Jag älskar att möta nya människor och att höra deras berättelser, alltså måste jag ha valt rätt yrke. Att få chansen att fara utanför Sverige för att möta nya människor och samla på mig erfarenhet var en möjlighet jag inte ville gå miste om.

Min första tanke var att jag vill uppleva något som var så långt ifrån Sverige och svensk kultur som möjligt. Dock var detta inte möjligt just den termin jag fick möjligheten att göra praktik utomlands så ett enkelt val blev Florida och Fort Lauderdale, vilket jag är mycket glad över i efterhand. Jag har tidigare besökt Boston och New York och blev mycket förtjust i landet och människorna där.

Innan jag skickade in min ansökan hade jag en bra bild av vad som förväntades av mig om jag skulle bli nominerad; En god ambassadör för KI men även för Sverige och för sjukgymnast-/fysioterapeutyrket i stort. Jag visste också vad som skulle krävas ekonomiskt och att jag själv skulle få ta ansvar för att saker och ting blev gjorda.

Känslan när mailet om att jag blivit nominerad till utbytesstudier i USA-Florida och Nova Southestern University var helt underbar. Och att jag dessutom skulle få göra det med en klasskamrat och mycket god vän gjorde lyckan total. Samma kväll möter jag upp min resekamrat för att planera. För planera var ett måste när man ska besöka USA, med allt från visum till boende och hyrbil.

Inför första mötet med vår handledare/samordnare hade vi samlat på oss lite frågor. På mötet fick vi all nödvändig information (visum, kontaktperson, handledare, kursupplägg osv) för att sätta igång med förberedelserna. Förberedelserna var många och det gäller att var alert och planera för att tid, utbytet och pengar ska gå ihop på ett smidigt sätt då man samtidigt pluggar terminen innan. Vi gjorde nya ”att-göra-listor” var efter för att få struktur på det hela.

När du blivit nominerad får du en checklista från KI där första punkten är att skicka in ett Learning Agreement (där kurs och syfte ingår), ett bankintyg (så de ser att du kan finansiera resan) och en kopia på ditt pass. Se till att få ordning på detta så fort som möjligt (du får hjälp av den handledare) så du kan få ett godkännande/underskrift från värdskolan och de nödvändiga dokumenten på posten. Utan godkännande och dessa papper kan du varken söka visum eller boka resan. Dock kan du börja leta boende. Så fort du fått hem alla nödvändiga dokument ser ”att-göra-listan” ut som följer:

1. Fyll i ansökan online på amerikanska ambassadens hemsida. Det är en mycket tids- och tålamodskrävande sysselsättning där allt från frågor och du eller någon i din familj har bakgrund som terrorist till var du ska bo någonstans. Ang. boende kan du fråga om du får skriva den amerikanska studentsamordnares adress (om du inte redan hittat boende). Ett foto med speciella mått ska också läggas upp i ansökan, går att anpassa själv med hjälp av Paint eller likanade om man inte vill betala hos en fotokedja som exempelvis Expert. Du ska även

2. Boka intervju som också sker på amerikanska ambassadens hemsida. Jag tycke det var svårt att hitta på hemsidan först och ville helst ringa ambassaden och få hjälp direkt, detta går inte och man får läsa noga så går det minst lika bra. När du bokat intervjun kan du ändra till tidigare tid/datum om det är folk som avbokar. Kom i tid till ambassaden

3. Man betalar två avgifter, en för själv intervjun och en annan Sevis-avgift som blir runt 2000 kr. Kvitton på att du betalat avgifterna måste du ta med på intervjun. Du kommer också få en tydlig checklista inför intervjun på ambassaden, läs noga.

4. Gå på intervjun och ta med allt som de listat på checklistan. Viktigt att ta med ett föradresserat C5 kuvert med din adress och frimärke (Post, rek inrikes 67 kr) för att det ska kunna skicka tillbaka passet med visumet i. Det skickar tillbaka passet efter ca 1 vecka, men det kan ta några veckor om man har otur, så planera ditt besök och var förbered inför intervjun. De frågar om var du ska och vad du ska göra annars så läser de i papperna.

