varandras utbyten och erfarenheter.
Edge house är något dyrare än hostel, men bor man en längre tid kan man förhandla om priset, ca 8 USdollar per natt. Det finns både enkelrum, dubbelrum och rum för flera personer som delar. Jag kan likna Egde house vid ett slags kollektivboende. Enkelt men funktionellt och trivsamt. Här finns gemensamt kök med kyl, spis och köksutrustning, man delar badrum, och det finns gott om gemensamma utrymmen att umgås på, t.ex. vardagsrum med soffor. Det finns en stor, fin, lummig grön trädgård som omgärdar huset och en uteterrass där studenter ofta sitter och pluggar, umgås eller äter. Det är också säkert, så ingen vakt behövdes som på många andra ställen. Jag trivdes bra på Edge house, och i slutändan blev inte prisskillnaden så stor då allt fanns i huset, samt möjligheten till att äta frukost och laga mat finns, dvs man behöver inte äta allt ute och det är också fint om man vill kunna ha kylvaror eller handla frukt, grönsaker och mat på lokala marknader.  Och campusområdet är lite som Kampalas gröna lunga, med både parker och grönområden.
Om man vill bo på Edge house kan be Susan om hjälp att boka boende där, men de hjälper även till med annat boende  också om man vill, och var gärna ute i god tid. Det finns ett flertal hostel att bo på i Kampala, och de som vill kan även hyra lägenhet.

Det tar ca. 20-25 minuter att gå till Mulago från Edge house. Man kan såklart ta matatu-taxi eller boda-boda, men jag brukade gå då man då visste hur lång tid det tar då trafiken är tät och man lätt hamnar i trafikstockning på vägen. Och så var det fint att gå vägen till Mulago på morgnarna och se alla människor passera förbi; kvinnor och män på väg till eller från jobb eller ärenden, barn på väg till skolan, försäljare som öppnar sina butiker och gatustånden där man säljer chapati, samosas eller annan frukostmat. Kampala är en ganska hektisk stad, som är precis det jag gillar, men efter en hektisk dag på sjukhuset var det skönt att bo på campus som en liten lugn plats mitt i staden.

Studier allmänt

Allmänt om studier

 

Jag gjorde mina utbytesstudier inom klinisk verksamhet som praktik på Mulago Hospital under termin 5 under höstterminen 2009. Mulago Hospital ligger i Kampala och är Ugandas stora statliga sjukhus. Mina kurser under utbytet var Fördjupad verksamhetsförlagd utbildning 1+2 och Valbar kurs och för att följa kursmålen planerades s.k. rotations på Mulago tillsammans med min kontaktperson Goedfrey från Nursing Department. Jag presenterar under rubriken kurser respektive avdelningar jag praktiserade på och ger  kortare beskrivningar av dem där.

Jag fick också möjlighet att hälsa på samt gå på några föreläsningar på den sjuksköterskeskola som ligger på Mulago, då de hade en del föreläsningar som var relevanta för mig och min kurs. De gör också rotations på Mulago som sin praktik. När de är nyutexaminerade gör de ett år som s.k. intern nurses, även det som rotationer. Det var otroligt roligt, givande och intressant att få möta sjuksköterskestudenterna på skolan och jag kände mig verkligen välkommen och omhändertagen. Många var intresserade av vår utbildning, hur sjukvården fungerar m.m. så det blev ofta givande och roliga samtal. Och många av de mötte jag senare på olika avdelningar under min praktik. Det var också mycket lärorikt att under praktiken arbeta med de intern nurses som fanns, då man är på ungefär samma nivå och lär av varandra om de ordinarie sjuksköterskorna är upptagna.

Jag hade också mycket kontakt med läkarstudenterna på mina praktiker och gick med på läkarronden då och då. De är många, ofta 15 st, och läkarronderna tar lång tid, men de är också undervisningsronder där mycket av teorin lärs ut på plats. Så passa gärna på att gå med när du kan, har tid eller lust för det är en bra möjlighet att lära sig, speciellt eftersom det också finns många sjukdomar och tillstånd där som inte finns i Sverige eller är mindre vanliga.
Relationen mellan teori och praktik flyter in i varandra på ett sätt här, bl.a. för att mycket teori lärs ut i praktiskt arbete. Men jag pluggade samtidigt parallellt med studierna enligt mina kursmål, och då kan man få ut väldigt mycket av denna praktik. Och du kommer samtidigt få möjlighet att lära dig mycket du inte skulle lära dig någon annanstans.

