Innan avresan fanns det många dokument som skulle fixas. Detta tog mycket tid och det var svårt att veta exakt vilka dokument som faktiskt behövdes. Detta märktes tydligt när jag väl kom fram till Dublin och upptäckte att jag inte hade alla nödvändiga dokument och vaccinationer. 

Det är absolut nödvändigt att vara på plats år minstone en vecka innan kursstart så att man kan försöka sig om att man har alla nödvändiga dokument. Det tar även tid att hitta bostad i Dublin vilket är en annan anledning till att vara på plats i god tid innan kursstart. 

Kostnaderna är i princip samma som i Sverige förutom att hyra är avsevärt mycket dyrare. Man kan betala ca 6000-7000kr/ månad för ett rum i delad lägenhet.

Det var extremt svårt att hitta bostad i Dublin. Under de fyra månader som jag var där så bodde jag i delad lägenhet, på hostel, hos vänner samt på bnb. Det är inte bara svårt att hitta bostad utan även väldigt dyrt. Ucd har studentbostäder på campus som är åsidosatta speciellt för erasmusstudenter men för att få dessa behöver man tala med det internationella kontoret. Jag talade med min kontaktperson från sjuksköterskeprogrammet som hävdade att det inte fanns sådana bostäder varpå jag gick miste om dessa. 

Som sjuksköterskestuderande på Irland så får man i princip enbart göra personlig omvårdnad. Man får inte göra medicintekniska åtgärder. Man spenderar större delen av tiden på praktiken med att observera samt hämta saker åt de andra i personalen. 

Jag upplevde inga särskola kulturkrockar. Det var inga problem alls att studera på engelska. 

Nej, det anordnades inga aktiviteter. Fritid är helt upp till en själv att göra vad man vill med. 

Jag anser att utbytet var icke-givande samt att det har hämmat min utbildning. Jag anser inte att ki bör fortsätta skicka elever på detta utbyte.