5. I all detta virrvarr med ansökningar och dokument ska du försöka fixa boende. Din studentsamordnare i USA kan stödja dig med kontakter men det mesta kommer vara upp till dig, framför allt måste du avgöra hur mycket pengar du vill lägga på boende, du är ju trots allt student. Så dra i alla kontakter du kan hitta och nöj dig inte med första erbjudandet. Du måste också börja fundera på bilhyrning och försäkringar.

    

   Informationen inför vårt utbyte på själva kliniken var sådär. Vår handledare läste inte mailen särskilt ofta så svaren kunde dröja. Vi kunde få relativt bra svar från vår studentsamordnare på Nova Southestern University. Ett bra tips är dock att ta kontakt med studenter på KI som varit på samma universitet. Det är ofta samma rutiner och det kan vara bra att få redan på vad som väntar en på andra sidan jorden. Inför resan behöver du också ha koll på resterande termin hemma i Sverige, vilka kurser ska du läsa och när du ska läsa de. Även examenuppsatsen kan vara bra att planera inför då det inte finns så mycket tid att skriva under själva utbytet och det hela blir mer beroende av planering om din skrivpartner är kvar i Sverige. Angående vaccinationer är det inget speciellt man behöver tänka på mer än att ta med sig en lista på sina vaccinationer. Men är du allergisk mot något eller använder dagliga mediciner kan det vara bra med intyg av läkare så det inte blir några konflikter vid tullen eller liknande. Nyckelord är alltså planering och strukturering, men oj vad kul och bra det blir i slutänden. 

Vi åkte förbi kliniken OrthoSport för att träffa vår handledare, kliniken ligger inte mer än ca 10 minuter med bil från universitetet. När vår första introdag med rundvandring, registrering och massa information begavs sig jag och min resekompanjon till ett stort Shopping Mall som heter Sawgrass Mills för att köpa extra uppsättning av praktikkläder. Kläderna är billigare i USA och eftersom att vi sett klädkoden på kliniken kunde vi hitta rätt och anpassa utstyrseln som var piké t-shirt och kaki byxa (typ chinos eller beigea byxor/jeans). En annan sak som jag och min resekompanjon gjorde i samband med ankomst var att skriva upp våra förväntningar och farhågor inför utbytesstudierna/VFU:n, men också inför själva resan eftersom vi två skulle umgås väldigt intensivt under 6 veckor.

När det gäller biluthyrning blir den dyrare om du är under 25 år då försäkringar osv kostar mer. Räkna med ca 10 000 för 6-7 veckor. Eftersom min resekompanjon var över 25 år löste vi det så att hon körde hela resan och vi delade på samtliga kostnader (bil/bensin/utländskt körkort m.m). Tyvärr är det mycket svårt att göra ett utbyte i USA utan körkort och bil eftersom deras kollektivtrafik inte är utvecklat på samma sätt som i Sverige. Men passa på att utnyttja bilen för utflykter eftersom bensinen inte är lika dyr som i hemma.

Det var inte helt lätt att hitta bostad. Eftersom vi inte skulle stanna en hel termin kunde skolan inte erbjuda oss rum på campus utan vår studentsamordnare gav oss några förslag på personer som vi hörde av oss till. Rådet vi kan ge är att först tala med din studentsamordnare och höra med hennes kontakter, sen höra med er handledare om han vet någon som vill hyra ut rum, men kasta även ut krokar till vänner/bekanta och andra studenter om att du letar boende. Det är alltid någon som känner någon som kanske kan hjälpa till. Vi lyckades av en tillfällighet få boende hos en före detta patient till vår handledare, hon hade två rum att hyra ut med parkering för bilen. Mycket bra standard till rimligt pris och med en mycket trevlig husvärdinna. Huset vi bodde i låg ca 10-15 minuter till en av klinikerna och universitetet och ca 30-40 minuter till den andra kliniken.

Detta är saker som jag hade uppskattat att veta innan jag åkte:

Troligt veckoschema

Måndagar, onsdagar och fredagar i Davie som är huvudkliniken. 9-19 förutom fredagar som är 9-17.

Tisdagar och torsdagar i Margate, som är ca 30-40 minuter från kliniken i Davie. Det är en mycket mindre lokal, som är en del av ett Doctor’s office. Där är man mellan kl 9- 17.

Räkna med övertid i början för att gå igenom och skriva färdigt journaler.

