Reserapport - KI-student
Grenoble sett från la Bastille
Lärosäte: Université Joseph Fourier (Université Grenoble Alpes)
Utbildningsprogram: Läkare
Utbytesprogram: Erasmus
Termin: Vårtermin 12/13

Innan avresa

Tycker du att det verkar krångligt och omständligt att åka på utbyte? Släpp de fördomarna och boka in ett möte med KI:s utbyteshandläggare snarast!

Varför utbyte?

Jag hade sedan länge haft en dröm om att bo och verka i ett annat land under en kortare tid, och eftersom jag inte gjorde någon större resa innan jag började läkarprogrammet kände jag att ett utbyte skulle vara perfekt för att få lite miljöombyte och internationell erfarenhet. För mig kändes det också fördelaktigt att kunna göra något sådant och ändå inte förlora momentum i utbildningen, som jag hade gjort om jag tagit ett uppehåll. Just termin 9 kändes som en passande termin med tanke på att den innehåller fyra välavgränsade kurser som enligt utsago skulle vara lätta att tillgodoräkna.

Varför Grenoble?

I och med att jag också hade en stark önskan om att förbättra min franska blev det i praktiken fyra universitetsstäder som var aktuella att ansöka till inför utbytet: Paris, Grenoble, Strasbourg och Lausanne. Jag prioriterade Grenoble högst på grund av följande:

  • Det är en mindre universitetsstad med många utbytesstudenter
  • Det finns möjlighet till mycket skidåkning
  • Jag hade aldrig varit där innan och ville prova något nytt
  • Tidigare utbytesstudenter hade varit mycket nöjda

Informationssökande innan ansökan

  • Läs massor av reserapporter!
  • Boka in ett möte med KI:s utbyteshandläggare så snart som möjligt, oavsett hur långt du kommit i dina tankar och idéer - det ger extra motivation och det känns med ens mycket lättare!
  • Ta kontakt med tidigare utbytesstudenter - därefter finns ingen tvekan om att du ska åka!

Efter tilldelad plats

Informationen från både KI och Université Joseph Fourier (UJF) var absolut tillräcklig vad gäller placeringsutbud och tillvägagångssätt. Vad gäller anträffbarhet var det från KI:s sida perfekt, medan det var märkbart svårare att få tag på handläggaren på UJF, i alla fall mailledes. Ett starkt tips är att ringa ned om man undrar över något, då får man svar mycket snabbare!

Att förbereda på hemmaplan

  • Boka möte med KI:s temaansvarig för aktuell termin (jag gjorde detta i början av september)
  • Börja skriv ansökan i god tid (då den ska skrivas under av tre olika personer på KI kan det ta upp till ett par veckor att få den ivägskickad till Grenoble; min ansökan kom iväg den 2 oktober)
  • Då det tar rätt lång tid att få en formell bekräftelse på antagningen till UJF (jag fick detta den 6 december) tog jag  kontakt med handläggaren redan i slutet oktober för att bekräfta att ansökan kommit in. I samband med detta fick jag även en länk till en sida för att ansöka om studentboenden.
  • Börja leta reda på gamla vaccinationsintyg och boka möte med studenthälsan för att få ett intyg på dessa och få hjälp med att komplettera det som saknas, inkl. lungröntgen (jag gjorde detta i början av december, men det blev lite stressigt). Det är inte kört om man saknar någon vaccination då det kan ordnas på plats i Grenoble, men man sparar en del tid genom att ha förberett allting. Ta gärna med en bild på din lungröntgen och ett engelskt utlåtande!
  • Boka resa: vintertid går det direktflyg till Grenobles flygplats Saint Geoirs som är den närmaste, annars kan man lätt ta sig även till Lyon eller Genève (ev. även Turin).

