Reserapport - KI-student
Lärosäte: The Chinese University of Hong Kong
Utbildningsprogram: Läkare
Utbytesprogram: INK
Termin: Hösttermin 14/15

Innan avresa

Sedan många terminer tillbaka hade jag tänkt att jag skulle söka ett utbyte termin 11, och då alltid med USA i åtanke. Jag kände att ett utbyte skulle vara något roligt och givande, både ur ett medicinskt perspektiv men också på ett personligt plan. Att få se och lära känna ett nytt sjukvårdssystem men även en ny kultur och ett land, det är en unik möjlighet. För mig har det alltid känts som det perfekta sättet att avsluta läkarprogrammet på, genom att kombinera nytta med nöje!

När det väl var dags att söka för mig så hade KI nyligen upprättat ett utbyte med Hong Kong, mer specifikt Chinese University of Hong Kong. Jag själv hade varit på besök som turist i Hong Kong något år tidigare, och vid det tillfället känt att det var en sådan plats jag gärna skulle vilja återvända till och bo i under en längre period. Jag började därför omvärdera mina tidigare tankar på USA och kom fram till att USA är ett sådant land som det känns som att man många gånger i sitt liv kommer ha möjlighet att vistas i på olika sätt och som man på många sätt redan har en god inblick i. Att få chansen att bo i Hong Kong å andra sidan, och ta en del av deras väldigt unika kultur som är en blandning av traditionella Asien och västvärlden, troligtvis är en chans som inte skulle dyka upp lika lätt för mig. Jag beslutade mig därför att faktiskt söka till Hong Kong och det är ett beslut jag aldrig kommer att ångra!

Kontakten med utbytesansvarige på KI har gått oerhört smidigt och jag har fått all information och hjälp jag behövt, och detsamma gällde kontakten med de ansvariga på universitetet i Hong Kong, som alla var hjälpsamma och svarade på eventuella frågor väldigt snabbt. Det som varit komplicerat har varit att ansöka om studentvisum här i Stockholm, då den processen tog nästan 2 månader. Det gäller att man går till kinesiska ambassaden på Djurgården och lämnar in sina papper där, och de kräver en rad olika papper och jag behövde komplettera. Utöver detta så var de väldigt långsamma i sin respons och handläggning, besvarade aldrig telefonsamtal eller mail och hade väldigt strikta öppettider, så jag rekommenderar att man är ute i god tid med att söka sitt studentvisum, så man hinner få det i tid.

Ankomst och registrering

Jag kom fram på eftermiddagen en söndag och skulle påbörja min kurs på måndag morgon, och det var alldeles lagom. Jag fick på måndag morgon träffa sekreteraren för den kurs jag skulle läsa som gav mig alla papper och instruktioner jag behövde, och jag presenterades även för min grupp, som i princip var de fem personer jag skulle vistas med majoriteten av min skoltid. Man fick gå en datorutbildning på ca 15 minuter i hygienrutiner och man skulle sedan på egen hand hemma göra ett "quiz" om just detta. Utöver detta så hade jag väldigt tur och kom just den första dagen på deras nya kurs, så resten av dagen ägnade jag mig åt att bekanta mig med mina nya klasskamrater och gå på föreläsningar.

Jag såg på universitetets hemsida att det skulle finnas någon slags organisation för utbytesstudenter, som jag mailade men aldrig fick något svar från, så det är oklart om det faktiskt var en fortfarande existerande organisation. Jag gjorde dock så att jag kontaktade  kurssekreteraren och bad om kontaktuppgifter till de två andra utbytesstudenterna som hon hade nämnt fanns i min klass och såg själv till att upprätta en kontakt med dem. Det fanns en del olika organisationer på skolan som jag antar man kunde gå med i, men det är oklart om det egentligen hade varit så givande för någon som ej talar kantonesiska, även om alla kan engelska, då kantonesiska för de flesta studenter ändå var det språk de talade sinsemellan.

Ekonomi

Jag hade från min tidigare vistelse i Hong Kong en bild av att det var väldigt dyrt om man jämför med andra asiatiska länder, och snarare en väldigt svensk prisnivå då man till exempel åt ute. Dock så insåg jag under denna resa att det beror på vart i Hong Kong man vistas. Då jag bodde lite utanför stadskärnan så kunde man utan problem få en ordentlig måltid från allt mellan 30 -70 kr, framförallt om man åt på restaurangerna på sjukhusområdet som höll väldigt låga prisnivåer. Om man däremot var i de mest centrala och turistiga delarna så var det definitivt svenska priser som gällde på restaurangerna. Utbudet i Hong Kong är stort vad gäller restauranger och mat, så jag åt nästan alltid ute.

