Varför utbyte?

För min del handlade det inte om att se världen, ha en trevlig resa, eller festa. Jag var intresserad av att kolla av situationen som ST-läkare har i USA, eftersom jag varit intresserad av att föra en sk. "residency" där, ST-utbildning.

Jag hade inte detta universitet som preferens, utan ville egentligen helst till en större stad. Jag lottades helt enkelt hit, antagligen pga något sämre meriter än vissa andra kollegor.

Det största hindret till utbytet ligger nog just i ansökan, alla papper som måste skrivas, att hitta personer som kan skriva rekommendationsbrev och lämna det i tid. Så, lösningen här är helt enkelt att vara ute i mycket god tid, så löser sig resten!

1. Tänk på att fråga en läkare i god tid om han är villig att rekommendera dig för utlandsstudierna.

2. Gör ett utkast till motivation till varför just DU skall få åka.

3. Fixa vaccinationer i god tid. Cityakuten fungerar bra, det är lättare att få nya vaccinationer än att hitta gamla vaccinationsintyg (här slösade jag massor av tid). Tänk bara på att dela upp vaccinationerna, jag fick 5-6 st samtidigt, och blev sjuk ett bra tag..

4. Hitta en forskare eller professor som vill skriva ett riktigt rekommendationsbrev för studierna, och ta med det också. Man vet aldrig när det kan bli användbart. Tex för stipendier krävs det ofta eller förbättrar ansökan.

5. Om du tror du kan få stipendier, så ska de sökas MYCKET tidigt. Jag hade viss inkomst så det var bara att glömma.

6. Att ha sommarforskat, påbörjat forskarutbildning, varit aktiv i kåren, och publicerat ett antal artiklar gör att du antagligen kan välja vart du vill åka.

Hjälpen från studenthandläggare på KI var mycket bra. Det kan man dessvärre inte säga om mottagande universitet (Vanderbilt) där informationen var obefintlig tyvärr. Du får läsa på själv tyvärr. Vår egen studentkoordinator hade ett par bra länkar om olika kurser, men informationen är ändå mycket sparsam. Det var trubbel till några veckor innan att få reda på vilka kurser man skulle få gå. Jag blev ombedd att välja några andra kurser, men stod på mig, och fick de alternativ jag ville.

Jag kom knappt 3 dagar innan med min partner. Vi hade då redan arrangerat med någon som hämtade oss på flygplats och som vi fick bo hos ett par dagar. Där började en period av att söka bostad. Till att börja med skaffar man ett SIM-kort på Walmart -det finns flera (undvik straight-talk som inte fungerar, T-mobile funkade bättre). Därefter söker man på www.Craigslist.com över respektive stad, i detta fallet Nashville. Vi fick en lägenhet efter ca 3-4dars intensivt letande, genom en annons på Craigslist.

Det gavs en kort intro första dagen i HIPAA, typ persondatalagen, samt i hygienregler. Tog någon timme. Och så fick man betala kursavgifter i dollar ($1000), kontant. Någon kontakt med studenter/studentorganisation fanns ej, men det finns ett studentkontor för frågor. Fadderorganisationer verkar inte finnas.

Någon av ST-läkarna gav en kort introduktion till byggnaden, men det mesta fick man fråga sig för om. Folk är villiga att svara på frågor, även dumma sådana!

Kontentan är att du inte behöver komma i god tid om du har boende och allt annat fixat. Har du inte det, bered dig på mindre byråkrati än i Sverige, men det krävs ändå att vissa praktiska saker arrangeras.

Efter ankomsten var vår studentkoordinator på Vanderbilt väldigt hjälpsam i alla frågor. Man kunde fråga henne om allt som läkarna inte hade tid att ta tag i.

Kostnader hemma:

Inga extra kostnader, vaccination på Cityakuten är ju i princip gratis för studenter, och vi har fått de mest nödvändiga vaccinationerna under studietiden. Endast ett vaccinationsintyg krävs, och det kan du själv formulera och be en ssk skriva på. Inga särskilda saker behöver inhandlas före avresan, förutom el-adapter. Allt finns att köpa på plats. Mat och dryck finns i större överflöd än på ICA.

Kostnader på studieorten:

Dollarn har gått upp under ca 1 år när detta skrivs. Tyvärr gjorde detta att det annars billiga USA blev dyra USA.

Mat är marginellt billigare än hemma. Restaurang blir dyrare eftersom dricks på minst 15% är ett krav.

Bensin är billigare. Just i Nashville är boendet dyrare än i Stockholm, samtidigt som kvaliten är sämre. Staden var dyr överlag att vistas i för att vara USA.

Största kostnaden är just studieavgifterna som vi måste lägga ut, och som tar väldigt lång tid att få återbetald. Jag låg ute med nästan $2000 mesta av min period.