Ankomst och registrering

Då jag gjorde mitt utbyte på vårterminen blev det i praktiken omöjligt att komma ned mer än ett par dagar innan kursstart. Det gjorde att jag var tvungen att ha möte med UJF:s koordinator första måndagen på terminen och av någon anledning fick jag det obligatoriska läkarbesöket (där man visar upp sitt vaccinationsintyg) planerat först måndagen efter. Därmed förlorade jag en vecka av min första placering, vilket i och för sig gav tid att upptäcka staden i lugn och ro och passa på att inviga skidbackarna. Gör man utbytet på höstterminen skulle jag nog rekommendera att ansöka om att få skriva in sig på terminen en vecka tidigare för att hinna landa lite och ordna med det formella på fakulteten.

I samband med registrering får man information om studentaktiviteter och introduktionsdagar som absolut kan rekommenderas. Via föreningen för internationella studenter, InteGre, anordnas många aktiviteter och möjligheter finns att få en fadder som välkomnar dig till stan och det sociala livet; se mer info nedan!

Ekonomi

Finansiellt var det inget problem att få råd med utbytet. Erasmus-stipendiet på 10 000 kr i kombination med studiestöd och utökad lån från CSN (som man får utbetalat i en klumpsumma innan terminsstart) gjorde att pengarna räckte mer än väl till både nytta och nöje! Vid tiden för mitt utbyte var euron relativt låg (8,3-8,5 SEK) vilket såklart var fördelaktigt.

Maten i livsmedelsbutikerna är något billigare än i Sverige. Äter man en middag ute går en huvudrätt oftast på 16-22 €, men det finns fördelaktiga menyerbjudanden på de flesta restauranger. Drycker är markant billigare ute på pubarna och barerna än vad de är i Sverige, framför allt på studentpubarna. På sjukhuset kunde man äta lunch för 5 €.

Vill man åka mycket skidor (fler än fem gånger) ska man absolut gå med i skidskolan EGUG då de har väldigt fördelaktiga priser där buss, liftkort och skidlektioner ingår. Annars finns det billiga alternativ på tågstationen där bussresa och liftkort kostar 26-39 € per dag beroende på destination. Se mer info nedan!

Försäkringsmässigt ska man egentligen inte behöva teckna ytterligare en studentförsäkring via universitetet, men denna kan bli svår att slippa undan då man på UJF insisterar på att den ändå behövs om man ska vara verksam på sjukhuset. Trots försök till övertalning gav jag till slut upp och betalade den ändå (28 €).

Överlag är det fördelaktigt att ha studentkort i Grenoble då det finns många erbjudanden på matbutiker, snabbmatställen, busskort (26 €/mån) etc.

Boende

Som sagt fick jag från universitetet en länk till en studentbostadsförmedling som fungerade väldigt smidigt. Där kunde man ange önskemål om vilken bostadstyp man ville ha (allt från korridorsrum till egna lägenheter). I och med att jag åkte med min tjej föredrog vi en egen lägenhet (en s.k. studio privé) som kunde tillhandahållas från organisationen Nexity Studéa. Helst hade vi velat ha en lägenhet i deras centrala anläggning, men då det var fullt fick vi tag i en lägenhet i ett nybyggt område i västra delen av Grenoble, precis intill floden Drac. Om man åker med en partner eller dylikt är det viktigt att i förväg kolla upp om man får bo två i lägenheten då inte alla organisationer tillåter detta.

Lägenheten kostade 580 €/mån, vilket var väldigt dyrt för att vara Grenoble. Många utbytesstudenter vi mötte betalade så lite som 120 €/mån för sina korridorsrum, vilket såklart ger mer pengar över till annat. Fördelen med lägenheten var att vi kunde bo tillsammans där och få eget kök och toalett, medan fördelen med studentkorridor är den lägre kostnaden och avsevärt närmare till campus (för oss tog det 20-25 min med spårvagn). De flesta läkarstudenterna bodde i ett korridorsboende i närheten av sjukhuset som hette/låg i La Tronche, där det kostade 150 €/mån.

