Vi fick otroligt bra stöd av handläggaren på KI som svarade snabbt på mail och alltid var tillgänglig och hjälpsam.

Att börja med direkt efter nominering:

Stipendieansökan:

Många stipendier har ansökningstid en eller ett par terminer i förväg. Det finns bra information om stipendier från KI och i andra reserapporter (rekommenderar en från UCLA HT 2011). Det tar en del tid att söka stipendier, förutom ett bra personligt brev krävs ofta ekonomiskt underlag och beräkning av budget inför resan.

Hälsokontroll och visum:

Det är säkrast att ha visum innan man bokar flyg, boende och bil. Man behöver dock göra en del saker i turordning innan visumet till slut blir godkänt, börja därför med hälsokontrollen så snart du blivit nominerad. Nedan följer en beskrivning av turordningen:

1)      För att bli antagen på värduniversitetet krävs godkänd hälsokontroll:

Det finns specificerat i informationen du får vilken typ av vaccinationer och hälsokontroller som krävs. Utöver detta ska du fylla i ett formulär via USCs hemsida vilket du också får en länk till. Leta fram ditt vaccinationskort och kontakta studenthälsan så snart som möjligt. Tänk på att IGRA testet (TBC) dock inte får vara äldre än ett år när du avslutar ditt utbyte.

2)      När din hälsokontroll godkänts kan du söka kurser för att bli formellt antagen till värduniversitetet. Man kan vanligtvis ändra kursvalen i efterhand, men tänk på att det kan bli fullt på poplulära kurser som ”Emergency medicine”.

3)      När man är antagen ska man:

A)     Be om formellt antagningsbesked, behövs till stipendieansökningar och visumansökan.

B)      Ansöka om Link-bidrag och kammarkollegiets försäkring

C)      Göra visumansökan: 

-          Man börjar med ansökan på nätet. Görs på USAs amabassads hemsida: usemb.gov. Vi behöver ett B1 visum.

-          Man ska fylla i ett ansökningsformulär vilket tar en del tid. Man ska ha följande information tillhanda när man fyller i formuläret: datum för senaste resan till USA, dina föräldrars födelsedatum, pass, adress till boendet och skolan i USA, namn på kontaktperson på värduniversitetet samt ett elektroniskt foto enligt regler man hittar på hemsidan.

-          Till ambassaden ska man ha med sig ett antal saker: ”Personbevis 120 med alla relationer”, finns inte som rubrik på skatteverkets hemsida, så jag mailade till dem, angav mitt personnummer och fick det hemskickat. Man måste få det per post eftersom de kräver stämplar på ambassaden. Man ska också ha med sig formellt antagningsbesked, kuvert med förbetalt porto, nytaget passfoto i färg samt kvitto på att man betalat visumavgiften. Det visar sig att banken inte är vana vid att stämpla sådana kvitton, men det krävs hursomhelst och vi har fått lösa det ad hoc på banken.

4)      När man har fått visum kan man beställa flyg. MrJet är billigt och bra om man ska flyga interconnecting vilket många gör när de passar på att resa före och efter placeringen. Om man beställer interconnecting via dem gäller ansvar för bagage och ombokning vid förseningar. Annars är ToR resor billigare.

Övrigt som görs innan resan:

De flesta som läser utomlands på SVK T11 kommer sakna några poäng. Därför har KI gjort en kurs i sexualmedicin som går på kvällstid under första delen av T11. Denna kurs söker man när den vanliga ansökningen till SVK T11 utannonseras. Enligt KI ska vi också söka de andra kurserna, i det fall vi inte skulle komma iväg på utbytet. Kursen i sexualmedicin var intressant, trevlig och välplanerad. Krävde inte särskilt mycket energi, men i kombination med alla de småprojekt som görs under HSMkursen hade man ändå mycket att göra.

Termin 11 kommer att lämna lite tid över vid sidan av alla förberedelser: HSM och sexualmedicinkursen tar inte särskilt mycket tid i anspråk, men man ska göra en del grupparbeten och inlämningsuppgifter så man har många bollar i luften. Dessutom ska man plugga inför IST och skriva sin självevaluering till PU. Vid sidan av skolan ska man planera examensfirande, söka sommarjobb, söka AT och gå på ev intervju. Ett tips är att planera in mentorträffen innan ISTveckan då många istället har sin ATintervjuer.

Om man gör utbytet under vårterminen kan det krocka med deklarationstiderna. Om man ska göra ändringar går det inte att deklarera från utlandet, ansök i så fall om att skjuta upp deklarationen. Ska man inte göra ändringar går det utmärkt att deklarera med sin e-legitimation och om man inte har datorn med sig ska det gå bra att ladda ner ett mobilt bank-id och deklarera med skatteverkets app.