Det finns en stor respekt för läkare samt en hierarki mellan läkare och sjuksköterskor som kan tyckas ovan för oss i Sverige. Men då brist på material, det stora antalet patienter som finns på avdelningarna, och den arbetsbörda som ligger på de anställdas axlar, så är det de som bär upp en stor del av den sjukvård som finns här. Så var ödmjuk, ta det som det kommer och utifrån den verklighet man arbetar i. Och se det som ett tillfälle till att se, lära och reflektera över hur det faktiskt är att arbeta i ett annorlunda sjukhusklimat. För här finns mycket kunskap att ta till sig om man bara är öppen, villig att lära sig och är nyfiken. Och ställ frågor. Många läkare och sjuksköterskor berättar gärna och en del är mycket bra på att lära ut, men visa att du vill lära dig, det är precis som här hemma  också upp till dig som student hur mycket du får ut av din praktik.

För mig, som velat åka till Afrika en längre tid, och specifikt vill arbeta där och internationellt, var det oerhört lärorikt att vara på Mulago. Det jag sett, lärt mig och praktiserat där är en ovärderlig erfarenhet jag inte hade kunnat få någon annanstans. Och tala om konkret vad du vill och behöver lära dig, för här finns möjlighet att se och vara med på väldigt mycket.

Mulagos avdelningar är mycket annorlunda från svenska avdelningar. På Medicin t.ex. var det ca 3-5- ordinarie sjuksköterskor på ibland 90-100 patienter. Och ibland 2 intern nurses och 2 sjuksköterskeelever. Mycket av arbetet är sjukvårdstekniska moment, allteftersom läkarna under ronden diagnostiserar och ger information om vad som ska utföras och patienterna är många,. Det finns inga undersköterskor på Mulago, utan en stor del av omvårdnaden av patienten sköts av attendants, ofta anhöriga eller vänner. Så förutom patienter finns ett stort antal anhöriga i salarna, och ofta får man höra sig för med dem om huruvida patienten har druckit, ätit, sovit osv. Så se attendants som en tillgång, de har mycket information man behöver för att ge patienten en så god omvårdnad som möjligt under de förutsättningar som råder.

Brist på material är vanligt, men man arbetar med det man har. Ofta finns t.ex. bara gröna PVK, man kan inte välja storlek som vi gör här hemma, utan använder vad som finns för dagen. Venprover tas med vanlig spruta där blodet aspireras och förs över till provrör. Vid kateterisering och nedsättning av nasogastrisk sond saknas ofta anestesigel.
Hygientekniskt råder en helt annan verklighet på Mulago än här hemma. Inte för att man är omedveten eller saknar kunskap, utan för att en ekonomisk verklighet råder där som gör att man inte har tillgång till samma rikedom av material som man har i svensk sjukvård. Handskar finns men tar snabbt slut, så de som delas ut på morgonen måste hushålas med. Handsprit saknas dagligen. Så ha med dig rikligt med handskar och handsprit varje dag så att du själv kan skydda dig, samt försöka förhindra smittspridning. Ett eget stetoskop är också mycket användbart att ha med, det finns inget på avdelningen utan tillhandahålls av studenterna själva. Bedömningsformulär saknas och skattningsinstrument finns sällan tid till att använda.

Att jag beskriver detta är för att ge liten inblick i hur det kan se ut. Och för mig var det en erfarenhet att lära mig hur mycket jobb som faktiskt kan utföras men med andra medel och bedömnings- och undersökningssätt. Vi litar så mycket på apparaturen här hemma, men här finns mycket att lära när man faktiskt bedriver sjukvård i frånvaro av eller brist på den. Så se det som en möjlighet till ett annat sätt att arbeta. Och lära dig. Vill man t.ex. ut och jobba i fält i utvecklingsländer tror jag, att vad du lär dig på Mulago är något du kommer ha stor nytta av.


Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 5 på KI


 

Jag gjorde som jag skrev tidigare rotations på olika avdelningar. Jag beskriver de här var för sig.

ANC - Antenatal Clinic

ANC kan beskrivas som en mödravård för gravida kvinnor innan förlossning, både för de som nyligen fått veta att de är gravida som de som är olika långt gångna i graviditeten. Den ligger på den del av Mulago som kallas Old Mulago. Kvinnorna som kommer hit är i alla åldrar, alltifrån tonåringar till de som är äldre och har flera födslar bakom sig. Här görs inskrivningar, återbesök och undersökningar. Exempel på praktik jag gjorde var inskrivningar där man sitter tillsammans med kvinnan och dokumenterar aktuellt läge, tar historik vad gäller sjukdom, bakgrund, tidigare graviditeter, räknar ut hur långt gången graviditeten är etc. En del kvinnor talar engelska, och för de som bara talar luganda får man ta hjälp av någon av de andra sjuksköterskorna  vad gällde språket. De som hade eller tidigare hade haft komplikationer remitterades till New Mulago, det stora sjukhuset där jag sedan var resten av min praktik. Jag fick även vara med vid undersökningar tillsammans med barnmorska.

