När jag i juli fick det glädjande beskedet att jag blivit nominerad till utbytesstudier blev jag superglad och tänkte mig, att nu skulle jag minsann få lära känna ett nytt land på djupet, bli bättre på engelska och vidga mina vyer! Min utbytesupplevelse kom dock att innebära så mycket mer än vad som rymdes inom ramen mina föreställningar; tiden i Australien har gett mig nya livsinsikter, personlig utveckling och en ny kulturell medvetenhet som är svår att sätta ord på. Din utbytesupplevelse ligger i dina egna händer, och om du gör så mycket som möjligt av din tid så kommer din termin i utbyteslandet, likt min, bli en av dina livs bästa. 

Varför jag ville åka iväg

Jag valde att plugga vidare direkt efter gymnasiet eftersom att jag trivs väldigt bra i skolbänken och känner mig stimulerad av att hela tiden lära mig nytt. Samtidigt kände jag hela tiden en längtan efter att också komma iväg och uppleva något annat. Att åka utomlands under själva utbildningen var den perfekta lösningen för mig; på så vis fick jag komma iväg utan att behöva sluta studera och lära. Jag upplevde även väl på plats att det passade mig väldigt bra att studera och resa i stället för att bara resa: det är ett toppenbra sätt att få ett sammanhang, skapa rutiner, och på riktigt uppleva hur det är att leva i ett annat land. 

Förberedelser

Det första jag började med där under sommaren var att börja utforska utbytesuniversitetets hemsida, för att förstå deras specifika system, kursspråk, och lättare hitta den information jag ville åt. Kontrollera att ditt pass är giltigt fr. 6 månader innan du åker iväg; själv fick jag förnya mitt pass under sommaren. Kolla också upp sista ansökningsdatum för universitetet. För mig var 1 november sista dagen att skicka in ansökan, så jag hade en hel del tid på mig att förbereda mig. 

När terminen började efter sommarlovet satte jag igång ordentligt med att undersöka Monash’s kursutbud samt läsa på om allt som fanns att läsa om hur utbytet skulle gå till och vilka förberedelser som krävdes. Du kommer få en information från både KI och Monash att gå igenom. I Monash Abroad application form fann jag att jag inför ansökan utöver själva ansökningsblanketten skulle bifoga: 

-Academic transcript. Be om hjälp i lyktan att få ut ett ladokutdrag över avslutade kurser på engelska med stämpel, det går snabbt och lätt!
-Gymnasiebetyg på engelska. Jag kontaktade min gymnasieskola och bad dem skicka en kopia av mina avgångsbetyg. Det tog bara ett par dagar innan jag fick hem dem.
-Passkopia
-Learning agreement. Denna blankett fick jag av den internationella studentkoordinatorn vid KI. Här fyller du i vilka kurser du ska söka vid Monash.

I Monash Abroad application form ingick även en accomodation application form avsedd för de som ville söka boende på campus, vilket jag ville. Därför bifogade jag även med denna tillsammans med min ansökan. Det finns flera campus-boenden att välja mellan och på Monash’s hemsida kan man läsa lite om dem. De är egentligen väldigt lika, fråga mig så berättar jag mer!

När det kommer till att söka kurser är det bara att kolla i Monash’s elektroniska ”handbook” som finns att hitta på hemsidan och som innehåller alla kurser som universitetet erbjuder. Det släpps en ny varje termin, men den som var aktuell för oss släpptes väldigt sent och vi kunde därför inte räkna med att de kurser du hittar kommer gå. Vi som skulle åka tillsammans hjälptes åt en del och skapade ett gemensamt dokument där vi kunde dela med oss av de mest intressanta kurser vi hittat, vilket funkade jättebra! Vi letade efter kurser med innehåll som 1) inte överlappar för mycket med det vi läst/kommer att läsa och 2) har någon form av relevans för psykologyrket. Vi la in all relevant information om kurserna (så som kursbeskrivning, kurskod, länk till kurssidan etc) i det gemensamma dokumentet och när vi hittat ett tiotal relevanta kurser vidarebefordrade vi dokumentet till PINK’s ordförande. Hon bedömde sedan kurserna i samråd med programdirektor Jenny Wikström, och de flesta kurser blev godkända. Jag valde ut tre kurser som jag ville söka i första hand, samt ytterligare fem reserver, och sammanställde detta i Monash Abroad application form. Ansökningen skedde därefter genom den internationella studenthandläggaren vid KI.

