Reserapport - KI-student
Lärosäte: Hanoi Medical University
Utbildningsprogram: Biomedicinsk analytiker
Utbytesprogram: INK
Termin: Hösttermin 12/13

Innan avresa

Hanoi Medical University – Đại học Y Hà Nội

Reserapport: Sofia Blomquist Andersson, Biomedicinska Analytikerprogrammet Ht-12

Att ansöka om utbytesstudier var för mig en självklarhet redan från första dagen under biomedicinska analytikerutbildningen. Att få möjlighet att se ett helt nytt och spännande land på ett helt nytt sätt än när man reser själv var något som lockade mig starkt. Detta gjorde jag valde att engagera mig i programmets internationella kommitté och önskan att själv få åka på utbytesstudier växte. Att det blev utbyte med just Hanoi Medical University (HMU) i Vietnam var inte alltid lika självklart. Jag funderade mycket kring hur bra utbildning man kan förvänta sig från ett låg/medelinkomst land eller hur skulle det vara om man inte kan göra sig förstådd?


Innan avresa:

Jag och en klasskamrat bestämde oss dock för att ansöka. Bara att åka till ett land som är så pass annorlunda än Sverige tyckte vi var lärorikt i sig, oavsett nivån på själva utbildningen. Jag kände att det skulle bli mer av ett äventyr att åka till Vietnam till skillnad från ett land i Nordamerika eller Europa. Efter att ha blivit nominerade till en plats vid HMU av KI var man även tvungen att skicka in en ansökan till HMU. I ansökan var man tvungen att bifoga en ”Application Form”, en kopia av sitt pass, ett påskrivet formulär om regler på HMU, ett CV, samt ett ”learning aggrement”. Förutom detta skickades ett rekommendationsbrev av vår internationella studiekoordinator. När detta var gjort var det bara att vänta på att ansökan skulle bli godkänd och att vi skulle få veta vilka kurser vi skulle få läsa. I dokumentet ”learning aggrement” fick vi ange vilka kurser vi sökte. Vi valde att söka fem kurser som tidigare studenter från vårt program hade läst när de var på utbytesstudier vid HMU, i tron om att vi skulle bli antagna till vissa av dem. Vi blev antagna till alla fem!  

För att åka till Vietnam i 10 veckor vaccinerade jag mig mot tyfoid feber och kolera men om man inte tidigare vaccinerat sig mot Hepatit A och B och TBC bör man även ta dessa då man vistas i sjukvårdsmiljö.  

Vi ansökte om ett turistvisum på Vietnams ambassad i Alvsjö som skulle vara giltigt i 3 månader. På ambassaden sa de att man inte kunde ansöka om ett studentvisum varför det gick bra med ett turistvisum. Det var visserligen svårt med språket på ambassadens visumavdelning så det kan hända att man kan få hjälp att hitta studentvisum om man hittar rätt person (!). Visum kan ansökas för en eller flera inresor till landet. Om man planerar att resa runt till länderna runt omkring under sin vistelse rekommenderar jag att man från början ansöker om ett visum med fler inresor så att det inte blir något krångel på plats. Jag och Amelie valde visumet med en inresa och stannade i Vietnam under hela vår vistelse. Visumet tog cirka två veckor att få.

Hanoi Medical University

Ankomst och registrering

Ankomst:

Vi flög till Hanoi med SAS, via Köpenhamn och Bangkok, en resa som tog ungefär 20 timmar allt som allt. Vi hade bokat ett hotell i Hoan Kiem, Hanois motsvarighet till Gamla Stan, i 3 veckor för att sedan söka en lägenhet på plats. Det slutade dock med att vi bytte till ett lite billigare hotell (19 USD/natt för 2) där vi bodde i de resterande 7 veckorna. Det kan nämnas att USD fungerar bra att betala med på de flesta ställen i Hoan Kiem där många turister vistas, dock krävs den inhemska valutan VND (Vietnam Dong) för att ta sig runt övriga delar av staden och landet. Från flygplatsen hade vi ordnat med upphämtning från vårat hotell men det går även buss eller taxi. Vissa taxibolag är dock inte att lita på, det förekommer att de skjutsar turister till fel hotell och kräver mer pengar för att sedan köra en rätt. Hör med hotellet, de vet vilka taxibolag man bör åka med.

För oss räckte det att vara på plats några dagar innan kursstart. När vi kom till HMU var vår kontaktperson inte där på grund av sjukdom och ingen annan var beredd på att ta hand om oss. Inom ramen för vår utbildning är det dessutom svårt att komma iväg tidigare då det ligger en obligatorisk kurs i termin 5 som man måste läsa.  