Utöver mat så var man tvungen att betala för att få ett Wifi lösenord på campusområdet, vilket jag dock löste genom att bara be mina nya vänner att logga in åt mig. Ville man ha ett bibliotekskort fick man betala för det också, men utöver det så var det inga extra kostnader. Dock får man räkna med att betala några hundralappar då man söker studentvisum från Stockholm.

Den bit som däremot gick åt ganska hårt åt plånboken, framförallt om man som jag hela tiden pendlade runt mellan olika delar av Hong Kong då jag ville se så mycket som möjligt, är tunnelbanekortet. Hong Kong har av oförklarlig anledning inget kort man kan köpa där man får resa obegränsat utan man laddar på ett kort och betalar för varje resa man gör. Hong Kong studenter fick däremot betala halva priset på sina resor, och jag ångrar i efterhand att jag ej gick och talade med någon tunnelbanepersonal för att dubbelkolla att jag verkligen ej också kunde registreras som student. Dock så var det det som sas till mig och jag spenderade allt emellan 100- 400 kr på en vecka på mitt kort.

Boende

Jag hörde av mig till mina kontaktpersoner på Chinese University of Hong Kong och frågade om de hade något boende tillgängligt. Det visade sig att de hade ett rum på deras student hostel tillgängligt, som jag då fick. Boendet låg precis bakom sjukhusbyggnaden, men dock så var vi många dagar även placerade på andra sjukhus så man fick ofta räkna med lite pendlingstid ändå.

Hong Kong studenterna betalade på en termin runt 3000-4000 kr, medan jag som utbytesstudent fick betala strax under 4000 kr i månaden. Även om man tycker det är en kraftig prisskillnad om man jämför med vad de lokala studenterna betalade så var det ändå ett väldigt bra pris för att vara i Hong Kong, samtidigt som man besparade sig mycket tid och huvudbry med att försöka hitta något på egen hand. Prisskillnaden förklarades med att alla studenter bodde i dubbelrum, men jag fick ett singelrum. I rummen fanns det en säng, skrivbord och en byrå. Utöver detta hade alla även ett handfat i rummet, men toalett, dusch och kök hade man gemensamt med de andra i korridoren. Man hade även AC i rummet och det fanns tvättmaskiner och torktumlare i korridoren, men dessa faciliteter var man dock tvungen att betala några kronor för. Boendet var bra och gjorde jobbet. Dock hade hostellet en regel om att man ej fick ha övernattningsgäster, men mina lokala vänner hade det ofta ändå, så det verkade som att reglerna inte efterföljdes slaviskt och hostel personalen inte bevakade en som hökar.

Det som framförallt var bra med mitt boende var att jag kom i kontakt med så mycket nya människor genom att bo i en korridor, och det gjorde verkligen en skillnad i den sociala aspekten av utbytet. Jag lärde känna många utanför min klass och då jag framförallt var på olika klinikplaceringar med bara min lilla grupp på 5 personer så blev inte ens sociala utbyte alltid så stort om man inte själv såg till att ta tag i saken. Jag vet att min tid i Hong Kong och det nätverk av bekanta och vänner jag tagit mig med hem efter tiden där inte hade gått att jämföra om jag bott någon annanstans.

Studier allmänt

Jag läste 8 veckors pediatrik i Hong Kong, och hade av en slump timat in mig så att jag var med de lokala studenterna från och med första dagen på deras kurs till nästan sista dagen. 

Detta gjorde att jag kunde komma in i kursen med lätthet och inte behövde känna att jag bara hade slängts in. Vi hade föreläsningar varje måndag och klinik resten av veckan. Det var även en del kvällsseminarier och lördagsundervisning ibland. Precis som i Sverige är de ungefär 160 i klassen som delas upp på 4 olika block för att de är för många för att kunna studera samma ämne samtidigt, så i skolan under föreläsningarna träffade man nästan alltid bara de 40 personer som tillhörde ens egna block, dvs pediatriken.