Andra förberedelser bestod bland annat i att boka flygbiljetter, skaffa internationellt körkort genom Motormännen, övertyga CSN om att jag skulle läsa på helfart, och kopiera upp kopior av alla viktiga papper. Resebyrån Kilroy hjälpte oss med flygbiljetter och resråd, och vi var supernöjda med den hjälp vi fick av dem! De ordnade bra priser och flygtider och sparade oss på så vis mycket tid. Hos Kilroy ordnade vi även internationella studentkort.  

Blott tre dagar efter min muntliga examination i ArbOrg2 hemma i Stockholm, togs vi utbytesstudenter emot av Monash’s fantastiska internationella kommitté (Monash Abroad) i 40-gradig värme på Monash’s grönområde. Monash abroad-personalen var fantastiskt trevliga och personliga, och de hade förberett en ambitiös och lagom seriös mottagningsvecka för oss internationella studenter.  Allra trevligast var att de deltog på alla event och var alltid lika tillmötesgående och sociala. På cocktailpartyt i slutet av veckan var de med och lockade upp folk att dansa loss. Under veckan fick vi all möjlig bra information vi kunde behöva, och var fria större delen av eftermiddagar och kvällar att antingen hänga med på rundturer och aktiviteter eller hitta på något själv. Passa på att mingla runt och bonda med folk under denna vecka, särskilt om du vill hitta någon att dela boende med; Under resten av terminen uppkommer inte många lika bra tillfällen till det.

Efter introduktionsveckan specifikt riktade mot oss internationella studenter följde en mottagningsvecka (O-week) för alla Monash’s studenter. Monash är ett mycket större universitet än KI, och deras mottagning var därmed också större och väldigt kul att få uppleva. Över hela campus var tält och stånd uppradade, med alla Monash’s olika klubbar och organisationer representerade. Här fanns klubbar man kunde gå med i, på alla teman du kan tänka dig, och det finns något för alla! Jag gick bland annat med i Monash Boardriders Club (surf, skate, snow), Munash Bushwalking and Outdoors club, och en Neuropsyckologi-klubb. Det finns även klubbar för religiösa samfund och för alla möjliga sporter och hobbies: Bl a har du möjlighet att börja träna den anrika trollkarls-sporten Quiddich. Klubbarna tar en rimlig medlemsavgift på runt hundralappen. Monash erbjuder dessutom kostnadsfri språk- och skrivarverkstad som man kan signa sig för under O-week.  Under denna vecka gick jag mest runt i solen, skrev upp mig på allt roligt jag kunde hitta, och njöt av den härliga stämningen.

Det var även under O-week som jag registrerade mig på min fackultet och gick på rundvisningar på universitetsområdet. Allt gick väldigt smidigt och lätt!

Australien är ett dyrt land att leva i, med höga boendekostnader och snäppet dyrare matvarupriser. Tack vare ett utvidgat CSN lån på ett par tusenlappar per månad klarade jag mig ändå galant. CSN räknar ut hur mycket du kan få baserat på levnadskostnaderna i det landet man åker till. Att ha sparat ihop till en extra buffert är dock att rekommendera om du vill ha råd med själva flygbiljetten (bra att ha!), helgutflykter under terminen, samt all glass och smoothies man behöver i hettan där nere. Jag hade själv sparat ihop till en bra buffert eftersom att jag visste att jag ville resa mycket under och efter studierna. 

Jag valde att bo på universitetets eget campusboende av flera anledningar. Delvis för att det kändes skönt att ha något klart när man kom ner med ordentliga avtal, men också för att få testa på det australienska campuslivet och träffa folk. Jag visste inte heller så mycket om vilka boendalternativ som var bra. Nu i efterhand ser jag boendet på campus samt egen-ordnat boende i Melbournes stadskärna som de klart bästa alternativen, och det är väldigt värt att fundera igenom vad som passar en själv bäst eftersom att de två alternativen medför två totalt olika upplevelser av utbytet. Båda alternativen är dyra, men för upplevelsens skull är det mer värt än att bo mitt emellan både city och campus i ett halvtrist område för en billig peng.