Journalföring

Journalföringen sker i pappersformat, och alla dokument som rör patientens nuvarande skada samlas i en “Chart” eller mapp. När patienten har blivit Discharged (utskriven) för sin diagnos, så avslutas deras mapp. Om de sedan kommer tillbaka för en annan skada eller diagnos påbörjas en ny Chart. Varje dag ställer receptionisten upp dagens Charts (alltså dagens patienter) på allas skrivbord så att respektive sjukgymnast är redo for dagen.

För varje patientbesök skrivs en Daily note. Den innehåller bl a: patientens träningsprogram, ev VAS-skala, vad du sett under besöket, om patienten har smärta med mera, och plan för nästa besök. Där skriver du bl a alltså om du ser en minskad rörlighet någonstans, försämrad gång (och vad som är problemet) osv. Daily notes, försäkringsbolagens papper och läkarens svar samlas i patientens Chart. För att kliniken ska hålla koll på ekonomin så skriver man efter varje besök en enkel Charge-ticket, som ett kvitto, till någon av handledarna så att de kan bocka av att patienten kommit.

Försäkringsbolag

Mycket grundar sig i försäkringsbolagen och detta är något vi inte är så vana vid i Sverige. Olika försäkringsbolag fungerar på olika vis med tanke på ersättning och vad de tillåter. Vissa betalar en klumpsumma för en specifik skada, till kliniken, och andra betalar per patientbesök eller beroende på vad vi behandlar patienten med. Detta gör att vi som studenter inte är tillåtna att skriva under alla Daily Notes, eftersom försäkringsbolaget kan vara kinkiga på att det ska vara en och samma UTBILDAD sjukgymnast som genomför behandlingen. Hur som måste handledaren (“C.I”) signera alla “Daily notes” som ni skriver.

Patientbehandling

Så gott som alla patienter börjar med Hot-packs (H.P) på sitt problemområde. Hotpacks är på minst 10 minuter, och de kallar detta att “Set-up the patient”. De flesta patienterna har hot-packs i 15 minuter, och detta innebär att man, efter att man har påbörjat en patient kan fortsätta/avsluta en annan patient.

De flesta patienter avslutar sitt besök med Cold-pack (C.P) i 15 minuter på problemområdet. De har också en maskin som kallas Game Ready (G.R) som arbetar med kompression och is. Värme och kylbehandling var vi inte vana vid att använda oss av.

Massage (Soft tissue mobilisation, STM) är vanligt förekommande efter hotpacks. De (våra handledare) masserar i regel lättare än vad vi är vana vid, så det är bäst att dubbelkolla med patienterna om de vill ha mjuk eller hårdare massage.

Elbehandling/laserbehandling/ultraljud används också ofta. Elbehandlingen har de gamla apparater för, som ställs in på olika program. Intraferrential (IFC) är den vanligaste så läs på. De har mindre apparater som heter H-wave som fungerar mer som TENS. Ultraljud (U.S) används ofta. Läs även på lite om varför man använder dessa behandlingsmetoder och vilka kontraindikationer som föreligger.

De har fyra behandlingsrum som kan användas när som helst. Dessa bokas inte utan man tar ett när man behöver det, dock används dessa mest for nybesök eller massagebehandlingar. När man har en patient i behandlingsrummen ska dörren lämnas på glänt! Detta är för att: 1, man ska kunna höra patienten om den vill något när de har värme/e-stimulation osv. 2, så att inte patienten ska kunna stämma företaget/kliniken för något som vi gjort bakom stängda dörrar. Så det är bättre om dörren är öppen så att man kan höra vad som händer där inne helt enkelt. Detta var mycket främmande för oss men självklart tar man det säkra före det osäkra trots att de flesta patienterna var mycket trevliga.

Eftersom det nästan alltid är försäkringsbolag som mer eller mindre betalar patienternas rehab så behöver de siffror på att patienten förbättras av behandlingen. När man har ett nybesök  så mäter man rörligheten med goniometer för att kunna jämföra detta med utskrivningstillfället, så att man kan se förbättringen. Så läs på vilka “landmarks” eller riktlinjer man har när man mäter ROM (range of motion) och hur man utför det i axel, knä osv.