Generellt kan man säga att det ställs mycket mer krav på studenterna i Hong Kong. De flesta studerar nästan flera timmar varje dag efter skolan och läser kursböcker från pärm till pärm. De har inte så tydliga riktlinjer för vad de förväntas kunna, utan lite vad som helst från kursböckerna kan komma. Lärarna, det vill säga läkarna som föreläser och som håller i kliniken, sätter studenternas kunskap på prov nästan konstant, vissa på ett trevligare sätt än andra. Studenterna förväntas kunna mycket, även tidigt in på en kurs och lärarna tenderar ofta att fråga ut och förhöra en student i taget framför den lilla grupp man går runt i på kliniken, vilket ibland kan vara jobbigt för studenterna. Som utbytesstudent blev man däremot nästan aldrig frågad något och förväntades inte aktivt delta i diskussionerna kring teori. 

Rent uppbyggnadsmässigt påminner Hong Kongs kurser däremot mycket om KIs egna. Första åren har störst fokus på teori och efter ca två år börjar man varva teoretisk undervisning med klinik, där kliniken utgör majoriteten av tiden. Precis som i Sverige så föreläses det om samma område som man sedan exponeras för när man väl har klinik. Relationen mellan lärare och studenter är inte lika avslappnad som i Sverige, utan mer formell och hierarkisk. 

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 11 på KI

Pediatrik


Jag läste pediatrik, som jag tillgodoräknade som SVK under t11. Dock fattades det några poäng för att det skulle kunna tillgodoräknas som hela SVK blocket så jag kompletterade med kvällskursen Sexualmedicin hemma i Sverige innan avfärd.


Som nämnt tidigare var denna kurs 8 veckor lång, med föreläsningar på måndagar och klinik mellan tisdag till fredag. Ibland hade man också kvälls och helg undervisning, men helg undervisingen brukade pågå lördagar till senast kl 12 då. 


Kliniken hade man i små grupper om 5, 6 personer  medan föreläsningarna var för alla 40 personer som läste pediatrik. Beroende på vilken grupp man var i så var man schemalagd lite olika, för man hade inte klinik hela dagarna varje dag. Ofta rörde det sig om max 4 h klinik per dag, och just min grupp hade mer klinik i början, dvs att vi hade det nästan varje dag, men det innebar att vi i slutet på kursen kanske hade klinik 1 eller 2 dagar i veckan. Detta varierade så vissa grupper hade det omvänt istället.


Föreläsningarnas uppbyggnad var som i Sverige, olika föreläsare som kom in och pratade om sina egna ämnen. Då jag  själv hade läst pediatrik i Sverige innan, samt inte skulle göra någon av de examinationer Hong Kong studenterna skulle, kunde man se både föreläsningarna samt kliniken som ett tillfälle att avslappnat repetera och även lära sig mer. Hong Kong studenterna själva examinerades med en tenta samt praktiskt examination i slutet på kursen. I slutet av året skulle de återigen tenta av pediatrik, men då i en stor årstenta som också examinerade de igen på de 3 andra kurser de läste det året.


Under klinik tillfällena brukade man vara placerad på olika avdelningar på olika sjukhus runtom i Hong Kong. Väl på plats på sjukhuset så brukade det vara en läkare som var ansvarig för en som i förväg sett ut kanske 2-3 patienter som hen ansett är extra intressanta för studenterna att undersöka och prata med. Ofta brukade det röra sig om ovanliga "spännande" fall medan man i Sverige som student är mer van att exponeras för det som är vanligt och återkommande. Läkaren brukade visa patienterna och så fick man ofta dela upp sig 2 och 2 och börja undersöka och prata med en patienten per grupp. Patientkommunikationen var nästan alltid på kantonesiska men mina gruppkamrater brukade alltid översätta vad som sades till mig parallelt som någon tog anamnes. Sedan kom läkaren tillbaka efter något tag och man fick presentera patientens anamnes och ens kliniska statusfynd och så brukade oftast de som undersökt bli utfrågade av läraren kring misstänkt diagnos och klinik etc, och eventuellt att man tillsammans med läraren sen undersökte patientens klinik igen ifall man missat något.  På detta vis gick man igenom samtliga patienter läraren hade utsett. Det var ofta på detta vis klinikdagarna var uppbyggda.