Utskikt från Bach Mai Hospital

Ekonomi

Vietnam är mycket billigare jämfört med Sverige. Man kommer mycket långt med endast sitt studiemedel för att täcka levnadskostnaderna. Det hotellet där vi bodde i 7 veckor kostade närmare 2500 kr, det är ändå mindre än jag betalar för min lägenhet hemma. Vill man ändå hålla nere priserna kan man välja att inte handla så mycket i de turistvänliga områdena eller se till att få en stämpel från HMU på busskortsansökan. 

En sak att tänka på när man åker till ett land som är så pass mycket billigare än Sverige är att man inte får ut samma mängd  lån från CSN. Bidragsdelen var fortfarande densamma men lånet halverades för studier i Vietnam. Vi fick dock godkänt merkostnadslån för flygbiljetten 

Eftersom vi bodde på hotell under hela vår vistelse och inte hade tillgång till kök var matkostnaden en stor del av vår budget eftersom vi mestadels åt på restaurang. I en typisk restaurang i Hoan Kiem där vi bodde låg priset för en varmrätt straxt under 100.000 VDN (31 kr) men det fanns även billigare alternativ som restaurangen "Net Hue" som låg på matgatan där en rätt kostade hälften så mycket. Många gatukök utan menyer kommer dock kräva mer pengar av er som "utlänningar" än vad de gör av lokalbefolkningen. Ibland kunde jag känna att detta var ganska jobbigt, man ville ofta spara pengar så att man kunde resa runt i landet under helgerna, så ett tips om man vill spara pengar är att bosätta sig nån annanstans än i Hoan Kiem där allt är dyrare än normalt. Dock tyckte vi att det var värt att bo i det område där det var lättast att kommunicera och fanns mest uteliv och turistattraktioner.

Boende

Lägenhet var svårt att hitta på plats och via internet. Ofta ville de ha hyresgäster som skulle stanna i minst 6 månader, eller så var läget inte så bra samtidigt som priset var detsamma som att bo på hotell. Vi bodde större delen av vår vistelse på the Little Hanoi Hotel som låg på gatan Hang Ga – Kycklinggatan. Alla gator i Hoan Kiem har fått namnet av den vara som kunde köpas på just den gatan förr och lite av den ”eran” finns fortfarande kvar. Köpcentrum finns väldigt få och vill man ha en viss produkt så måste man söka sig till en viss gata eller statsdel. T.ex. finns en hel gata där det bara säljs bambustegar! Från vårt boende tog det ca. 1h att ta sig till HMU med buss (främst på grund av den hemska trafiken), lite varstans i stan finns små kiosker (i metall) där man kan köpa busskort. För en månad kostar ett normalt busskort 140.000 VND (43 kr), men går man till HMU och skaffar en stämpel på ansökan kan man få det ännu billigare. En enkel resa med buss kostar 5000 VND (1,5kr). Kom ihåg när det gäller busstrafiken att bussar aldrig har någon fungerande tidtabell samt att samma busslinje inte nödvändigtvis har samma rutt i båda riktningar – det är väldigt lätt att åka vilse i början!

Vietnamesernas favorit fordon är vespan och ingen resa är komplett utan att ha testat på att åka runt staden bak på en sådan! Att köra den själv inne i Hanoi rekommenderas endast till de som är väldigt erfarna, trafiken är kaos och trafikolyckor är mycket vanliga (vilket var mycket tydligt under vår kurs i patologi och rättsmedicin).

Utsikt från Hotellet

Studier allmänt

Studier:

Det tog ett tag innan det hade ordnat sig med alla papper när vi väl var på plats och skulle börja våra kurser. För att få ta del av praktik ute på sjukhuslaboratorierna behövdes ett tillståndsbrev från HMU vilket inte var ordnat för någon av våra kurser vid ankomsten. Man bör vara beredd på lite väntan och att saker inte fungerar som de gör hemma i Sverige.

Språket ute på laboratorierna är också något man bör vara beredd på. Man pratar Vietnamesiska och man har tur om det finns en eller två som kan göra sig förstådd på engelska! Den som kunde engelska på labbet fick vara vår handledare, men ofta kändes det som att den personen tyckte att det var roligt att få använda och öva sin engelska och om man ville berättade de och diskuterade mycket kring sin kultur och historia vilket var jätte spännande. Vi fick bland annat höra historier om korrupta sjukhusledningar och att en månadslön för en biomedicinsk analytiker, på motsvarande klinisk kemi labb, tjänar cirka 4000 kr.