På sjukhuset finns många små mathak samt en stor restaurang/cafe med ganska billig frukost $1-3, och överkomlig lunch på $4-7. Finns bussar som går till olika köpcenter, med studentkortet är det gratis. Cyklar kan även hyras. Taxi är inte speciellt billigt. Hyrbil är överkomligt, och bra för helgutflykter. Inrikesflyg är normalt $200/flight, ibland halva priset.

Sjukvård:

Om du blir sjuk i USA sitter du på pottan även om du har Kammarkollegiets försäkring. Du måste nämligen betala allt ur egen ficka, sedan ansöka om återbetalning när kommer hem och hoppas och be om att du ska få ersättning. Jag var tyvärr sjuk under studieperioden, och gick till studentsjukvården på Vanderbilt. Jag fick där remiss till specialist inom sjukhuset, och som student fick jag rabatt på besöket som kostade mig över $200 för 15 minuter. Sedan kom det oväntat nog ytterligare en räkning hem på $270 till. Detta att få räkningar i efterhand som man inte informerats om är tydligen kutym fick jag förklarat av kollegor. Så om du behöver gå till läkaren så gör det hemma i Sverige!

Vi hade som sagt ordnat boende de första dagarna, vilket minskade pressen att fixa boende avsevärt.

När det gäller bostad är det främst craigslist som gäller. Man kan söka bostad i lägenhetskomplex, men de vill nästan alltid ha att man skriver på för 1 år. Det finns också ett bostads forum på Vanderbilt University när man fått inloggningsuppgifter. Inte så många annonser men värt att testa. Jag fick inte napp där dock. Studentbostäderna Vanderbilt tillhandahåller är väldigt dyra.

Mail funkar dåligt, folk svarar inte. Dessutom är drygt 50% av alla annonser i craigslist genererade av ett företag som kallas Roomster. Dessa annonser är falska, det är ett trick för att få en betala för en söktjänst. Så ring istället.

Man kan försöka sig på att leta bostad hemifrån, det finns i Nashville Music-Hostel som har lägenheter, men det är riktigt dyrt. Problemet är att få hyra ett rum för bara 2 månader (vi stannade 3mån), det mesta hyrs ut för 6mån-1år. Hotell kostar ca $100/natt med 2 sängar, och med alla festivaler är det ofta ganska fullt.

Om du planerar stanna 3 månader så skaffa en bil om du har råd. Det går att åka buss, men det är rätt hopplöst ens att åka och handla. Och att bo långt ifrån universitet är väldigt opraktiskt. Jag bodde 15min promenad från mitt sjukhus, medan andra hade 45min med cykel.

Vårt boende kostade ca $800, ett rum med eget badrum och tillgång till ett stort kök. En deposition krävs alltid, och bara en del av denna återbetalas senare. Standarden är normalt som ett sunkigt studentkorridor rum. Just vårt rum var stort med dbl-säng och mycket lugnt, centralt läge med 15min promenad till Vanderbilt Hospital. Det går att få mindre rum för $500, men ofta inte så nära campus. Man måste kolla att a/c funkar, det blir uppemot 35 gr i slutet av maj, och vissa bostäder blir då oacceptabelt.

*Läkarutbildningen i USA kostar en förmögenhet, speciellt på Vanderbilt. Detta innebär att de har stora krav på sin utbildning, att få valuta för pengarna. Därmed är också universitetet tvingat att tillfredställa studenterna så de är nöjda. För oss utlandsstudenter innebär det att vi när det kommer till kritan kommer att prioriteras ner, tex när det gäller vem som får göra de roligaste sakerna på OP eller som får mest handledning och uppmärksamhet. Om man bara är medveten om varför så är det inte ett jätteproblem, och svenska studenter är nog mer självständiga än de i USA.

*Kontakten med ST-läkarna varierade mycket, de som var mest stressade gav mindre handledning och vill gärna låta någon annan ta hand om studenten, förståeligt med tanke på att de jobbar närmare 100 timmar/vecka 6-7 dagar i veckan, så de är riktigt trötta. Överläkare, professorer har mer tid för studenterna, och är oftast vänligare och mer tillmötesgående mot utländska studenter, men ger oftast ansvaret till en ST för handledningen. ÖL använder sig helt enkelt av ST för allt möjligt, och de utför inom kirurgin alla tråkiga och mindre svåra moment, varvid ÖL kommer in vid kritiska moment. Om man har möjlighet att följa en ÖL är det nästan alltid att föredra, men desvärre sällan möjligt. Att följa med en ÖL på mottagning är mycket intressant, och rekommenderas varmt. Normalt sett fick man på kirurgi be om det specifikt. En student på kirurgi fick möjlighet att gå med en sympatisk ÖL, så det är ibland flexibelt om ÖL har tid.