Det som var skönt med att ha läst pediatrik tidigare  och inte behöva göra de examinationerna som Hong Kong studenterna gjorde var att man slapp den stora pressen och de studier som gällde för de utan lärde sig för ens egna intresses skull. De har inte lika generösa omtenta regler och system som vi i Sverige och många är väldigt unga och högpresterande och spenderar enorma mängder tid på att studera. För dem var nästan samtlig klinik obligatorisk, och det var nästan bara föreläsningarna som inte var det. Jag som utbytesstudent fanns inte med i de officiella papper som läkarna på de olika sjukhusen mottog så de visste inte att jag också skulle komma på kliniken (och det var nästan alltid olika läkare man mötte), så i praktiken var inget obligatoriskt för mig. Jag behövde inte heller aktivt delta i de "inofficiella förhören" som läkarna ibland tenderade att utsätta studenterna för på klinikpassen vilket jag tyckte var skönt för de kändes inte alltid så roliga.


Det kan rekommenderas att se till att ha god kontakt med sin grupp då schemat inte alltid var så lättolkad och man ofta befann sig på olika ställen som var svåra att lokalisera, så jag såg alltid till att haka på någon av mina gruppkamrater när vi skulle till kliniken.

Språk och kultur

Hong Kong kan man lätt överleva i med enbart engelska. I de mest centrala delarna är det absolut inga problem, men där jag bodde, lite utanför centrala stadskärnan,  kunde man ibland i restauranger och butiker  stötta på personal som knappt talade engelska, men man kunde ofta ta sig runt det med lite pekande och kroppsspråk så det blev aldrig något större problem. Det erbjöds inte någon kantonesiska undervisning men det var heller inte nödvändigt, och hade nog inte heller tagit en särskilt långt på 2 månader. 

I skolan var all undervisning på engelska, dock var patientkontakten nästan alltid på kantonesiska som nämnt tidigare. Detta var inget problem då ens gruppkamrater alltid visade lite välvilja och översatte. Läkarna talade alltid engelska med studenterna. Studenterna sinsemellan talade ofta kantonesiska utanför undervisningstid, men hade inga problem att skifta till engelska om man själv var med i samtalet. Det fanns även en grupp Hong Kong studenter som gått engelska skolor i Hong Kong hela livet (eller bott utomlands) som alltid talade engelska sinsemellan, då det i princip var deras första språk.

Generellt kan man säga att folk i Hong Kong är otroligt snälla. De har ofta ett mjukt och snällt sett att vara på, och är väldigt trevliga och välkomnande. Dock är de också väldigt upptagna med sina studier och sina egna liv så man trots deras välkomnande sätt att vara inte alltid finner det lika lätt att bryta sig in i deras vardag. Men Hong Kong kulturen är en oerhört rolig kultur med folk från hela världen som samlas i detta lilla land och är väldigt mycket en kultur där väst möter öst, ibland mer och ibland mindre, beroende på vilka man är med och vilken del av staden man vistas i. Dock finns det nog något för alla i Hong Kong och jag tror att det är en kultur man lätt kan hitta sin plats i. 

Då jag själv har rest mycket i Asien tidigare och varit i Hong Kong så var det inget som var en så stor chock för mig när jag kom till landet. Det är mycket människor, alltid och överallt, och det vet jag att många som aldrig varit i ett så befolkat land reagerade på. Många av de som bor i Hong Kong tycker själva att alla i Hong Kong alltid är så stressade och har bråttom, dock är det inget jag själv tyckte jag kände av och upplevde på det sättet.
 

Fritid och sociala aktivteter

Det var inget som aktivt ordnades för oss utbytesstudenter, och vi var å andra sidan inte så många utbytesstudenter heller, utan kanske allt mellan 1-3 åt gången. Man fick hoppas att man hamnade i en grupp som gärna ville hitta på aktiviteter tillsammans och vissa utbytesstudenter hade mer tur än andra vad gällde detta. Annars så var det sociala ganska mycket upp till en själv, och därav att jag tyckte det var så ultimat med att bo på studenthostelet, för då kunde man här och där i korridoren lära känna nya personer, och då även folk utanför ens egen klass. Folk på hostellet såg på en gång att man var utbytesstudent och många började själva prata med en, medan andra var mer blyga och inte lika kontaktsökande. Vill man ha ett socialt liv så gäller det ganska mycket att ta tag i det själv och se till att försöka knyta nya kontakter och kanske också själv se till att styra upp något med de andra utbytesstudenterna, som jag gjorde t.ex. Då vi var placerade på ett sjukhus så var jag aldrig på själva universitetscampus (som låg en bit bort) och kom aldrig i kontakt med andra personer förutom läkarstudenterna i min klass och de som bodde i mitt hostel.