ANC:s väntrum är överfullt av kvinnor som väntar, en barnmorska berättar att de ibland har 300 besök per dag. Så det fanns att göra. Många kvinnor får sitt första barn i unga år, de får ofta många barn och familjerna är stora. Så denna praktik var bra inför de övriga avdelningarna jag sedan var på, då man senare mötte så många kvinnor och barn och familjer inne på stora sjukhuset. Och det var bra som en förförståelse då kvinnor- och mödrahälsovård är ett så stort behov, både i Uganda såväl som i övriga Afrika.

4 A - Medicinavdelning och Infektion

4 A är en medicinsk avdelning för infektionssjukdomar. Den är uppdelad i tre vingar, varav en är för särskilt svåra infektionssjukdomar. Här finns även en mindre del för patienter med gastroenterologisk problematik. Salarna är fyllda av patienter och deras attendants, så det är trångt och sängarna står tätt. Men man skiljer av salen i en manlig och en kvinnlig del för integritetens skull. Här finns i snitt 90 patienter, en personalstyrka på 3-5 ordinarie sjuksköterskor och ofta 2 intern nurses, samt några läkare och deras läkarstudenter.

I arbetet på 4 A gick jag ibland med ordinarie sjuksköterska och ibland med intern nurses, och jag tyckte detta var mycket givande. De ordinarie har ofta arbetat länge och kan lära ut mycket, så fråga och säg också vad du behöver lära dig, om du vill så skriv ner dina mål, s.k. objectives, och visa. Och i arbetet med intern nurses blev det också många gånger ett givande arbete, dels då de är nyutexaminerade och egentligen klara sjuksköterskor som kan lära en mycket, men också för att de kommer från en mer moderniserad utbildning och verkligen arbetar hårt för att "sätta" jobbet. Och att gå med läkarronden ger också väldigt mycket teoretiskt. Och var en god representant för KI. Många har hört talas om KI och är intresserade av vår utbildning och sjukvård i Sverige. Så dela med dig, var öppen, ta reda på hur deras arbetssituation, utbildning etc. ser ut och utbyt erfarenheter! Det blev ofta både intressanta, lärorika och givande utbyten.

På 4 A får man göra allt möjligt sjuksköterskearbete, alltifrån sätta PVK, dra upp, blanda och administrera läkemedel (ofta intravenöst), ge injektioner och ta venprover till att sätta och dra nasogastrisk sond, kateterisering m.m. Och ju mer du lär dig desto mer självgående blir du också i ditt arbete. Men glöm inte att du ändå är student. Här gör underbemanningen att ett par extra händer är mer än välkommet, men ta också hjälp om du känner dig osäker eller se till att någon visar dig om det dyker upp nya moment. Och när det dyker upp så häng på! För här får du också inblick och lärdom i t.ex. sjukdomar du inte möter på svenska sjukhus.

På 4 A bedrivs all typ av medicinsktekniskt sjuksköterske arbete. Men ofta är brist på material en vardaglig verklighet. Men lär dig just utifrån denna verklighet, för du kommer få nya erfarenheter och kunskap här. Och var försiktig när du sätter PVK eller tar venprover, många patienter har HIV, ibland utvecklad AIDS, så undvik stickskador.

Om man som jag är intresserad av tropiska sjukdomar och HIV är denna avdelning en bra läroplats. Jag varvade tiden mellan salarna för infektion med den för dem som var särskilt svåra fall. Majoriteten av patienterna har HIV som grundsjukdom samt opportunistiska och tropiska sjukdomar. Risken för opportunistiska sjukdomar ökar hos patienter med HIV eller som av andra orsaker är immunsupprimerade. Då HIV är vanligt förekommande i Afrika söder om Sahara, så får man även här en inblick i de stora och omfattande konsekvenser det får när någon av t.ex. föräldrarna drabbas av HIV. Mulago bistår med ARV-drugs till patienter, men då många inte har tillgång till den regelbundenhet i medicinering som är nödvändig, så kommer många in i ett sent skede, vilket i sig gjort att risken för opportunistiska sjukdomar ökat. Många övriga mediciner måste bekostas av patienten själv.
Vanliga sjukdomar patienter inkom med och behandlades för var malaria, Tbc, lunginflammation och hjärnhinneinflammation. Så passa på att lär dig om tropiska sjukdomar när du är här, för du kommer att få se och uppleva hur dessa sjukdomar drabbar patienter på ett sätt som vi är så förskonade ifrån i svensk sjukvård.

All dokumentation på 4 A, liksom på resten av de avdelningar jag var på, görs för hand, det finns ingen datoriserad journalföring. Det som skrivs, antingen som aktuella tillstånd eller ändring i medicinering etc efter ronden förs in i olika formulär som förvaras i pappersmappar.