På flyget får man två formulär att fylla i, den ena gäller visat, den andra är till tullen. Se till att få båda. Det är relativt bra förberett för ankomst till univeritetet och kliniken. Man ska dock ansöka om och få passerkort till både universitetet och sjukhusen. Man får hjälp med allt men det kan ta tid innan man är godkänd vilket medför en del krångligheter. God förståelse från klinikens sida gör dock att det inte påverkar själva placeringen.

Att göra utbytet i LA medför extra kostnader i form av bil och dyrare boende. Utöver stipendier kan man söka om extra lån hos CSN och från KI får man 4500 kr i resbidrag samt 1000 kr till efter att reseberättelsen är skriven. Jag rekommenderar dock att man har pengar sparade, inte minst för att man behöver lägga ut för visumansökan och betala för boende, bil och flyg tidigt. Vi delade boende och det blev ca 7800 kr var i månaden. Bilen kostade strax över 30000 för två månader vilket blev 7500 var i månaden. Flyget som gick interconnecting tur och retur kostade ca 9000. Vad gäller andra omkostnader är shopping och mat billigare och har ett större utbud än i Sverige. Det var definitivt värt att spara ihop pengar till extra shopping i USA, man behöver varken ta med sig särskilt mycket kläder eller skor, det tynger bara ner väskan på vägen hem! Det är överkomligt att äta middag ute varje dag, vilket oftast blir fallet efter en lång dag på kliniken. Man får en liten lunchpott om 4,5 dollar (ca 30 kr) på LAC vilket räcker för lunch. Vad gäller dricks så lämnas minst 12%. I övrigt ges 15% om man är nöjd och 18% om det var bra service. I barer brukar en dollar per drink gälla.

Boende, bil och telefon

Jag rekommenderar att man bor i Santa Monica eller Venice när man åker till LA. Det är två trevliga städer, nära till stranden och med brett utbud av shopping, restauranter och aktiviteter. Boende bokas lättast och säkrast via Airbnb. Gör detta så snart ni kan och helst efter godkänt visum så ni vet att ni kommer iväg. Det är bra att bo nära motorvägen vilket förkortar restider betydligt.

Man måste ha bil i LA. Vi hyrde via Carrentals, vilket inte var mycket dyrare än Rent a wreck som många använder sig av. Vi tyckte att det var en liten prisskillnad för en betydligt fräschare bil och att det var värt det med tanke på att man spenderar en hel del tid i bilen varje dag. Vi hyrde en compactbil och köpte till försäkringarna som erbjöds. Tänk på att alla försäkringar sällan ingår, vilket framhålls vid bokningen, utan man är oftast tvungen att köpa till en vid uthämtningen, ca 1700 i kostnad. Bensinen är dock billig. En GPS är inte nödvändig om man kan ladda ner vägbeskrivning på sin mobil innan man ger sig iväg, mobilens GPS fungerar offline. Oavsett om man köper till GPS eller inte rekommenderar jag att man köper en bilkarta över LA.

Om den svenska mobilen är låst till ett abonnemang är det inga problem att köpa en ”prepaid phone”. Vi köpte en enkel modell via Verizon som kostar ca 10 dollar på Target eller Best buy. Om man köper samma abonnemang ringer man till varandra för 99 cent per dag. Det blir dock betydligt dyrare att ringa, ta emot och skicka SMS till andra abonnemang, vilket märktes när man fått fler amerikanska vänner. Kontentan är att det är lika bra att skaffa sig ett förbetalt simkort eller en förbetald telefon med en jämförelsevis dyr månadskostnad men med ”unlimited service”. En sådan månadskostnad kan vara ca 25 dollar. Mobildata är inte nödvändigt att köpa till, det finns gott om ställen med gratis Wifi och appar har ofta kartor som är tillgängliga offline.

Det är inte nödvändigt att ta med alltför tung kurslitteratur, det finns bra bokhandel och bibliotek på campus. Ett tips är att läsa på emedicine på nätet, där finns grundlig information om allt från patologi till operationstekniker.

Journalskrivande.

Beroende på var placeringen görs kan journalsystemet vara mer eller mindre krångligt. Man använder sig av datoriserade journaler samt skriver även en del på papper, det blir mycket dubbel dokumenation. I det stora hela krävs dock inte särskilt avancerade texter, tvärtom är anteckningarna ganska koncisa. Det beror delvis på att man använder sig av otroligt mycket förkortningar. Vi fick en lista över dessa förkortningar från KI vilket jag rekommenderar att man tar med. Jag köpte också en lista på ”medical abbreviations” i bokhandeln på campus och hade god användning av den.