Eftersom att campus ligger ca 1h bort från stadskärnan med ett (om man jämför med Stockholm) högst oeffektivt kollektivtrafiksystem, blev det inte av att jag tog mig in till stan mer än en eller två gånger i veckan. Detta medan de som bodde inne i stan nästan uteslutande var just i stan och åkte in till campus då det var nödvändigt. På så vis blir din upplevelse väldigt olika beroende på var du väljer att bo, så därför rekommenderar jag dig att verkligen tänka igenom vad du vill ha ut av din termin. För min del blev det relativt lite shopping, bruncher och pubkvällar, men mycket idrott, aktiviteter och campusliv. På boendet hölls tre nollningsveckor med fullt av aktiviteter och fester, och man kunde själv välja om man ville vara en del av det. Då och då under terminen anordnades små event och aktiviteter. Själv tog jag mestadels avstånd från campusfestandet  under terminen, och valde i stället att hänga med lite skönt folk som hellre gick ut och åt middag eller gick ut och spelade fotboll. På boendet fanns studierum, pianorum, biljardrum, pingisbord, och precis utanför fanns fotbolls-och basketplaner, och det var just närheten till sport och aktiviteter som jag var nyfiken på att uppleva och som jag nu tar med mig. Viktigt för mig var också närheten till det jättestora gym-och sportcenter som finns på Monash-området. Annat braigt att ha nära till som fanns på campuset var apotek, convenience store, samt sjukvårdsmottagning med bl.a läkare och psykolog. 

Mitt tips, återigen, är att du tänker igenom vad du vill ha ut av din upplevelse, och därifrån bestämmer hur du vill bo. Jag och mina campusvänner hängde på fotbollsplanen långt in på kvällarna, pluggade tillsammans, spelade musik och såg på film, och det passade mig perfekt.  Din upplevelse blir som med allt annat precis vad du väljer att göra den till. 

Att studera i Australien var på flera sätt likt att studera hemma, men också på andra sätt olikt. Tempot och kraven kunde ibland kännas mycket högre, men det är svårt att veta hur mycket av den upplevelsen som berodde på andra omständigheter (oklara förväntningar, främmande upplägg etc).

På Monash är kurserna välorganiserade och studiebelastningen är mer jämnt fördelad över terminens gång än jag upplever på KI, vilket jag tycker är toppen. Man testas och examineras mer regelbundet genom inlämningsuppgifter eller redovisningar, och den avslutande tentan väger därmed inte ensam lika tungt som den vanligtvis gör hemma. I de kurser jag läste kontrollerades på olika sätt varje vecka att man läst kurslitteraturen, vilket gör att man ser till att läsa litteraturen då man ska och inte skjuter upp det.

En annan skillnad var betyg och återkoppling: betygsskalan är bredare (0-100) och vad jag förstår det anpassas utdelningen av betyg enligt normalkurvan.  Vi fick mycket mer återkoppling än jag är van vid från Sverige. På samtliga inlämningsuppgifter fick jag skriftlig feedback och återkoppling på hur väl jag nått de kriterier och mål som uppgiften innehöll. Feedback är grunden till att skapa utveckling och motivation, vilket jag själv fick uppleva, och för mig sätter både kvantitet och kvalitet av feedback en stor det av standarden på en utbildning.

En tredje skillnad var att studierna på Moansh är mer teoretiska och detta ibland på en lite onödigt djup detaljnivå. Studenterna får lära sig att pränta in fakta som inte betyder något och är utan relevans, och faktan tillämpas allt för sällan. Bristen på praktiska inslag på deras motsvarande psykologprogram speglar detta: till exempel är två timmars studiebesök på ett sjukhus det närmaste man kommer praktisk tillämpning på hela de tre första åren. I sverige tränas vi studenter dessutom i mycket annat än teoretisk kunskap: t,ex uppmuntras vi till att vara kreativa, innovativa och tänka själva. Att australienska studenter inte tränat sådana färdigheter lika mycket etta märktes tydligt bl.a. vid muntliga presentationer och i grupparbeten.