Varje dag dör ett antal patienter på avdelningen till följd av sin sjukdom. Och detta är en del av verkligheten här. Det kan vara svårt och väcka mycket känslor i början, och även om jag sedan tidigare arbeten i vården sett avlidna människor är det annorlunda här. Här finns ingen tid till vaka, patienten sveps och hämtas. Men så är verkligheten här. Man kan som student delta om man vill eller inte. Men jag tyckte det var viktigt att vara med, speciellt om man vårdat patienten. Detta är också en del av vårt yrke. Och att göra det så respektfullt och värdigt som det går. Eftersom varje patient som går bort är någons mamma eller pappa, son eller dotter, hustru eller make, nära vän eller släkting. 

På 4 A finns ett lab där man utför HIV-tester, och där var jag med för att se hur det gick till. Det var mycket lärorikt att få vara med. Alla patienter på 4 A testas rutinmässigt för HIV. De som testas positiva får information, t.ex. att de ska besöka öppen klinik efter 3 månader för att få definitivt svar, få information om sjukdomen och att deras partner också bör testa sig. Det är svårt med sekretessen på avdelningen, men man gör så gott man kan, då det är mycket tunga och svåra besked att föra fram.


2 A - Kirurgavdelning

2 A är en kirurgavdelning med både pre- och postoperativ vård. Här finns patienter som ska eller genomgått operationer pga olyckor eller sjukdomar. Ett stort antal patienter hade varit med om trafikolyckor i Kampala till följd av den kaotiska trafiken. Många är s.k. boda-boda accidents, så efter att ha sett denna avdelning var jag försiktig med att åka boda-boda när man sett alla olycksfall som kom in på avdelningen. Här finns alla typer av sår och komplikationer kring dessa var vanligt. Och hos de med nedsatt immunförsvar och nutritionsbrist ökade ytterligare problem med sårläkning. 


Kortare rotationer - Lab, Hematologen, Brännskadeenheten, ICU (Intensive Care Unit)

Jag hade ansökt om att få ett par veckor där jag gjorde lite kortare rotationer, några dagar på vart ställe. Dels för att täcka in vissa specifika moment i kursmålen som fanns där, men också då det gav en möjlighet att se mer av avdelningarna på Mulago, vilket var mycket lärorikt.

Lab

Jag besökte och praktiserade på laboratoriet där man gör blodgrupperingar, matchning m.m. inför blodtransfusioner. Jag fick själv tillsammans med personal vara med och utföra de olika momenten. Det görs manuellt, men var också därför ett bra sätt att lära sig. Hit kommer också läkare för att hämta blod till sina patienter. Ibland tar blodet slut och då får man vänta tills det kommer från stora blodcentralen. Fråga och lär, för i alla fall den jag jobbade med var kunnig och pedagogisk och lärde mig mycket om blod.

Hematologen

Efter lab fick jag vara på hematologen för att ge blodtransfusion (ett av mina kursmål) tillsammans med sjuksköterska. Det var pedagogiskt att komma hit efter lab, man får så att säga "följa blodets väg", från blodgruppering på lab till att slutligen ge blodtransfusion till patienten. Blodtransfusioner ges till patienter som förlorat en stor mängd blod, och här var det vanligt att det var till följd av olyckor, förlossning eller anemi. Jag hade noga läst in mig innan på hur transfusionen ska utföras, men passa gärna på att fråga mer när du har sjuksköterska med dig. Då de ofta har mycket att göra hade jag möjlighet att sitta med den läkare som observerade patienten och som berättade om transfusioner, blod och olika risktillstånd och komplikationer.

Brännskadeenheten

På brännskadeenheten finns både barn och vuxna patienter, och brännskador är vanligt förekommande på Mulago. Det är trångt mellan sängarna och många attendants. Här finns dessutom en mindre intensivvårdsavdelning för de särskilt svåra fallen. De dagarna jag var här fanns en sjuksköterska i tjänst med ansvar för avdelningen plus intensiven. De brukar vara tre. Därför fick jag också verkligen vara med och jobba och lära mig, vilket var vad jag ville då jag specifikt ville vara på denna avdelning. Dels för att täcka kursmålet om t.ex. sår och brännskador, men lika mycket för att det är så vanligt förekommande i sjukvården i Uganda. Många har allvarliga brännskador av andra eller tredje graden, fullhudsskador är vanligt. De patienter med helt död hud måste direkt till operation. Många har fått brännskador till följd av eldskador, skållning med kokande vatten eller kemikalier, och på många patienter täcker skadan även ansikte, händer. fötter eller könsorgan.
I många av Kampalas fattiga områden finns inomhus öppna eldstäder, och när föräldrarna måste arbeta om dagen lämnas ibland barnen själva att ta hand om varandra. Då händer det att de under lek eller tumult faller in i den öppna elden, berättar sjuksköterskan jag arbetar med. Skållning med hett vatten är också vanligt.