Allmänt om utbildningssystement i USA:

Efter high school börjar man college och läser ”pre-med” i fyra år. Därefter söker man till ”Med School” som också är fyra år. Med School ger inte en lika bred utbildningsbas som vi får i Sverige. De amerikanska studenterna väljer kliniska placeringar som är 2-6 v långa och då gör man dem på en viss klinik. Det innebär att vissa går ut Med school utan att ha gjort placering på exempelvis ÖNH och Ögon. Studenterna väljer kurser mot bakgrund av vilken specialitet de är intresserade av i framtiden. Man påbörjar specialistutbildningen direkt efter Med School. Ansökningarna sker under år fyra och man söker med betygen man fått under år tre. Det medför att de flesta ”Med Student year 3” (MS3) spenderar mycket tid på kliniken och gör vad de kan för att få nödvändiga betyg och referenser, dessutom pluggar de inför sina ”Boards”, som kan liknas vid sluttentamen under Med School. Med Student year 4 (MS4) kan ta det ganska lugnt när de fått sina antagningsbesked efter att ansökningar och intervjuer är avklarade. Efter Med School gör man ett år som ”intern”, oftast görs detta som första året på specialistutbildningen som är fem år lång. Specialistutbildningen kallas ”Residency” vilket kommer från att läkarna till en början bodde på sjukhuset. Det är inte stor skillnad idag, en Resident gör 80-100 timmar i veckan utan övertidsersättning och med mindre grundlön än vi har som AT. Som färdig specialist blir man ”Attending” på kliniken. Subspecialisering kallas ”Fellowship” och är vanligt.

Som tidigare nämnts talar en majoritet av befolkningen i LA och i synnerhet på LAC spanska. Man klarar sig utan att kunna det , men har god nytta av att kunna några artighetsfraser och grundläggande medicinsk spanska.

Vad gäller kulturen på kliniken så är dynamiken mellan läkarna mer påverkad av jierarkin än vad den är i sverige. För att citera en Intern: ”everybody is expected to pay their dues”. Det innebär bl.a. att en mer junior läkare inte bör lämna kliniken innan de seniora gör det. Man kan alltså som Med Student t.ex. bli stående på en operation som drar ut på tiden, om man inte får tillåtelse att gå. Om man är tvungen att lämna kliniken så bör man fråga om lov. De är mer tillåtande mot utländska studenter eftersom vi inte kommer att jobba kvar på kliniken. De amerikanska studenterna är de däremot mer strikta mot både i utbildningssyfte och för att ge dem möjlighet att visa sig engagerade och få bra betyg. Attendings och Fellows ska tilltalas med ”Doctor” och efternamn. Residents och interns tilltalas vid förnamn. Generellt är det artigast om man tilltalar personer med ”sir” och ”ma´m”. I USA äter man en sen och stadig frukost vid 8-9tiden. Sedan arbetar man oftast till dess man är klar på mottagning eller har paus mellan operationer. Det innebär att lunchen blir väldigt sen. Jag rekommenderar att man tar med sig protein- eller granolabars i fickan. Vad gäller klädsel så har man ”scrubs” på sig på operation och beroende på klinik även på mottagning. Scrubs fick vi låna och tvätta själva. På plastikklinikens mottagning  har man finare privata kläder med rock över. Kandidater har inte den vanliga läkarrocken utan en en kortare vit jacka. Vi fick köpa en i bokhandeln på campus som kostade ca 30 dollar. Med finare privata kläder menas ”inte jeans och t-shirt”. Skor ska vara heltäckande, det vill säga inga birkenstock.

Kalifornien och LA erbjuder en otrolig variation av frididsaktiviteter. Man kan göra allt från att shoppa till att åka snowboard (sic), ligga på stranden, gå på konsert eller titta på konst. Det går alldeles utmärkt att vara kvar i LA under hela utbytestiden, det finns mycket att upptäcka. Vi hade tur och lärde känna någon som kände någon osv, så vi hade ett aktivt socialt liv och ett trevligt umgänge.  Vi  hade god användning av appar som Lonely planet och Yelp.

LA har betydligt mer att erbjuda än vad man tror baserat på bilden man får via Hollywood. LA består egentligen av flera olika städer som sinsemellan är helt olika avseende utbud och kultur. Jag rekommenderar verkligen att göra en placering på just County Hospital, det gav en intressant inblick i en verklighet som har få motsvarigheter i Sverige. Även om en kirurgisk placering är givande tycker jag att man ska tänka sig för innan man väljer dem med tanke på att de tar mycket tid i anspråk.