Vad gäller sport så fanns det ett gym precis i närheten till sjukhuset. Dock behövde man ett kort för att komma in dit, som jag inte hade, så det fick man låna från ens kursare i sådana fall eller be de öppna upp åt en. Annars så fanns det en lång joggingsträcka längs vattnet som var några km ifrån sjukhuset där många i området brukade jogga runt. 

I övrigt så finns det mycket att se och göra i Hong Kong. Det är en fantastisk stad, för den som tycker om liv och rörelse. Jag tycker den är oerhört vacker med sitt vatten och sina kullar, samtidigt som den är otroligt häftig med alla dessa skyskrapor som finns överallt. Det är en unik kombination man inte hittar på så många ställen.
Tycker man om shopping så finns det alltifrån marknader till lyxvaruhus. Restauranger finns överallt, och har ofta öppet sent. Vill man ha mer natur så finns det några mindre öar som tillhör Hong Kong som man kan åka till på dagsutflykt och hika runt och insupa den fantastiska lugna omgivningen. Det finns även museeum och vackra tempel att besöka. Hong Kong har också världens högsta sky bar, Ozon bar i Ritz hotell med en fantastisk vy över staden. Det finns även ett distrikt i downtown Hong Kong med nattöppna barer, restauranger och klubbar man kan gå till, dock är det inte så många av Hong Kong studenterna som brukar gå dit, då det inte är en del av deras kultur på samma sätt som i Sverige. 

Det man generellt kan säga är att även om man skaffar sig ett starkt socialt nätverk så fick man ändå många gånger utforska och upptäcka staden på egen hand, om man inte gjorde det med andra utbytesstudenter det vill säga. Hong Kong studenterna hade inte alltid så mycket tid att lägga på annat än sina studier och sina egna liv med familjen etc och tyckte ofta att all form av pendling innebar att det var långt och bökigt. Att utforska sin egen stad och lägga tid och även pengar på det var därför inte alltid högst upp på deras prioritetslistor. 

Hong Kong ligger också bra till rent geografiskt så om man har tid och lust kan man även relativt lätt och billigt åka till omgivande länder. Jag passade på att under några dagars långledigt åka till Filippinerna och paradisön Boracay för lite sol och bad, samt en weekendresa till huvudstaden Taipei i Taiwan. Båda dessa resor kan varmt rekommenderas!

Sammanfattning

Även om det låter som en kliche, så var detta Hong Kong utbyte bland det bästa jag gjort under läkarprogrammet!

Det var en fantastisk möjlighet att kombinera studier med så otroligt mycket annat. För mig var det en utmaning att åka till Hong Kong och göra det helt själv, jag har vuxit både på ett akademiskt plan men framförallt som individ. Man får en inblick i en annan kultur, ett annat vårdsystem och det ger en väldigt mycket perspektiv på ens egna liv och omgivningar. Man får också chansen att under en kortare period bygga upp sig själv och sitt liv från början, en möjlighet som är väldigt unik och utvecklande. Ibland är det tufft, ibland är det roligt, men oavsett så känner jag personligen att man i  slutändan kommer ut från en sådan erfarenhet som en starkare individ.

Det är mycket tankar som får chansen att växa fram i en också under ett sådant här utbyte, där mycket är annorlunda, alltifrån hur skolsystemet är uppbyggt, till hur landet fungerar och kulturen hos de människor som bor där. Man inser mycket om sig själv och hur man själv vill vara, ha det i framtiden och kanske bo och leva. Att få se hur det kan vara att plugga till läkare och att vara läkare i ett annat land är också en oerhört värdefull insikt tycker jag, framförallt om man funderat på att jobba utomlands. Så detta utbyte har definitivt satt sina spår i mig och kommer göra det många år framöver, både i form av att det förändrat mig men också att det öppnat upp mina ögon ytterligare för hur livet kan vara och se ut i andra världsdelar och givit mig mer perspektiv på mig själv och mitt framtida yrkesliv samt liv generellt.

Allt som allt skulle jag vilja säga att detta är en fantastisk chans. Det är en så otroligt givande, utvecklande och rolig erfarenhet att se något nytt och testa på något nytt, inom trygga ramar (då man åker med KI), att får man chansen tycker jag definitivt att man ska ta den!