Mitt huvudsakliga jobb på avdelningen var avtagande av bandage, tvätt och omläggning. Vi tog hand om en pojke på 5 år med 40 % brännskada. Dvs 40 % bortbränd hud. Vi duschar, tvättar, smörjer och lägger om. Pratar, lugnar och förklarar för pappan vad som sker. Pojkens rädsla och smärta är minnen som alltid kommer leva kvar i mig. Denna lilla tappra pojke, en liten kropp som darrade och skakade men härdade ut. Och jag kände att klarar han detta, då klarar jag vad som helst som sjuksköterska. Och att omvårdnad, även om tiden är knapp och resurserna små, finns så mycket även i hur man talar, hur man är följsam i sina händer, hur man även tar hand om pappan som sitt barn genomlida detta. Omvårdnad är också bemötande i de små ögonblicken.
Därför var det viktigt för mig att se detta, hur svårt det än kunde vara. För det sporrar mig till att bli än mer motiverad till mitt yrke. Så sök hit. Du kommer se och lära dig, och ett par extra händer här gör också en skillnad.

Här finns också ett operationsrum där man utför hudtransplantationer genom att ta bort död hud, och täcker sedan skadan med frisk hud som tas från ett annat ställe på kroppen. Jag var med under ett par operationer tillsammans med några läkarstudenter. Kirurgen var erfaren och berättade i undervisande syfte under operatioen. Så se till att få vara med där om du kommer till brännskadenheten.

ICU - Intensive Care Unit

På Mulago finns ICU (Intensive Care Unit), en liten avdelning om ca 10 platser. Jag ville praktisera där då jag visste att den skiljde sig en del ifrån övriga avdelningar. Här finns t.ex. betydligt mer apparatur, material och personal. I salen jag jobbade fanns fyra platser, an ansvarig läkare som observerar och en sjuksköterska per patient. Patienterna här har särskilt svåra tillstånd, t.ex. bett från giftorm, och här fanns större möjlighet till övervakning av patienten, t.ex. med formulär för att följa blodtryck, puls, andningsfrekvens och syresättning kontinuerligt, nutrition, elimination, dokumentation av medvetandedrag och smärta etc. Här hade man möjlighet att följa tillstånd i observations - och bedömningsformulär över dygnet. Därför kan jobbet på ICU liknas med en del av det arbete vi har möjlighet till i svensk sjukvård. För här finns en större tillgång på vad man behöver för att kunna vårda patienten på bästa sätt. Och mer tid.
Det var mycket lärorikt och intressant att vara på ICU. Ofta är de inte så pigga på att ta in studenter p.g.a. infektionsrisken, men när jag nu ändå fick möjligheten att vara där några dagar kände jag mig mycket välkommen, blev väl bemött och lärde mig mycket. Och frågar man mycket och vill veta så fick man ett fint gensvar av de som arbetade här.


Akuten

Akuten på Mulago bestårav en enorm ankomsthall, en avdelning för kirurgi, en för medicin och en akut operationssal.

Till den stora ankomsthallen kommer alla patienter som uppsöker vård på Mulago, såväl som de som kommer själva, med anhöriga eller med ambulans. På akuten får man verkligen möta allt: trafikolyckor, brännskador, brutna armar och ben, olika sjukdomstillstånd, smärttillstånd, medvetslöshet, hjärtproblem, graviditetsproblem, misshandel, alla olika typer av kroppsskador och trauman, bitskador från djur m.m.

Vid ett bord vid ingången satt jag många gånger med den sjuksköterska som för dagen gör triage. Allvarliga fall bedöms omedelbart och skickas till kirurg, medicin eller operation.
Det som kommer fram om patienten dokumenteras på små vita papperslappar och en bedömning görs i en tregradig skala. Dessa markeras med tuschpenna på papperet: röd, att patienten måste in akut och omedelbart, orange, att tillståndet inte är livshotande men inte kan vänta längre än 30 minuter, eller gul, att tillståndet inte är akut och kan vänta längre än 30 minuter på bedömning. Man dokumenterar förutom grundläggande personuppgifter om patienten ska till medical side, m/s, eller surgical side, s/s.