*De inhemska studenter jag träffade gick på år 2-3 (man har 4 års läkarprogram), så de hade ett system motsvarande vårt, med den skillnaden att de hade större valfrihet när det gällde kliniska placeringar. På de årskurserna var placeringar normalt 2 veckor. I övrigt har de ett ganska pressat schema eftersom de ska klämma in allt på 4 år, och betyghetsen är enorm. De måste i princip publicera ett antal papers för att kunna komma in på önskad residency efter läkarutbildningen. Därför tar en del ett uppehåll mitt i utbildningen. En del har före läkarprogrammet forskat eller tom gjort en phd, vilket gör det lättare att komma in på läkarprogrammet. På sina kliniska placeringar är kraven högre för sistaårs-studenter. De har långa dagar, ofta helgarbete på kliniken. Helst ska de för-ronda alla patienter innan ST kommer, så att de kan presentera patientens status mm. Överhuvudtaget baseras utbildningarna i USA på mängdträning, och att man pressar in den i ett omänskligt schema. De som överlever har en någorlunda ljus framtid. I detta perspektiv så har vi det i Sverige både på KI och vid arbete på klinik en mycket human arbetsmiljö.

*Ett av syftena med "Clinical rotations" som detta var är att be om rekommendationsbrev inför en residency/ST-utbildning. Därför gäller det för amerikaner att nätverka och smickra in sig så gott som möjligt hos ÖL och ST.

Språkundervisning finns givetvis inte.

Att rent allmänt vistas i USA är språkmässigt inga bekymmer för svenskar.

När det kommer till ronden är det en helt annan sak. De använder förkortningar för alla labtester, diagnoser, och behandlingsmoment, som är rena grekiskan (abbreviations & acronymns). Det är nog ingen dum idé att skaffa ett litet medicinlexikon. Men annars gör man som jag, frågar och googlar. Efter ett tag förstår man det väsentligaste.

Att läsa journaler tar tid, dels för att systemet är uppbyggt av närmare 50 olika program, och dels för att de har systemet med alla förkortningar. Labb-värden har också helt andra referensvärden än vi är vana vid.

Om man skall vistas på OP är det en fördel att ha lärt all anatomi och speciellt kärl med det amerikanska skrivsättet. Vårt latinska sätt används inte, även om de förstår vad man menar.

Under konferenser och föreläsningar var det däremot inga problem alls att följa med språkmässigt.

Kulturellt är det amerikanska systemet mycket annorlunda. Samhället är väldigt fritt och liberalt när man väl kommit förbi immigrationsmyndigheterna. Människor är väldigt sociala, och man kan börja tala med vem som helst på gatan.

Inne på sjukhuset är det däremot väldigt hierarkiskt, överläkaren kallas Boss av ST-läkarna, och man följer slaviskt hans speciella ordinationer och sätt att sluta ett sår in i minsta detalj. Detta ger vissa problem eftersom varje ÖL har sin egen metod för samma slags patient. Det känns också konstigt att benämna ÖL och ST med Dr X, eller Professor Y, men man lär sig efter ett tag. De flesta ST är ok med att man använder deras förnamn. Hövlighet är A och O rent generellt, även om yngre ST-läkare kunde få sig en avhyvling. Studenter klarade sig dock, bortsett från att man blir en aning trakasserad av op-ssk, antagligen för att de är lägst i hierarkin och behöver någon att hacka på.

Patienterna är ungefär som hemma, vissa gillar att tala, vissa inte. Många talar inte engelska, och behöver tolk. Man betraktas som junior läkare av dem, och många uttrycker sin uppskattning.

Tennessee är extremt religiöst, det finns kyrkor precis överallt, och inga ateister nästan. Det är så till den grad att i den county där whiskeyn Jack Daniels produceras är det förbjudet att inta alkohol. Annars är whiskey något man är stolt äver, samt att ha vapen. Delstaten är extremt vapentät, och det lär vara farligt att knacka på dörrar ute på landet. Vi hade ett flertal patienter varje vecka med skottskador.

I lokalkulturen ingår även BBQ, grillad mat vilket är mycket gott och som man måste testa. Det finns också en lokal frukostrestaurang-kedja som heter Crockerbarrel som är inrett som en gammaldags saloon, med ett prisvärt utbud av amerikanska frukostmenyer.

Sport:

Det fanns inget arrangerat, men sportanläggningar och gym finns tillgängligt inom campus, troligen med rabatt/gratis om man har student ID.

Det är lätt att ta kontakt med andra studenter, men från maj och framåt är de flesta på sommarlov.

I övrigt fanns inte mycket tid till sociala aktiviteter under vardagarna.