Studio privé:
  • Fördelar: avsevärt högre standard; möjlighet att bo två; egen toalett, dusch och kök; närmare till matbutiker; lättare att träffa andra studentgrupper som inte pluggade på campus
  • Nackdelar: mycket dyrare; längre från campus

Studentkorridor:

  • Fördelar: mycket billigare; närmare till campus/sjukhuset; man "tvingas" lära känna andra studenter mer effektivt
  • Nackdelar: lägre standard; två kokplattor som delades på en hel korridor; ingen kyl/frys

Oavsett bostadsform är man som utbytesstudent berättigad att ansöka om bostadsbidrag från organisationen CAF. För detta behöver man en kopia på sitt pass, födelsebevis och bevis på att man betalar hyra. Ska man lyckas med att få bidraget måste man vara ute i extremt god tid (börja så snart du kommit ned!). Handläggningstiden är nämligen minst två månader, och även om man är noga med att ha med alla papper i ansökan är det snarare regel än undantag att något "försvinner" på vägen och man måste börja om. Eftersom man inte (längre) får bidraget retroaktivt hann jag därför inte få något innan det var dags att åka hem, men i teorin ska man tydligen kunna få upp emot 150 €/mån beroende på månadshyra.

Utsikt från lägenheten (sjukhuset är den större byggnaden till vänster om de tre tornen)

Studier allmänt

Franska läkarstudier

Det franska läkarprogrammet är sex år och skiljer sig en del från det svenska. Det första året är lätt att bli antagen till, men efter ett avslutande prov får endast de bästa gå vidare till det andra året. År två och tre är prekliniskt, och från och med det fjärde året blir man en s.k. "externe" och börjar då med kliniska rotationer på sjukhusen. Kurser och placeringar erbjuds då inom ramen för olika teman, s.k. "pôles", och varje år får man utifrån lottnummer eller betyg välja placeringar som löper under tremånadersperioder (vilket gör att man inte kan få klinisk erfarenhet från alla ämnen). Man är på sjukhuset på förmiddagarna och har föreläsningar på eftermiddagarna, och alla inom samma pôle har samma föreläsningar. Eftersom man som Erasmus-student läser ett skräddarsytt upplägg som överskrider olika pôles får man handplocka de föreläsningar som hör till ens placeringar. Föreläsningarna är dock inte obligatoriska som Erasmus-student. Mer information kring upplägget på UJF och föreläsningsscheman finns på med@TICE.

Fransk sjukvård

Generellt upplevde jag den franska sjukvården som välfungerande. Många saker man tar för självklart i Sverige är dock långt ifrån givna. Journaler är oftast i pappersform (förutom på psykiatriska avdelningen) och det händer ofta att man får leta efter förlagda dokument eller ägna en hel del tid åt att tolka en slarvig handstil. Datorsystemen är svåra att navigera i och det tar ett tag att lära sig hitta röntgen- och labsvar. I övrigt är läkarrollen mer auktoritär och patienternas autonomi och integritet är i många hänseenden åsidosatt; på ronderna kan det trängas upp emot 16 personer inne i ett litet rum och det talas ofta över huvudet på patienten. Sammantaget fick jag ändå ett gott intryck av läkarprofessionen och patientbemötandet.


På en typisk avdelning finns det sekreterare, sköterskor, externes (inkl apotekarstudenter), interner (att jämställa med ST-läkare; en tre-fyraårig specialistutbildning), specialister och professorer. Hierarkin är mer tydlig i Frankrike och som student (framför allt utbytesstudent) tenderar man att bli bortprioriterad/bortglömd trots att man bokat tid för exempelvis en redovisning. Den annorlunda hövlighetskulturen kan vara viktigt att komma ihåg; framför allt att "vous"-a professorer och vissa mer auktoritära specialister. Vissa är dock ödmjukare än andra, och det gäller helt enkelt att lära sig systemet. De allra flesta är väldigt intresserade av Sverige och KI har ett mycket gott rykte både bland studenter och professorer.