Jag spenderade mest tid på kirurgakuten. Där jobbar några läkare, ett antal sjuksköterskor, ibland intern nurses och sjuksköterskestudenter. Rummet tar fyra patienter åt gången och det är trångt. Här tas även vissa pediatriska icke-akuta ärenden emot, samt en strid ström av patienter som kommer för att få rabiesvaccin.
Under mina veckor på akuten mötte jag många och varierade fall. Och vill man verkligen jobba, lära sig och hjälpa till så får man verkligen det, och behovet är stort av ett par extra händer.
Även här är tillgång på apparatur knapp jämfört med en svensk akutavdelning och inget slösas med. Det finns en blodtrycksmätare, man har med eget stetoskop, gasväv för omläggningar viks för hand och steriliseras i stora metallbehållare. Ta med rikligt med handskar och handsprit, du kommer behöva det.
Exempel på moment jag fick utföra är: ge rabiesvaccin, lägga om alla olika typer av sår med olika allvarlighetsgrad, assistera läkare vid kirurgiska ingrepp, vara med vid helkroppsundersökningar, blanda, dra upp och administrera läkemedel, ge injektioner m.m.
Läkare gör en helkroppsundersökning av patienten, ställer frågor till patienten eller anhörig, undersöker skador, auskulterar lungor och hjärta  reflexer m.m. allt detta dokumenteras för hand, och denna dokumentation följer med patienten till respektive avdelning han/hon remitteras till

Jag lärde mig väldigt mycket under mina veckor på akuten, jag kan verkligen rekommendera det. Även om det är stressigt och går undan, är läkare och sjuksköterskor rutinerade, och frågar man och vill lära sig berättade de i undervisande syfte medan de arbetade med patienten.
Kommer du till akuten på din praktik kommer du att få se allt. Och jag skulle kunnat ge en än mer utförlig beskrivning av hur det är där och allt du kommer få se, göra och erfara, men om du ansöker om att komma dit, så får du själv se och erfara detta. Du kommer ha nytta av det. Och lägg den gärna i slutet på din praktikperiod. För när du roterat på olika avdelningar så kommer det ge mycket mer, när du vet hur det fungerar på övriga avdelningar och på sjukhuset. Man får även vårdkedjan klar för sig på ett bra sätt. Och se detta som ett unikt tillfälle att lära dig.


Språk och kultur

Språk och kultur i Uganda

 

I Uganda finns ca 40 olika språk och stammar, men engelska är nationellt språk.
I Kampala talar man luganda och många talar även engelska. På praktiken förekom ibland att patienter talar både luganda och engelska, ibland endast luganda. Men då får man ta hjälp av antingen en anhörig som talar engelska, eller helst en sjuksköterska som då kan tolka och översätta samtalet.
I Kampala går det också bra att ta sig fram med engelska, och annars får man be om hjälp från någon som talar båda språken. Och passa gärna på att lär dig lite luganda när du är här! Även om det så bara är några ord eller fraser, det är ofta uppskattat.
Och reser du ut i landet där man inte talar luganda så finns ofta någon som talar engelska, och finns inte det så löser det sig ofta ändå med gester och ett vänligt bemötande.

Jag upplevde ugandier som ett vänligt och välkomnande folk. Så var tillmötesgående, artig och öppen, så blir du också själv bemött på samma vis. Och jag har under min tid där fått flera ugandiska vänner. Så var öppen för möten. Det finns många internationella studenter som också blev mina vänner. Men med de ugandiska vänner jag har fick jag också en inblick i deras kultur, vardagsliv, familjeförhållanden och levnadssituationer. Och är man här en lång tid som jag var, så blir det också en lättare övergång från anpassningsperioden i början in i ett vardagsliv. Och jag är glad att jag fick uppleva det. Och ger man ett vänligt bemötande får man ofta ett tillbaka.

Fritid och sociala aktivteter

 

Fritid

Kampala

I Kampala finns hur mycket som helst att göra lediga dagar om man vill. Här finn restauranger, klubbar, bio, fik, sportaktiviteter m.m. Allt är ju beroende av vad man själv vill göra.

I Wandegeya, den stadsdel som ligger i anslutning till universitetsområdet finns många små matställen och restauranger nära till hands. Här finns också en marknad där man säljer frukt och grönsaker, gatuförsäljare, små stånd, butiker och hål i väggen där man säljer allehanda varor och prylar. Här finns också internetcafé, dock är det vanligt att strömmen går titt som tätt eller att det är långsammare än hemma. Jag gillade Wandegeya med dess jordiga gator, enklare matställen, småbutiker och gatuliv. Här gick vi ofta och åt, här finns flera supermarkets och om kvällarna tänds alla utegrillar som flyttas ut efter mörkrets inbrott där man säljer rolex (en sorts omelett i chapati-bröd), grillade majskolvar och korvar av olika slag.

Inne på Kampala Road, dvs. centrala Kampala,  finns ett sammelsuirium av  butiker, affärer, supermarkets, marknader ja, allt möjligt. Här finns också stora postkontoret och flera banker. Man tar sig lätt dit med en matatu-taxi från Wandegeya och det kostar 500-800-UGsh.