Vi läste kurser i mikrobiologi, parasitologi, biokemi, genetik samt patologi och forensisk vetenskap – Alla på två veckor vardera. Jag skulle rekommendera att man läser färre kurser och stannar längre på varje plats. Ofta var personal på labben motvilliga att låta en försöka sig på laborerandet själv då man endast varit där en kort tid. En fördel var dock att man fick se väldigt mycket. 

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 5 på KI

Kurser:

Mikrobiologi:

Vi var på Bach Mai sjukhusets mikrobiologi labb (vars chef hade gjort sin PhD på KI). Där fick vi bland annat se bakterieodling. Vi såg blododlings maskiner som liknade de vi har i Sverige, vi gjorde diverse snabbtester och gjorde även mycket gramfärgningar som man så klart kände igen från utbildningen på KI. Men mycket var också olikt, sämre resurser märktes tydligt när de var tvungna att odla två patientprover på samma agarplatta. De hade heller inte samma mängd engångsartiklar vi har hemma, öglor var av stål och inte plast och var därför tvungna att steriliseras mellan varje patientprov.

På virologiavdelningen fick vi se kolonnbaserad DNA extraktion, optimering av PCR samt övning i agarosgelelektrofores.

Vi utförde serologiska snabbtester för detektion av bland annat dengue feber och japansk encephalit – två sjukdomar som inte är lika vanliga hemma i Sverige. Detta måste jag säga var extra roligt med att åka till ett så annorlunda land jämfört med Sverige. Det är inte endast kulturen och språket som skiljer utan även sjukdomskulturen!

På mikrobiologikursen fick vi också vara med när de räknade CD4 och CD8 positiva T-celler med hjälp av flödescytometri för att bevaka sjukdomstillståndet hos HIV-patienter.

Parasitologi:

Parasitologikursen låg i de gamla franska kolonial kvarteren, mycket närmare vårt hotell i Hoan Kiem. Här var vi på ett av HMUs campus och fick privatundervisning av läkare och parasitologer på departementet för parasitologi. I anslutningen till teorin fick vi även se och lära oss känna skillnad på olika levnadsstadier av Malaria i mikroskop samt olika typer av maskar och sporer.

Biokemi:

De två första dagarna under biokemikursen fick vi vara med en klass läkarstudenter som läste sin fjärde termin, då de hade laboration om ASAT och ALAT-enzymer. Laborationsföreläsningarna var på vietnamesiska och det var svårt att hänga med, dock var det roligt att få lite mer kontakt med studenterna på HMU. På labben hade de tillgång till två automatpipetter och endast de två duktigaste studenterna den dagen fick äran att arbeta med dem. När vi var där var det dock vi som fick låna och visa de andra hur vi fick lära oss i Sverige, igen var det tydligt med vilken brist på resurser de hade men hur de försökte göra det bäste med vad de hade. Jag kände aldrig att det förekom brister i kunskapsbasen, man kände till risker för till exempel kontamination och försökte komma runt dessa problem med deras knappa resurser. Det var ganska imponerande faktiskt.

Vi besökte även ett forskningslab där vi fick se lite DNA-sekvensering och MLPA samt gjorde vårt andra besök på Bach Mai sjukhuset. Där var vi på ett motsvarande klinisk kemi laboratorium.

Genetik:

Under denna kurs var det vid många tillfällen mycket svårt att göra sig förstådd på engelska, de förstod vissa ord på engelska och vissa ord på franska. Kanske gör detta att denna kurs är den jag rekommenderar efterföljande studenter att läsa minst. Personalen på labbet vi besökte var mycket trevliga och hjälpsamma och kopierade upp papper från engelsk kurslitteratur som vi fick och kunde läsa medan vi försökte hänga med på vad det var de gjorde. Det fungerade förvånansvärt bra med tanke på omständigheterna, men kanske berodde detta även på att detta var det ämne som på förhand tilltalade mig mest. Vi fick se odling av fosterceller, spermieanalys, se kromosomer i mikroskop samt göra FISH analys för att detektera Down's Syndrome.

Patologi och Forensisk vetenskap:

Under kursen i Patologi och Forensisk vetenskap var vi på Viet Duc Hospital som låg i Hoan Kiem distriktet, en 10 minuters promenad från vårat hotell. Det här var enligt mig den mest givande kursen. Personalen tog hand om oss jätte bra och bjöd hem oss på middagar och sina barns bröllop, de tyckte dessutom att det var roligt att delge oss av spännande fall som kom in till labbet under de två veckor vi var där. Vi fick bland annat vara med under en obduktion, snitta olika typer av vävnad, göra olika typer av immunhistokemi och titta på resultaten i mikroskåp.