Studentens roll på avdelningarna

Som externe kan man snarare jämställas med praktikant än som student, då man mer utför ett arbete och får lön (dock en högst symbolisk summa). Arbetsuppgifterna innefattar att ta EKG:n, skriva in patienter, ta status och anamnes, skicka remisser, föra journal och ringa samtal för att rekvirera undersökningssvar, journalkopior etc. Jämfört med utbildningen på KI är det således mer av ett sekreterararbete, eftersom man inte har någon egen klinisk handledare som man skuggar. Andra punkter på schemat är föreläsningar på klinikerna, fallpresentationer och stora ronder.

Som Erasmus-student har man jämfört med de franska studenterna mycket större möjligheter att ta egna initiativ vad gäller aktiviteterna en vanlig dag. I början kan jag rekommendera att gå vid sidan av en externe för att lära sig de dagliga rutinerna och komma in i språket. Ett starkt tips därefter är att haka på en (ofta välvillig men ofta också tungt belastad) interne på patientsamtal och undersökningar. Generellt gäller det att våga ta för sig mycket då man ibland upplever sig överflödig i avdelningsarbetet. Se till att få en ordentlig introduktion till enheten och avdelningen och ta reda på vilka olika aktiviteter du kan gå på, i form av mottagningar, undersökningsrum och specialbehandlingar. Ta gärna kontakt med andra yrkesgrupper än läkare, såsom psykologer, optiker och logopeder: de allra flesta tar gärna möjligheten att undervisa en utbytesstudent!

I slutet av varje placering måste man genomföra en s.k. "observation pédagogique", vilket innebär att man väljer en patient och skriver en sammanfattning om symptombild, undersökningsmetodik och aktuell sjukdom och presenterar det för sina studentkollegor och ansvarig läkare. Detta är mycket lärorikt och tvingar en att öva på både medicin- och språkförmåga!
Sjukhuset sett från la Bastille

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 9 på KI
Mitt upplägg var som följande:
  1. Psykiatri (fem veckor)
  2. Ögon (fyra veckor)
  3. Neurologi (fem veckor)
  4. ÖNH (fyra veckor)
Egentligen hade jag ansökt om att få ordningen ögon-ÖNH-neuro-psyk, men pga platsbrist kastade UJF:s utbyteskoordinator om i planeringen (vilket jag fick veta först vid ankomst). Som tidigare nämnt förlorade jag den första placeringsveckan på terminen, vilket gjorde att jag endast läste psykiatri i fem veckor. Administrativa orsaker till  avvikelser i studieplanen accepterades dock, så det blev inget problem med tillgodoräknande för någon av kurserna.

Jag skrev tentan hemma på KI.

Psykiatri

Enheten för psykiatri är uppdelad på två slutenvårdsavdelningar: "troubles de l'humeur" (främst depression och bipolär sjukdom) och generell psykiatri (mer psykosproblematik). Jag blev placerad på den förstnämnda. Då man egentligen hade räknat med att jag skulle börja veckan innan var det ingen som var direkt förberedd när jag väl kom, vilket gjorde att jag inte fick någon formell introduktion förutom ett informationshäfte. Detta fick jag dock god hjälp med av avdelningens interner och externer.


Som externe är man ansvarig för upp emot tre patienter. Detta innebär att man följer med på läkarsamtal med dessa patienter samt utför övriga arbetsuppgifter som nämnts ovan. Dessutom ska man på storronden en gång i veckan presentera sin patient för ansvarig läkare och resten av studenterna och vara beredd på att svara på frågor angående läkemedel och diagnostiska hypoteser.