I Centenary Park finns lite dyrare restauranger med internationell mat om man vill ha det, här finns även stand-up comedy på onsdagar på Effendys. Och på Garden City, ett stort köpcentrum, finns flera restauranger (t.ex. en indisk som är bra högst upp med utsikt över Kampala) och Food court med olika sorters mat. Här finns också bio, en enorm supermarket, affärer och internetcafé.

På måndagar kan man gå på jam session på National Theatre, en sorts öppen livescen med blandade artister och alltifrån lokal, traditionell och modern ugandisk musik. Det är gratis, roligt och klart värt att besöka.
Vill man gå på klubb finns hur många som helst, t.ex. Club Silk, Iguana, Club Rouge m.fl. En del har inträde, andra är gratis. Och gillar man att dansa så görs det det för fullt ute på ställen.


Uganda


När du är ledig - åk ut och se och upplev Uganda. Det är så hänförande vackert! Detta gröna, bördiga, böljande kuperade landskap med den röda jorden och den gula solen. Det finns verkligen skäl att kalla Uganda för Afrikas Pärla!
Många matatu-taxi ut från Kampala går från Old taxi park. Det är förvirrande ibland att hitta där, men läs på skyltar eller fråga. Och matatus går när de fyllt alla platser, så räkna med inte med en precis avgångstid.
Jag ger här några tips på resmål som är väl värda ett besök.

 

Safari - Queen Elisaberth Park och Murchinson Falls

Åk på safari! Du kommer få se det rika djurlivet i nationalparkerna, men också det enormt vackra landskapet på väg dit och tillbaka. Jag åkte på två resor. Safariresor finns i alla prisklasser och med flera agenturer som anordnar. Jag åkte båda resorna som budgetpaket. Då ingår allt ifrån transport, boende, entréavgifter, guide mm. Man reser, bor och äter enkelt, men för mig var det just det som var charmen. Att inte bo i en dyr lodge och äta lyxmat. Utan att bo enkelt i ett trähus på savannen med lejon och vårtsvin runt knuten, som i Queen Elisabeth park, eller i tält som i Murchinson falls.
Vi åkte till Queen Elisabeth i sydvästra Uganda med Goseeafrica. Resan är 3 dagar och kostade 285 USdollar med allt inkluderat. På väg dit passerar man ekvatorn. Och väl där finns alla djuren: elefanter, lejon, flodhästar, babianer, vårtsvin, antiloper och andra djur. Och vägen dit och tillbaka till Kampala via Fort Portral är så vacker att det för mig var lika stor behållning som själva safarin. Som att titta på en film som inte tar slut.
Till Murchinson Falls i nordvästra Uganda åkte vi med Backpackers, det var också budgetpaket på 3 dagar och kostade 310 USdollar, allt inkluderat. Här gjorde vi en safari (här finns även giraffer) och man åker flodbåt bort mot fallen där man sedan "hikar" upp längs med fallen. Otroligt mäktigt och hisnande vackert. Om du har möjlighet, åk hit!

See See ilands

See See iilands är några öar som ligger ute i Viktoriasjön  Här är mycket vackert och jag rekommenderar att ha 2-3 dagar för denna resa då det tar ett tag att ta sig dit. Här finns flera ställen att bo på, både enklare och dyrare. Man kan ta matatu-taxi från Old taxi park i Kampala till Entebbe för ca 3000 UGsh och sedan en båt ut till öarna som tar ca 4 timmar och kostar 10000 UGsh. Det regnade en del när vi var där, förvisso rätt välkommet efter värmeböljan i Kampala dagarna innan, men har du tur med vädret är det verkligen paradisöar som finns här.

Jinja

Jinja ligger norr om Kampala och är verkligen värt ett besök. Här kan man göra rafting på Nilen eller rida på häst. Jag gjorde inget av detta men vet att många uppskattade det och återvände både en och två gånger. Jag åkte däremot flodbåt på Nilen, mycket vackert, spännande och mäktigt! Man kan ta sig till Jinja med en matatutaxi från Old taxi park.

Entebbe

Till Entebbe kan man åka som dagsutflykt. Man tar en matatu-taxi från Old taxi park och kostar ca 3000 UGsh. Här finns bl.a. Botanical Garden där man lätt vistas en hel dag. Här är otroligt vackert och lummigt, en oas när man kommer från Kampalas virrvarande trafik och gatuliv. Här finns växter och träd från olika delar av världen och apor som man kan få komma ganska nära. Parken är stor och ligger vid Viktoriasjöns strand. så vill man ha en dags andrum är detta en perfekt plats.
I Entebbe finns också resort-hotell där man kan betala entréavgift för att få till gång till stranden där man kan bada om man vill (sägs vara ett av de få ställen som är fritt från bilharzia, men man får ju avgöra själv om man vill bada eller inte).