Bra/viktigt att repetera innan resan:

Goniometermätning

Anatomin och strukturer.

Behandlingsmetoder och övningar för specifika, vanliga diagnoser som exempelvis korsbandsskador och rotatorkuffrupturer.

“In-service” kallar kliniken ett föredrag som du/ni förväntas hålla i slutet av praktiken. Det kan vara om en specifik skada, sjukdom eller liknande. De flesta gör en power-point-presentation ca 15 minuters föredrag per person under en lunch.

Kontakten med vår handledare fungerade väldigt bra. Var frågvis och passa på att ta del av den erfarenhet och kunskap som finns hos handledaren. Handledaren vill gärna att man diskuterar och tänker till varför man väljer en viss övning till patienten.

Jag har lättare att förstå engelska än att prata även om jag behärskar språket sedan länge. I början försökte jag prata lika snabbt som jag tänkte vilket gjorde att jag snubblade på ord och det lät många gånger fel. Till slut sänkte jag kraven på mig själv och tänkte att min engelska behöver till vara perfekt och sen började jag tala långsammare vilket för mig (och säkert för patienterna också) gjorde stor skillnad. Om det var medicinska eller vanliga ord jag inte hade översättning på kunde jag alltid testa att säga det på svenska eftersom det är inte sällan man säger massa ord. Men med ett gott bemötande med glimten i ögat och med ett tydligt kroppsspråk kommer kommunikationen gå utmärkt. Vi passade på att lära ut lite svenska vilket många patienter tyckte var roligt. Dock måste man tänka på att inte prata svenska med varandra (om ni är två studenter) runt patienterna eftersom man inte vet hur de uppfattar situationen. Om det är något du behöver snabbt fråga om på svenska ursäkta dig då för patienten.

I USA tilltalar man ofta äldre med ”Mr. och Mrs.” och sedan efternamnet för att visa respekt men ofta går det bra att tilltala med förnamnet. Var noga med att inte använda svordomar bland patienter, vilket kanske känns som en självklarhet men jag uppfattade amerikaner som mindre ”toleranta” mot svordomar. Bättre att ta det säkra före det osäkra. Annars är USA ett land där mycket liknar Sverige och mycket som är annorlunda, jag har svårt att förklara skillnaderna men de känns på något vis. Ett fantastiskt land att besöka med underbara människor som är nära till en konversation i biljettkön likväl som i mataffären. Det finns en gästvänlighet som jag ibland kan sakna i Sverige.

Eftersom jag och min resekompanjon hade varandra tror jag att universitetet glömde att introdusera oss till någon fadder, som vi hade hört andra studenter haft. Det var heller inga specifika sociala aktiviteter som erbjöds för utbytesstudenter. Kanske för att vi inte frågade, kanske för att vi inte studerade en hel termin på universitetet? Hur som helst skapade vi god kontakt med våra kollegor på kliniken och en av studenterna på kliniken som kom från FIU (Florida International University) tog med oss på diverse aktiviteter. Även vår husvärdinna tog med oss på bland annat high school baseball och promenader längst några av Floridas fina stränder.

Det fanns goda möjligheter till att idrotta/träna om man ville. Universitetet har ett stort gymkomplex som heter ”Rexplex” där allt från simning och klättring till gruppträning och styrketräning kunde utövas. Gymkortet kostade ca 40 dollar för hela perioden. Jag och min resekompanjon valde att spara de pengarna och tog istället promenader och löpturer utomhus. Det som är typiskt Florida är att man går från Air condition (AC) på jobb/skola till AC i gymmet eller hemmet, så att vi tog promenader i gassande sol tyckte de var lite konstigt.

På fritiden, som mest blev helger då dagarna på kliniken var långa, lärorika och energikrävande, utforskade vi området på egen hand eller i sällskap med någon av våra nyfunna vänner. Fort Lauderdale bjuder på fina stränder medan Miami som ligger 30 minuter söderut har en mycket högre puls med minst lika fina stränder. Vi passade på att se och göra så mycket som möjligt under vår vistelse i Florida. Vi såg alligatorer från en air boat, sprang runt på Disney World i 14 timmar, åkte på kryssning till Bahamas, åkte på wild life safari och badade i havet på USA södraste ö Key West.