Nöjesliv:

Staden har ett stort nöjesliv baserat på restauranger, pubar, och musikbarer. Man har också ett flertal stora musikevents under året, eftersom staden är ett mecka för country-music. Inne på OP får man höra nog av country-musik. Det finns också en BB King-bar som spelar blues, och en bar som heter White horse som har amerikansk folkdans. Det finns också ett konservatorium där studenter spelar klassisk musik, med gratis inträde. Den 1a lördagen varje månad arrangeras gratis konstutställningar i stan.

Drycker:

Tennessee och grannstaten Kentucky är berömda för sin whiskey samt moonshine (hembränt).

Inne i Nashville finns "Tennessee sipping creme" (900 44th Ave. N., Suite 100) som tillverkar moonshine och whiskey, samt sipping creme som är en variant av Baileys. Det finns också Collier and McKeel med samma produkter.

En bit utanför finns whiskeytillverkarna TennSouth, George Dickel, samt Jack Daniels (störst i världen).

Inne i stan finns också vin och öl-bryggerier. I Kentucky finns destillerier och bryggerier överallt, tex Jim Beam.

Sevärdheter:

I sydöst finns smoky Mountains (2 timmar med bil), den största turisattraktionen i USA, ett mycket vackert bergsområde.

Norrut strax innanför gränsen till Kentucky finns Mammoth Caves (1,5 timme med bil), ett enormt grottområde som är torrt, dvs inte har stalaktiter och stalagmiter.

I söder finns Memphis (3 timmar med bil) med berömd mat, särskilt BBQ, och en festival i maj.

Opry lands i norra delen av stan har ett enormt shopping center samt även ett mycket speciellt hotell komplex med en stor vinterträdgård och vattenkanaler. Värt ett besök.

Detta var det sista jag gjorde på KI. Det var en minst sagt omtumlande period. jag har tidigare bott i USA, men denna upplevelse var inte lik någon annan, dels för att den skedde på ett amerikansk universitetssjukhus av högsta kaliber, dels för att det skedde i sydstaterna.

Min avsikt var nog lite annorlunda än de flesta studenter som åker ut. Det här var ett test av hur det var att arbeta som ST i USA, eftersom jag övervägt att söka till en sk residency. Att söka denna kombinerade AT och ST i USA är ett enormt förberedelsearbete för alla, särskilt för utländska läkarstudenter, och extremt kompetitivt och kostsamt. För den som har planer åt det hållet hade det nog varit att föredra att åka under en tidigare termin om det är möjligt, eftersom de amerikanska studenterna börjar förbereda sig redan efter halva utbildningen med de sk USMLE proven som man måste klara för att kvala in. Arbetstempot är dödande på de flesta residency-utbildningar, lönen är som en ST-tjänst. När du är klar går länen dock upp en 5ggr, vilket man inte kan förvänta i Norden.

Utbytet var ett mycket bra test för mig personligen för att se vad jag klarar av, för mina funderingar inför framtida karriär.

För många andra är utlandsvistelsen mest en kul grej, att man vill se sig omkring, och det är väl helt ok. Man måste dock tänka på att det här är en ganska dyr investering att vara utomlands flera månader. Om man bara vill på semester är det nog bättre att ta den på en annorlunda tidspunkt. Är man en aning seriös är det däremot ett absolut måste att åka ut, och det spelar nog mindre roll var man åker. Det blir ett minne för livet, och du kommer att få vänner för livet också.

Utbildningsaspekten när det gäller Vanderbilt var speciell. Sjukhuset är på flera områden ett av de absolut bästa i USA, utbildningarna också,vilket speglar sig i den extremt dyra läkarutbildningen där. ST-utbildningen är väldigt eftersökt, så de har absolut toppkunskap att förmedla. Intressant nog känns OP-utrustningen ganska ålderdomlig när man kommer från KI. Subinternships är tidsintensiva, särskilt när det gäller kirurgi. Om du inte absolut måste ha kirurgi, så välj något lindrigare som inte tar all din tid. Jag ville absolut ha kirurgi, och är mycket nöjd med antalet fall jag sett. Utbildningen på denna typ av kurs är nästan rent klinisk, teorin får du ofta läsa in själv. Den teori som ges är via konferenser och ÖL, på en mycket avancerad nivå som inte alla ST hängde med på ens.

Det ställs höga krav på en "subintern" som jag var, på punktlighet och att man är på hugget och visar sig intresserad, särskilt om man väntar sig att få bra betyg eller rekommendationer, men även för att de ska involvera en. Som utlandsstudent finns det dock ingen som pushar en att jobba X antal timmar, utan man kan sannolikt komma och gå fritt och bli godkänd ändå även om man gör korta dagar.