Är man intresserad av patologi finns det mycket att se i Vietnam. Sjukvården i landet är ofta dyr för många människor vilket gör att många endast söker hjälp som en sista utväg. Då är deras diverse sjukdomar tyvärr är så pass långt gångna att det finns lite hjälp att ge. Vi fick bland annat se en tumör av hjärtmuskelvävnad som var stor som en grapefrukt. Vi fick till och med se ett helt avslitet ben som kom in till labbet inlindat i en filt.

Knappare resurser var tydligt även här, istället för att göra färgningar av vävnadssnitt i dragskåp ställde man reagenser utanför fönstret när man inte använde dem, proverna kom inte heller till labbet i fixeringsvätska utan snarare i gula plastpåsar så man får hoppas att detta inte påverkade kvaliteten på vävnadssnitten allt för mycket.

Examinationen i samtliga kurser gjordes i form av en inlämningsuppgift där man fick beskriva vad man sett och lärt sig under kursen. Kom ihåg att det är upp till er att be om någon form av examination eller annat sett att visa upp för KI vad ni fått göra och lärt er under kursen. Många av kurserna var något ostrukturerade och kontakten mellan HMU och sjukhuslaboratoriet var inte alltid den bästa.  

Snabbtest denguefeber

Språk och kultur

Språket är som sagt svårt många gånger, man kan inte kommunicera med alla men det brukar finnas en eller två på varje laboratorium som kan engelska. Inga språkkurser erbjöds oss, men då vi endast vid ett tillfälle hade en lektion med inhemska studenter var detta inget vi saknade.





Sapa

Fritid och sociala aktivteter

Kultur

Utöver skola och utbildning finns mycket kultur att uppleva i Vietnam. Det finns kvarlevor från kineser och fransmän som ockuperat landet i olika omgångar. Det finns en spännande politik blandat med historier om det förflutna som länge varit fyllt av krig. Det finns en fantastisk natur ett stenkast ifrån stan, Halong Bay och Sapa är två måsten att se. Hanoi är även fullt av museum, riktigt bra museum. Både etnologiska museet och kvinnomuseet är två jätte bra museum för att se lite mer av den vietnamesiska kulturen. Är man intresserad av Vienamkriget kan man besöka det så kallade ”Hanoi Hilton”, ett fängelse upprättat av fransmännen som sedan användes för att förvara amerikanska krigsfångar, eller besöka Hanois militärmuseum.

Ytterligare ett tips är att söka upp HMU's engelska klubb. Här finns de elever som gillar engelska och vill prata med er. Många kommer vara nyfikna men för att lära känna någon på riktigt är språket en stor barriär.

Vattendock teatern i Hoan Kiem är väldigt fin och ger även den en inblick i Vietnams kultur. Många turister besöker den, så var ute i god tid då man ofta måste boka biljetter upp till en vecka innan.

Ät så mycket mat som möjligt. De flesta inhemska restauranger ligger ute på gatorna, man sitter på små plaststolar och bord med tveksam hygien. Det tog ett tag innan jag och Amelie bestämde oss för att våra magar vant sig tillräckligt vid den nya bakteriefloran att vi vågade testa gaturestaurangerna, men det var både billigt och gott. Bun Cha (Nudlar och fläsk) och Cha Ca (fisk och nudlar) är två av de godaste rätterna vi åt, för att inte tala om vietnamesiska vårrullar. Gelatiniserat grisblod var dock ingen höjdare men är man modig kan man även testa på både hund och hamster!

Hanoi har inget vidare nattliv. De klubbar och barer som finns stänger 00:00 om inte före. Vid midnatt kommer polisen och stänger ner stället och ser till att alla går därifrån. Vi var mycket vid Hanoi Backpackers Hostel på gatan Ma May i Hoan Kiem, här fanns visserligen endast turister men det fanns billiga drinkar, bra stämning och ibland var det skönt att kunna prata engelska och för en gångs skull bli förstådd.

Shopping finns överallt i Hanoi, runt HMU finns många söta gränder med grönsaksmarknader och affärer för studenter. I de gamla franska kvarteren finns exklusiva märkesaffärer och överallt i Hoan Kiem finns allt en turist kan önska sig. 

HMU 110 år!

Sammanfattning

Jag skulle rekommendera alla att åka på utbyte till Vietnam. Den mängd saker man lärde sig var fantastisk och mycket mer än vad jag kunde tänka sig. 5 kurser på 10 veckor var dock för mycket, visserligen fick vi se och uppleva väldigt mycket men ur en kunskapssynpunkt skulle jag ha föredragit att vara längre på mikrobiologi och patologikurserna. Att bo på hotell under hela vistelsen var inga problem, det var billigare än att betala hyra här hemma och det var nära till restauranger och turistattraktioner.