Vid ankomsten i Bournemouth hämtades vi på busstationen  av Alison, lärare vid BU. Vi fick därefter en guidad tur genom Bournemouth innan vi blev skjutsade till vårt hotell "the Marsham Court Hotel". BU har ett samarbetsavtal med hotellet, som är prisvärt, trevligt och av god standard. Det är gångavstånd från hotellet till universitetet samt till Bournemouth centrum med affärer och restauranger. Vi hade även tur att få ett rum med fantastisk utsikt över havet.

http://www.marshamcourt.com/

Bournemouth är en trevlig stad vid kusten, med en lång sandstrand att promenera efter.  Universitetet har flera campus varav några i Bournmouth samt även i Portsmouth, vilket vi också besökte. http://home.bournemouth.ac.uk/ .

I samband med våra besök ute i klinik fick vi möjlighet att se landsbygden och olika mindre städer i omgivningarna. Vi åkte också bil genom naturreservatet New Forest, med en fantastisk natur och vilda hästar.

Vi blev inbjudna på traditionell engelsk middag hemma hos en av lärarna på utbildningen, vilket var mycket trevligt. Vi blev också inbjudna till en "social get together" med lärar/forskar teamet, hemma hos en av lärarna, även det mycket trevligt.

En reflektion är att det trots de likheter och den relativa närhet som finns mellan länderna är det dock inom vissa områden en större "kulturskillnad" inom vården än vad ffa studenterna förväntar sig , vilket är viktigt att förbereda dem på så att de får en så bra upplevelse av utbytet som möjligt.

Jag presenterade resultatet från min magisteruppsats samt från en magisteruppsats jag varit handledare för, inför forskargruppen på enheten. Vi diskuterade ett framtida samarbete i någon form och har fortsatt kontakt.

Vi var också inbjudna som gäster till invigningen av ett nytt kliniskt träningscentrum vid universitetet, där vi presenterades för Universitetets ledning.

Vi fick under vistelsen även möjlighet att se fyra olika kliniska verksamheter, olika förlossnings/efervårdskliniker, neonatalavdelning samt kommunal familjeverksamhet med fokus på amning. Mycket intressant.

Jag har upplevt lärarutbytet mycket positivt. Jag tycker att det har givit många nya kontakter som jag gärna försöker att upprätthålla. Jag tycker att det har givit många nya tankar kring både utbildning och klinisk verksamhet som man kan använda sig av i utvecklingsarbetet på den egna institutionen och kliniken. Jag upplever också att vi har delgett varandra olika erfarenheter och strategier vilka jag tror att båda parter har nytta av.

Det som har varit till viss del negativt är att det är något för kort tid, vid ett något längre utbyte skulle man kunna hinna se fler delar och ha möjlighet att stödja de egna utbytesstudenterna mer. Utbytet har haft ett intensivt schema, men tack vare god planering har det fungerat bra.

Barnmorskeutbildningen vid BU skiljer sig en del från utbildningen i Sverige, bland annat genom att de har direkt intag, det vill säga att man inte behöver ha en sjuksköterskeexamen för att vara behörig, vilket man behöver i Sverige. Utbildningen är på 3 år, jämfört med i Sverige på 1,5 år som påbyggnad efter 3-årig sjuksköterskeutbildning. I antagningsprocessen till barnmorskeutbildningen vid BU går alla sökande genom en personlig intervju vid universitetet.

En skillnad i VFU är att studenterna i England har mer klinik som är inriktad på området som barnmorska jämfört med i Sverige där man bygger på sjuksköterskeutbildningen som grund. En annan skillnad är att man under utbildningen inte kliniskt tränar ex suturering eller insättande av PVK, utan detta tränas efter utbildningen. Som kliniskt verksam barnmorska behöver man också varje år visa att man är uppdaterad och har en personlig handledare "supervisor", vilken är en barnmorska med lång erfarenhet, som bedömer att man kan fortsätta praktisera.

Studenterna har i klinisk praktik en "portfolio" för varje år av utbildningen, där bedömning fortlöpande görs av student, handledare och lärare.

BU hade vid tidpunkten för vår vistelse ansökt om ackreditering för "amningsvänligt universitet" enligt WHO/UNICEFs standard, vilket är en tydlig markering på att man arbetar för att utbildningen ska hålla en god amningsfrämjande standard.

Jag deltog aktivt i undervisningen för kliniskt aktiva barnmorskor som gick en vidareutbildning för att kunna vara kliniska handledare, vilket är ett krav i England. De ämnesområden som var aktuella var handledning av studenter och eftervård.

Jag undervisade även angående neonatal familjevård, amning och tillmatning under BB-tiden samt stöd och vägledning vid amningsförsök.