Sammanfattningsvis upplever jag att utbildningen på Monash håller något högre standard än svensk universitetsutbildning när det kommer till struktur, feedback och kursupplägg, men att svensk utbildning ligger långt före i att träna studenten i breddare, generiska färdigheter, och i att praktiskt tillämpa teori.

Aussie-kultur

Jag har verkligen kommit att älska och inspireras av den australienska kulturen! Australiensare är (finns säkerligen undantag) otroligt sköna, hjälpsamma och avslappnade. De har ett avslappnat men kärleksfullt språk, och en ”mate-ship”-kultur som gör varje främling till en potentiell ”mate”, vilket jag tror har stor påverkan på inställningen och förhållningssättet till andra människor. 

Jag blev så otroligt fint mottagen av alla möjliga australienare under hela min vistelse. Den största skillnaden mot hur jag upplever svenskar är att de erbjuder sig alltid att hjälpa en utan att förvänta sig en gentjänst. Det blev lite av en kulturkrock då jag helt svenskt alltid såg till att på kronan betala exakt min del av bensin/middagar/etc; detta togs i stort sätt emot som en förolämpning. 

Varje dag blev jag imponerad och inspirerad av australiensk kultur. Gick jag vilse på stan noterade någon direkt min förvirrade uppsyn och hjälpte mig hitta vägen utan att jag frågat. När jag tog kort av mina vänner kom någon ofta fram och frågade om hen skulle ta ett kort där även jag kunde vara med. I affärerna var affärsbiträdena genuint intresserade av vad jag pluggade och hur det är att bo i Sverige, och när jag låg i feber kom folk i min korridor utan att jag bett om det med febertabletter. 

Genom att leva i den australienska kulturen har jag också lärt mig väldigt mycket om svensk kultur och blivit inspirerad att stegvis ändra lite på mig själv och bli lite mer som en riktig aussie.

Aussie-english

Den australienska engelskan är lite som en blandning av brittiska och amerikanska och är för mig väldigt tydlig och enkel att förstå. Att studierna var på engelska var inget problem tack vare att vi från KI är vana vid engelsk kurslitteratur. Andra moment, så som att hålla presentation, var såklart mer utmanande, men på ett kul och lagom sätt. Känner du dig otrygg med engelskan i studierna så erbjuds språk- och skrivar kurser gratis vid Monash's bibliotek. 

Jag hade nog förväntat mig att jag skulle bli mycket bättre på engelska än vad jag faktiskt blev. Att jag inte utvecklades så mycket som jag önskat beror helt på mig själv då jag dagligen pratade med andra svenskar på universitetet och med min pojkvän på telefon som befann sig i Sydney på utbyte. Hur som helst har jag fått mer självförtroende och är inte längre nervös för att prata engelska vilket var mitt primära mål. 

Av både språk- och kultur skäl försökte jag umgås så mycket jag kunde med folk från andra länder, och dessa hittade jag framför allt på boendet där jag och KI-klasskompis Linn var de enda skandinaverna. Att du försöker prata och umgås så mycket som möjligt med folk med andra nationaliteter och så lite som möjligt med svenskar är mitt råd till dig som ska på utbyte, för det är det som du kommer kunna lära dig av och ta mig dig något från. 

Vardag

Jag lyckades verkligen ta vara på min tid i Australien och gjorde så mycket jag bara kunde. Tack vare aktiviteterna på campusboendet och de event som klubbarna anordnade hade jag ett fullspäckat schema. Monash exchange club anordnar mängder av pubkvällar och samvaroträffar för utbytesstudenter, och jag hann inte gå på en enda på grund av allt annat jag ville göra. Mitt mål var att hitta på så mycket jag bara kunde utan att göra avkall på studierna, och det höll jag på genom hela terminen. 