Sammanfattning

Sammanfattningsvis


 

Jag ville i den här reserapporten beskriva för dig min utbytesperiod i Uganda, vad jag sett, utfört och lärt mig. Förutom detta ville jag också ge dig en bild av hus det är att arbeta på Mulago och hur det är att leva en tid i Uganda.
Vad det gäller sjuksköterskans profession ser det nog annorlunda ut om man är på Mulago eller på någon av de privata kliniker som finns i Kampala. Men allt som finns beskrivet här är inom kontexten av att ha praktiserat på just Mulago. Jag talade med många på Mulago om sjuksköterskans profession, såväl med de som arbetet många år som med de som är nya i yrket eller under utbildning. Och det ger så otroligt mycket.

Jag anser att sjuksköterskor, oavsett var vi bor eller arbetar, är kollegor och bedriver ett så viktigt arbete. Och att ett lands hälso- och sjukvård även säger något om det samhälle man lever i. De som arbetat länge var väl medvetna om detta, t.ex. brist på material etc. Men det kommer också en ny, ung generation sjuksköterskor med en vilja att professionellt få utöva sitt yrke, ge god omvårdnad och har ett hopp om framtiden.

Så när du kommer hit, se bortom hierarki bland professioner och brist på material - du är gäst i deras verklighet. Så var ödmjuk, lyhörd, se och reflektera. För då väcks också tankar om hur saker kan förbättras och effektiviseras. Och du får ett nytt perspektiv på din yrkesroll, den svenska sjukvården och samhället. Och detta tror jag kan utveckla en stor förståelse på ett nytt plan i förhållande till vårt yrke. Att uppskatta det man har på ett helt annat sätt. För det vi har gratis här, är dyrköpt rikedom i Uganda. Och även om det råder brister så kan omvårdnad bedrivas med små medel och i de små ögonblicken, och man kan arbeta etiskt och enligt humanistiska värden i det arbete man själv bedriver i kontakt med patienter och sina medarbetare. I hur man bemöter patienter i allt ifrån ögonkontakt, samtal och handlag, i hur man bemöter anhöriga, att visa intresse och respektera integritet trots att utrymmet är trångt. I att anse att alla har rätt till lika vård oavsett bakgrund, kön, språk, bakgrund och historia. Och att lyssna.

Uganda är ett utvecklingsland. Och förutsättningarna är annorlunda. Se därför sjukvården i ljuset av den utveckling som faktiskt pågår där. Och utifrån det samhälle och den kultur som är landets egen. Och som sjuksköterskor eller läkare får man en unik inblick i vilka behov som finns och var de finns. Om man bara lyssnar och ser. För vi måste göra det. Det är en del av vårt arbete. Och den kunskap vi kan bära med oss och dela med oss av är enligt mig ett ansvar vi måste ta. Och i ett land som fortfarande präglas av fattigdom, brist på försörjningsmöjligheter och är präglat av inre politiska konflikter, så bör man även sätta sjuksköterskans profession i perspektiv till detta.

Jag är oerhört glad över möjligheten jag fick att göra utbytesstudier i Uganda. Det jag har sett, lärt mig och praktiserat där är en ovärderlig erfarenhet jag inte hade kunnat få någon annanstans. Och för mig, som nu än mer har siktet inställt på internationellt arbete och specifikt i Afrika, så var detta en unik möjlighet. Man får inblick i så mycket: sjukvården, både hur den fungerar i organisation och praktik, hur samhället ser ut i ett utvecklingsland, hur sjuksköterskans profession ser ut i landet i jämförelse med Sverige, hur vårdbehovet ser ut, hur det kan förbättras och var hjälpen behövs som bäst. Jag har fått erfara en kultur och ett samhälle långt från mitt eget. Det har lärt mig mycket, både på ett kunskapsmässigt, professionellt och personligt plan. Och passa på att läs in dig en del på landet innan du åker, såväl historiskt, politiskt, samhällsmässigt och kulturellt. Då har man även en förförståelse för en del av de situationer som uppstår här eller vad som sker om konflikter dyker upp inom landet.

Jag kommer att återvända till Afrika. Gärna till Uganda, som nu har en speciell plats i mitt hjärta. Och då kommer denna praktik vara något jag kommer ha stor nytta av. Och det är, förutom detta, en erfarenhet för livet jag alltid kommer bära med mig.

Uganda kallas ofta för Pearl of Africa. För det vackra, gröna, bördiga, böljande landskapet, det rika djurlivet, solens strålar och den röda jorden. Och detta är sant. Men för mig är bilden av Uganda som Pearl of Africa lika mycket en symbol för dess folk, kultur och den vänlighet och värme jag ofta mötte, trots en utbredd fattigdom. För mig ligger Ugandas pärla lika mycket inom de människor jag mötte här. Och de är många.
Så om du har möjlighet, åk hit. Du kommer inte att ångra dig. Jag lovar.