Andra schemalagda uppgifter var patientpresentationer av internerna, föreläsningar och varje morgon korta ronder. Dessutom fanns ett löpande schema bland externerna för andra aktiviteter som man som Erasmus-student också har möjlighet att gå på och som rekommenderas starkt:

  • ECT-behandlingar
  • Gå runt med psykkonsulten på övriga sjukhuset
  • Mottagningsbesök
  • Specialistcentrum för bipolär sjukdom

Sammantaget var jag väldigt nöjd med placeringen och jag lärde mig mycket, framför allt om depression och bipolär sjukdom, men även andra patientgrupper kom in på avdelningen. Språkmässigt var psykiatri absolut en utmaning, men man kommer in i det snabbt! Det negativa var att det ibland fanns lite för lite att göra på avdelningen, och att det inte fanns någon psykiatrisk akutmottagning. Det jag behövde komplettera med när jag kom hem var två jourer på psykakuten och en beroendejour, samt ett beroendetest på Ping Pong. Studiemässigt kände jag att jag behövde läsa på en del i svensk litteratur för att komma ikapp kunskapsmålen.

Ögon

Enheten för oftalmologi innefattar två avdelningar, "hôpital du jour", akutvård, operation och mottagning. På placeringen finns det ett löpande schema för dessa sektioner som man kan skriva upp sig på veckovis. I övrigt erbjöds föreläsningar varje vecka och patientfallspresentationer.


På avdelningen fanns relativt lite för externerna att göra, så det man lärde sig mest av var att följa med en interne på olika undersökningar och passa på att lära sig om olika metoder.

Hôpital du jour var som ett slags mellanting mellan avdelning och mottagning med olika teman varje dag, såsom glaukom, katarakt, malignitet och dylikt. Här fick man mycket tillfällen att öva sig i synundersökning och med att använda biomikroskopet.


Akutmottagningen var nog min favoritsektion och man fick ta många egna patienter om man var engagerad. Mycket lärorikt!


Operation var intressant med många katarakt- och amotiooperationer, men man fick som externe mest stå vid sidan om och titta.


Mottagningspassen var ofta upplagda så att patienten fick träffa både en interne, som gjorde en utförlig initial undersökning, och en specialist/professor, som gjorde en snabb bedömning utifrån internens förslag. Som externe kunde man därmed välja vilket perspektiv man ville ha, vilket kunde vara intressant. Det var dock generellt mer givande att vara med internerna, då de gärna förklarade mycket och lät en delta i undersökningarna.


Sammantaget en mycket givande och trevlig placering där de allra flesta ögonsjukdomarna blev representerade, och jag kände mig väl förberedd inför tentan!

Neurologi

Enheten för neurologi är uppbyggd av ett flertal olika avdelningar, däribland generell neurologi, vaskulär neurologi (en mer akutinriktad avdelning och en avdelning mer för efterförloppet), epilepsi och rörelseproblematik (inkl Parkinsons sjukdom). Jag hamnade på den avdelning för vaskulär neurologi som tog emot patienterna efter att de legat på akutavdelningen. I och med att vi redan haft stroke-avdelningsplaceringar under medicinkursen hade jag hoppats få se mer av andra neurologiska sjukdomar, men det var ändå lärorikt och läkarna var mycket intresserade av att undervisa. Dessutom bad jag om att få en vecka på avdelningen för generell neurologi, vilket gjorde att jag även fick träffa patienter med andra diagnoser som exempelvis MS, ALS och diverse neuropatier. I kombination med de bra föreläsningar och fallpresentationer som gavs på kliniken lärde jag mig mycket!


Som externe hade man ansvar runt tre patienter och gjorde regelbundet olika undersökningar som exempelvis neurostatus, NIHSS och olika kognitiva tester. Annars skrev man många remisser till MRT, DT och ultraljud.


Neurologiplaceringen var absolut givande, men jag kände att jag behövde läsa på rätt mycket kring de sjukdomar jag inte kom i kontakt med på avdelningarna.

