Det amerikanska läkarutbildning skiljer sig avsevärt från vårt. Först läser man på college (pre-med) sen går man en 4-årig med school och sen en specialisering kallad residency där man kallas intern första året. Efter 5.5 år på svensk läkarutbildning befiner man sig snarare på intern-nivå. Även residents är inte på riktigt på ST-nivå i Sverige, man har till exempel ingen egen mottagning. När man är klar med sitt residents gör man ofta ett fellowship på ett år för att sedan bli attendings. Attendings har allt medicinskt ansvar och styr helt kliniken. Attendings går bär ofta kostym och tilltalas Dr följt av efternamn - hierarkin är tydlig! De som gör sin residency vill visa sig från sin bästa sida för attending och är rädda för att göra bort sig, vilket inte alltid är särskiltproduktivt.
Kurserna vi kan läsa kallas ofta subinternships, dvs de ska förbereda student att bli intern. Ofta väljer studenterna att göra subinternship i de ämne de senare ska specialisera sig inom. Om de gör det så anstränger de sig till tusen och dyker upp först och går sist, allt för att få ett rekommendationsbrev ifrån kliniken.
Har man jobbat som underläkare under studierna i Sverige är man mer senior i sin roll än studenterna i USA. Se därför till att inte bara skugga någon doktor utan försök att hamna mer på intern-nivå.