Förutom att spela biljard, fotboll, eller plugga med folk från min korridor så försökte jag så mycket som möjligt åka in till Melbourne och lära känna staden. Melbourne är helt klart en av mina nya favoritstäder! Det är en riktig kulturstad med ständiga kulturevent, intressanta utställningar (oftast gratis), och fantastisk arkitektur där gothiskt blandas med modernt. Det bor runt 4 gånger så mycket fler människor i Melbourne än Stockholm, men atmosfären är ändå så mycket mer lugn och avslappnad. Jag gick en 3 timmars guidad tur i Melbourne vilket jag verkligen rekommenderar: på så vis får du höra om stadens historia och dess byggnader och framförallt förstår du hur alla delar hänger samman. I Melbourne finns verkligen något för alla. Min favoritgata kom att bli Brunswick street där det kryllar av mysiga caféer, secondhandbutiker och söta små affärer. 

Aktiviteter med klubbarna

När jag inte pluggade, hängde på campus eller utforskade Melbourne åkte jag iväg på aktiviteter och helgutflykter med de klubbar och gått med i genom skolan. Det var ett bra sätt att träffa nytt folk med samma intressen, och framför allt komma ut till vackra ställen för en billig peng! Med Monash Bushwalking and Outdoorsclub testade jag på att spela kanotpolo, köra mountain bike och klättra både inomhus och utomhus. Vi var också iväg på ett tredagars campingläger i Grampians National Park där vi hikade, klättrade, och hade grillkvällar, och hade det superkul! 

Med surfklubben hängde jag med på surfläger där vi fick campa i mysiga surfstaden Loarn och testa på surfing som var grymt kul.  Genom en tredje klubb blev jag dessutom introducerad till den roliga och lite annorlunda sporten Undervattenshockey som jag tränade under min sista månad i Melbourne. Googla gärna, det ser rätt kul ut! Man har simfötter, hatt, handske, snorkel och cyklop, och spelar med en puck på poolens botten.  Sjukt kul sport som jag önskar fanns i Stockholm!

Lov och resor 

 På lovet (ja, de har faktiskt riktiga LOV där borta!) hann jag åka iväg till Nya Zeeland i tio dagar där jag och min pojkvän (som gjorde utbyte i Sydney) hyrde bil och körde runt på sydön. Där hann vi hoppa fallskärm i äventyrsstaden Queenstown, gå på glaciärer i Franz Josef, och besöka många fantastiskt vackra platser. 

Två gånger hann jag också åka till Sydney ett par dagar och hälsa på, och där hann vi bl.a. gå på jazzkonsert i självaste operahuset, besöka Sydney Zoo, och bada på Bondi Beach. Vi tog också tåget upp till fantastiska Blue Mountains där vi körde en dags Canyoning – bland det roligaste jag gjort!    

Canyoning i Blue Mountains

 Efter studierna följde en månads resande. Jag spenderade först 10 dagar av surfing i världens mysigaste hippiestad Byron Bay utanför Brisbane. Därefter följde ett par veckor i Sabah, Borneo där jag bodde i besteg ett 4000 m högt berg, besökte ett rehabiliteringscenter för orangutanger, tog dykcertifikat och bodde i djungeln. Avslutningsvis spenderade jag ett par dagar i Hong Kong.  

 Efter åtta timmars vandring nådde vi toppen av Mt Kinabalu, Borneo

Jag har genom mitt utbyte fått australienska vänner, uppleva australiensk kultur från insidan, och testa på att plugga i ett annat land med allt vad det innebär. Jag har fått perspektiv, och jag har insett att perspektiv är en lyxvara. De flesta utbytesstudenter betalar hundratusentals kronor för att göra det jag fått chansen att göra gratis, och det måste vi svenskar som åker iväg påminna oss om för att hålla en god inställning och ta vara på tiden så gott det går. Det är en fantastisk chans, och en lyx, att få åka till andra sidan jordklotet utan att behöva göra avkall på studierna, och att få chansen att för en tid få byta friskis & svettis  mot surfing och dykning,  snö mot sol, och ett högklassigt universitet mot ett annat högklassigt universitet. 

Utbytet har för mig framför allt öppnat dörrarna inom mig för fler möjligheter. Jag tänker lite bredare och lite öppnare. Jag är mer nyfiken på människor som inte delar min bakgrund, och jag är öppen för en internationell karriär. Det är som att mina vägar att gå har blivit så många fler i så många sammanhang, och ändå har de enda förändringarna skett i mitt huvud. Valet att åka iväg har på så sätt blivit ett av mina livs bästa beslut.