ÖNH

Enheten för otorinolaryngologi är uppdelad på två avdelningar, mottagningar och operation. Jag blev placerad på den avdelning som var inriktad på öron och näsa, men i praktiken flöt man lite emellan och jag träffade nästan flest patienter med halssjukdomar. Avdelningsarbetet börjar vid 07:30 med rond, vilket kändes något överdrivet då man efter 10-tiden inte hade mycket att göra. Ronderna i sig är lärorika och man får gärna presentera de patienter man är ansvarig för.


Mottagningarna var av varierande kvalitet undervisningsmässigt och kunde innefatta allt från företagsmedicin till barn. Här var man tvungen att vara mycket framåt om man skulle få lära sig undersökningsmetoder!


Operationspassen var som på ögonplaceringen: absolut intressanta att gå på, men man var inte särskilt delaktig som externe.


Sammantaget troligtvis den placering som gav minst utbildningsmässigt, och jag kände att jag behövde plugga ikapp rätt mycket för att nå kunskapsmålen.

Svenskt fika på neuroplaceringen!

Språk och kultur

Det franska språket

Språket verkar genomgående vara det som folk är mest nervösa inför när de ska söka utbyte, vilket även gällde mig. Själv hade jag läst till franska steg 5 i gymnasiet, och därefter endast underhållit det med några semesterresor. Min uppfattning är att man även med mindre kunskaper i språket klarar sig gott och väl!

För det första släpper den mesta anspänningen så fort man kommer ner och bara börjar prata. För det andra verkar folk i Grenoble vana vid utbytesstudenter, så man behöver inte känna en press på sig att tala perfekt franska. Dessutom erbjuder UJF en kvällskurs i franska som går en gång i veckan; jag nappade på erbjudandet och kan verkligen rekommendera den! Man börjar med att göra ett kunskapstest (som ett nationellt prov) och blir därefter indelad i grupper enligt sin kunskapsnivå. Ett utmärkt sätt att fördjupa franskan och träffa fler utbytesstudenter!

Både patienter och personal har såklart överseende med stundtals bristande språkkunskaper, och jag upplevde att de flesta kände sig hedrade för att man valt att lära sig deras språk. För att underlätta allehanda situationer på sjukhuset kan det starkt rekommenderas att kolla in MedineLingua! Annars finns det massor av sätt att fräscha upp franskan: kolla mycket på fransk film, lyssna på fransk radio, ställ in mobilen på franska etc...

Den franska kulturen

Även om man som utbytesstudent kanske mest umgås med andra utbytesstudenter får man ofrånkomligt en stor dos av fransk kultur. Regionen Rhône-Alpes, som Grenoble ligger i, bjuder på många traditionella maträtter och drycker, inklusive gratängrätten tartiflette och Chartreuse (ett slags likör). Man stöter ofta på lokalt producerade korvar och ostar och kan verkligen känna alplandskapens gamla traditioner genomsyra vardagslivet. Diverse utomhussporter är ett starkt inslag i kulturen i Grenoble (se nedan).


Byråkratin och administrationen i Grenoble (och Frankrike generellt) står nog för den mesta kulturkrocken. Jag upplever att man i Sverige är mer van vid centrala organisationer som ser till att allt fungerar, medan man i Frankrike är mer individualistisk och tycker att man får lösa de flesta saker på egen hand. Att boka in (ofta viktiga) möten eller annat kunde ibland kännas hopplöst då de kunde ställas in utan notis. Det kändes ofta som att man behövde en stor del tur för att lyckas driva igenom saker (som med CAF-bidraget, se ovan). Och alla dessa stämplar och underskrifter som behövde ordnas på otaliga papper. Mentaliteten verkar vara "det löser sig", och ja, det gör det väl ändå till slut. Regler och förordningar behöver inte heller alltid tas på allvar, även om det verkar strikt på pappret. Det gäller bara att försöka flyta med och lära sig vad som är viktigt och vad man kan tumma lite på!


