All kommunikation skedde på engelska.

Vi kombinerade vårat studiebesök på kvinnokliniken på IOW med ett besök på Osborne House, ett fantastiskt ställe där Drottning Viktoria och Prins Albert bodde med alla sina barn.

Vi bjöds in till en trevlig middag hos en av lärarkollegorna Elizabeth Davis, där man hade ordnat med knytkalas i trädgården. Vi stannade även till vid "Stonehenge" på väg till Elizabeths hus. En fantastisk upplevelse.

Ett mycket trevligt och gästvänligt universitet, trivsamma sjukhus och som har en omgivning som erbjuder mycket i avseende på fritidsaktiviteter och trevliga utflyktsmål.

Då ingen undervisning pågick hade vi goda möjligheter till givande diskussioner och vi hoppas verkligen att samarbetet kommer att fortsätta. Om bra möjligheter kan erbjudas våra studenter så tror vi det.

Diskussioner om kompetensutveckling och de krav som ställdes på barnmorksor var tredje år var ämnen som vi  ängnades åt. Det var mycket givade. Vi fick även tillfälle att samtala med Prof. Paul Lewis som gav sin syn på dessa viktiga ämnen. Vi fick också bra inblick i BU:s  ”Student Portfolio” som vi till vissa delar kan applicera här på KI.

Forskningen är något som alla, både våra kollegor vid Bournemouth Universitet och vi här på KI värderar högt men tyvärr har för lite tid för. Kanske skulle det kunna bli ett forskningssamarbete i framtiden.

Ann Olsson och Iris Ronnevi valdes vid Minc-mötet  ht-10 att åka som utbyteslärare till Bournemouth Universitet (BU) under våren 2011. Ann besökte BU förra våren och Iris var i Bournemouth första gången år 2002. 

Den bästa veckan ur arbetssynpunkt för oss båda var att åka under ”Påskveckan”.  Dessvärre hade man i Bournemouth inte sina studenter inne i teori under denna vecka. Därför blev syftet med resan följande:

Syftet med resan blev fokuserad på tre olika områden.

1)      -  att undersöka möjligheten att åstadkomma en bättre klinisk utbildning och ett gemensamt boende (i alla fall inom samma region) för våra kommande studenter med anledning av att de barnmorskestudenter från KI, som var på studentutbyte vid BU under våren 2010, hade många synpunkter från sin vistelse i Portsmouth respektive Salisbury. Detta medförde att de inte sågs så ofta som de hade önskat. I en annan kultur hade de behövt diskutera och byta erfarenheter med varandra. Detta resulterade i att härifrån KI försökte komma fram till viktiga moment som skulle behövas ses över och vilka krav som måste vara tillgodosedda innan vi skulle kunna skicka studenter dit igen.

Vi skrev en lista med förslag på åtgärder och frågor utifrån de tidigare studenternas synpunkter samt från den information som samlades in under lärarutbytet (Ann Olsson och Anna Gustafsson) våren 2010. Dessa förberedelser diskuterades via email och Skype med våra kollegor vid BU så att de i förväg kunde planera för vår vistelse.

Ex. på viktiga punkter:  - Möjlighet för studenterna att bo på samma ort dock inget krav att göra sin praktik på samma sjukhus. – Möjlighet för stud. att kunna ”få ihop” antal passningar och förlossningar.

2)      -  att få ta del av och få möjlighet att diskutera och lära oss av BU:s ”Student Portfolio” som följer studenten genom hela barnmorskeutbildningen. Vi har sedan en tid diskuterat om att införa det för våra studenter.

3)      -  I England måste såväl barnmorskor som läkare ständigt uppdatera sin kompetens för att få behålla sin legitimation (var tredje år). Varje barnmorska och läkare har en ”äldre” mentor/ supervisor som ska ansvara för att dessa uppgifter registreras. I Sverige utdelar Socialstyrelsen ”en livslång” legitimation för barnmorskor, sjuksköterskor och läkare utan krav på dokumenterad kompetensutveckling. Har man lyckats ”ta körkort” så behåller man det livet ut såvida det inte dras in av någon anledning. Socialstyrelsen kan ” dra in” en legitimation men det är mycket sällsynt.  Vilka möjligheter, behov och krav finns det för att göra specifika uppdragsutbildningar för ex. barnmorskor som behöver kompetensutveckling inom obstetrik och gynekologi.

Vi tror det är oerhört viktigt att ha kunskap och förståelse för varandras utbildningar speciellt som dagens barnmorskor betydligt oftare arbetar utomlands. England har en barnmorskeutbildning som främst baseras på "direct entry" vilket innebär att men ej har sjuksköterskeexamen i botten. Det finns även barnmorskeutbildningar som bygger på sjuksköterskeexamen. Frågor om "direct entry" kommer upp lite då och då här i Sverige och det känns viktigt att ha kännedom om hur det kan se ut i praktiken. Barnmorksor från Sverige skulle klara sig mycket bra ute i arbetslivet i England och barnmorskor från England skulle eventuellt behöva komplettera med sjuksköterskekompetens. De skulle dock antagligen ha en mindre "sjuklig" syn på barnafödande som vore bra för oss barnmorskor i Sverige.

Vi gjorde studiebesök på ett flertal sjukhus för att bilda oss en uppfattning om möjliga praktikplatser. Alla var mycket positiva till att ta emot barnmorskestudenter från Sverige. Det största problemet verkade vara hur våra studenter skulle kunna få ihop det antal förlossningar som krävs. Vi träffade barnmorskor på Isle of Wight och Annie Hunter, chefsbarnmorskan berättade om kliniken. Man har 1260 födslar per år och är 71 barnmorskor. Det finns 3 förlossningsrum och ett "pool-rum", där kvinnan kan föda i vatten. Barnmorskorna bistår även vid hemförlossningar, ca 6% som ökar i antal. Kejsarsnittsfrekvensen var strax under 19%. De har både barnmorskestudenter och läkarstudenter. Vi var även i Winchester. Där var alla också mycket tillmötesgående och positiva till att ha svenska barnmorksestudenter. Det var en större klinik, mer liknande svenska förhållanden med datoriserade journaler och där även möjlighet till vattenförlossningar finnes. Möjligheten att få ihop tillräckligt antal förlossningar verkade vara större.

Det pågick ingen undervisning vid universitetet men vi träffade engelska barnmorskestudenter på förlossningskliniken i Winchester under vårt besök där.

Vi fick också bli visade runt på kvinnokliniken