Jag sökte en utbytestermin eftersom det var något jag ville testa. Har tidigare haft funderingar på att studera utomlands då jag gillar att lära mig nya språk och om nya kulturer. Valet föll på Universitetet i Parma eftersom jag ville till Italien och detta var enda alternativet som fanns för sjukgymnaststudenter. Informationen om möjligheterna till utbytesstudier kom från helt och hållet från KI eftersom jag inte hade kontakt med universitetet i Parma förrän jag kom ner till Italien, den information jag fick från KI var bra och fick mig att bli intresserad av en utbytestermin. Inga vaccinationer eller intyg krävdes, kunskaper inom italienska språket är en fördel då de flesta italienare inte pratar speciellt mycket engelska.  

Det krävs inte så lång tid innan start, ett par dagar för att registrera sig, få information och börja hitta någonstans att bo på. Fanns ingen speciell kurs för oss utan vi fick info från de som var ansvariga vid sjukgymnastsektionen på universitetet. Vi fick sedan en hel del hjälp och kontakt av vår ena handledare som själv bott i Sverige och studerat vid KI. 

Ekonomiskt fanns det inga större problem, jag klarade mig på mitt vanliga lån/bidrag från CSN. Pengarna som spenderades gick till mat, hyra och övriga fritidsaktiviteter. Det fanns ingen obligatorisk extrakostnad så vitt jag kan komma ihåg. Mat och dryck är billigare i Italien än i Sverige. 

Boendet var väl lite problematiskt. Vi trodde att det skulle vara ordnat åt oss när vi kom ner till Parma, så var dock inte fallet. Ett problem var också att ingen ville hyra ut till oss eftersom vi endast var där 3 månader och inte hela terminen. Vi fick dock hjälp tillslut att hitta boende genom en bekant till den internationella koordinatorn. Priset blev lite högre än de andra alternativen men vi bodde bra. 

Eftersom vi enbart hade praktik, är det svårt för mig att skriva om lärarrelationer, utbildningssystem och hur det är att studera i Italien jämfört med på KI. Dock kan jag säga att förhållandet till våra handledare var mycket bra och det fanns inga problem där. Patientkontakten tycker jag även den fungerade väldigt bra, kunde ibland bli vissa svårigheter eftersom jag tyvärr inte pratade flytande italienska. Det gick dock oftast att lösa med kroppsspråk eller tolkning av handledare. Behandling och arbetssätt är annars väldigt likt den som vi har i Sverige och skiljer sig inte åt på de flesta punkterna. 

Jag hade aldrig studerat italienska mer än lite grann hemma på egen hand eftersom jag alltid gillat Italien. Så för att förbereda mig åkte jag och genomförde en språkkurs på en månad i Venedig. Detta tyckte jag var väldigt nyttigt då de flesta patienter och kollegor ej talade engelska. Eftersom jag är väldigt språkintresserad och har ganska lätt för att lära mig språk så lärde jag mig ganska snabbt att hänga med i italienskan, jag skulle dock rekommendera till alla att förbereda sig språkmässigt för att få ut så mycket som möjligt av utbytet. 

Ja det aktiverades diverse fester, några sammankomster och resor till andra Italienska städer av studentorganisationen ESN som finns i hela Europa. Där lärde man känna de andra studenterna som gjorde utbyte i Parma, så på den fronten var det inga problem.  

Jag är nöjd och stolt över att ha åkt på det här utbytet och det är bland det bästa jag har gjort, skulle jag ha haft chansen att stanna längre, hade jag tagit den. Jag har upplevt så mycket även utanför studierna som kommer hjälpa mig i och utanför mitt yrke i framtiden. Vissa delar utav studierna kanske inte var till full belåtenhet men det kompenseras lätt upp av allt annat som du är med om.