Generellt blev vi varmt välkomnade och folk var ofta nyfikna på vilka vi var och vad vi gjorde i staden.

Fritid och sociala aktivteter

Föreningen InteGre är fantastisk vad gäller sociala aktiviteter för utbytesstudenter, och anordnar introduktionsdagar, utflykter, språkcaféer, barer och temakvällar med t.ex. ost- och vinprovning eller crêpes och cider från regionen. Väldigt många utbytesstudenter sökte sig till dessa aktiviteter vilket gjorde det lätt att träffa nya människor. I och med att Grenoble är en av Frankrikes största studentstäder (jämte Paris, Bordeaux och Lyon) med runt 60 000 studenter är det omöjligt att inte bli meddragen i studentlivet.

Vid universitetet finns massor av studentorganisationer för det mesta man kan komma på, och när man registrerar sig får man en informationsfolder med all information man behöver för att hitta dem.

Som tidigare nämnt är sport och natur ett starkt inslag i Grenobleinvånarnas vardag. Skidor, vandring, klättring och cykling är extremt populärt, men i princip alla sporter finns tillgängliga. Är du intresserad, var uppmärksam på när inskrivningsdagarna är för de olika sporterna och ta dig dit!

Skidåkning

För mig var möjligheten till skidåkning en av de stora orsakerna till valet av Grenoble som studieort. Räknar man med att åka mycket är det som sagt absolut värt att gå med i Ecole de glisse des universités de Grenoble (EGUG), annars kan man få fördelaktiga erbjudanden från Transaltitude som utgår från tågstationen.


Skidsäsongen håller på från december till mitten av april, och de höga höjderna garanterar bra snökvalitet. De närmsta backarna ligger i Chamrousse, där vinter-OS hölls 1968, och dit kommer man på ca 40 minuter med buss. Storleksmässigt kan det kanske jämföras med Åre. Vill man ha avsevärt högre kvalitet kan man åka lite längre, exempelvis till les Deux Alpes eller l'Alpe d'Huez dit det tar ca 1 timme och 45 minuter. Les Deux Alpes var nog vår favorit, med en fallhöjd på 3600 meter och fantastisk åkning!

Resor

I och med det relativt centrala läget i Europa finns det goda möjligheter att ta sig runt, både inom Frankrike och i närliggande länder. Det är dock generellt dyrt att ta sig fram oavsett färdmedel, vilket var lite av en besvikelse. Planerar man att resa med tåg finns det fördelaktiga årskort som kan löna sig redan från första resan. TGV till Paris tar bara tre timmar men kostar runt 100 € tur och retur. Det billigaste sättet att ta sig runt är via s.k. "covoiturage" som är väldigt utbrett i Frankrike. I kombination med couchsurfing kan man ta sig runt riktigt billigt!

Les Deux Alpes

Sammanfattning

Sammanfattningsvis var utbytet några av mitt livs mest spännande och utmanande månader, och det var fantastiskt att få miljöombyte och perspektiv på både sitt vardagsliv och läkarrollen. Jag har blivit mer ödmjuk inför olika kulturella skillnader och fått mersmak på att bo utomlands en tid. Grenoble är en väldigt trevlig stad med extremt många möjligheter för utbytesstudenter, och man lär garanterat känna folk från hela världen. Att få fördjupa sina kunskaper i det franska språket är dessutom underbart, och det är en magisk känsla i slutet av terminen när man i princip kan prata flytande med patienter, läkare och andra studenter.

Några generella råd:
  • Se till att prata med så många människor du kan även om det känns svårt i början!
  • Man måste våga ta för sig mycket för att dagarna ska bli givande på sjukhuset! Våga tänk utanför ramarna!
  • Upptäck så mycket av den franska kulturen som möjligt!
  • Åk! Det blir garanterat underbart!

Jag lovar att du inte kommer att ångra ditt utbyte.