Jag hade alltid drömt om att få studera utomlands. Föreställt mig alltifrån hur det skulle vara att studera på engelska, hur klassrummet skulle se ut, hur nervös jag skulle vara första dagen och hur häftigt det skulle vara att vara student i ett annat land och en annan kultur, till alla nya människor jag skulle lära känna, alla häftiga plaster jag skulle få se och alla fantastiska erfarenheter jag skulle få. Det var en dröm sedan länge och nu var det äntligen dags. Jag och min närmaste klasskompis ansökte om att få åka till Australien i första hand och Hong Kong i andra hand. Det visade sig sedan att Australien inte längre fanns med som alternativ till utbyte just denna termin så Hong Kong blev således automatiskt vårt första val.

I april kom så det glädjande beskedet att jag blivit nominerad för att åka till Hong Kong Polytechnic University och göra praktik under sex veckor. Jag tackade givetvis ja och så började allt fixande och trixande inför detta äventyr. Den följande processen uppfattade jag som otroligt krånglig och omständlig, vilket inte alls berodde på KI utan på vårt värduniversitet. Det skulle skickas ansökningar och intyg fram och tillbaka till skolan, banken, boendet osv till olika adresser, personer och i olika plattformar vilket jag som sagt uppfattade som ett mycket oeffektivt tillvägagångssätt. Tillslut var så ändå alla papper skickade och påskrivna och avresan började närma sig.

Mitt tips till framtida Hong Kong resenärer är framförallt att börja i tid och gillar man listor så är detta ett ypperligt tillfälle för att strukturera upp alla olika ansökningar och inlämningsdatum.

Vi valde att åka till Hong Kong 1 vecka innan kursstart för att hinna turista och lära känna staden lite. Torsdag/fredag innan vi skulle börja vår praktik var det registrering på skolan, välkomsttal i aulan och mingel med rektor och andra lärare. Vi hade inte blivit tilldelade någon fadder eller liknande, utan tog då själva personlig kontakt med den ansvarige för utbytesstudenterna som vi tidigare haft mailkontakt med. Som vi förstod det efterhand fick vi aldrig någon fadder pga. vi var där så pass kort tid (6 veckor). All information om registrering och liknande fick vi via mail.  

Jag kan verkligen rekommendera att vara på plats minst 1 vecka innan kursstart för att hinna acklimatisera sig. Jag hade visserligen varit i Kina tidigare men det var ändå skönt att vara på plats och hinna bekanta sig lite med människorna, kulturen, maten och miljön innan man skulle prestera i ett helt nytt klimat.

Ekonomiskt så kan man komma undan relativt billigt i Hong Kong, det beror givetvis på hur du väljer att leva där. Tex har staden om jag minns rätt (enligt rektorn under välkomsttalet) världens näst billigaste Bic Mac och co, men så som i de flesta andra storstäder är prisspannet ganska stort beroende på vad och var du väljer att äta. Vi valde ganska fort att börja laga vår egen mat vilket inte var speciellt dyrt med tanke på att vi mest åt ris eller nudlar.

Priset för boende beror såklart också på vilken klass du är ute efter. Vi bodde våra första nätter i ett trångt litet opersonligt och ostädad rum högt upp i en av alla skyskrapor för en ganska billig peng. Trivdes utmärkt! 

Hong Kong är fullt av shoppingcentrum/gator av olika storlek, det finns alltifrån enorma lyxgallerior till marknader och långa shoppinggator.

Obligatoriska utgifter för studentboendet var såklart hyran (44 HKD/natt, ca 50 kr), en deposition på 500 HKD samt en avgift på 150 HKD. Betalningarna skedde oftast med kontanter på en bank på skolområdet. Hyran delades av någon anledning upp i 2 olika betalningar, en betalning för de 2 första dagar vi bodde där innan kursstart och en stor för övriga tiden. Vi hade inte förstått detta eftersom inbetalningskortet för de första 2 dagarna kom EFTER att vi betalat den stora summan för vad vi trodde var hela vistelsen.

Helgen innan kursstart fick vi flytta in i vårt studentrum i Hung Hom Halls vilket var ett av universitetets två boenden. Det kostade ca 50 kr/natt (44 HKD) och rummet innehöll två sängar, två skrivbord och två garderober. Kök delades med hela våningsplanet (minst 200 studenter) och toalett med våra närmaste grannar. Det fanns en liten pool, ett litet gym, olika aktivitetsrum osv men standarden var väl inte tipp topp och dessutom krävdes det olika ansökningar för att få tillgång till dessa faciliteter. Det låg ca 5-10 minuters promenad från campus och ca 15 minuters promenad från centralare delar av staden.

I samband med att vi blev antagna till universitetet rekommenderades vi att ansöka om detta boende, men skolan informerade även om hur man kunde gå till väga för att bo utanför campus.

Till och börja med så läser studenterna i Hong Kong 4 år på fysioterapeutprogrammet till skillnad från våra 3 år i Sverige. Sedan är det rent generellt en kulturell och social skillnad mellan länderna vilket avspeglades i både patient- och handledarkontakten. Jag upplevde från dag ett att både kraven och förväntningarna på vår kunskap var större där än hemma, att handledare/lärare enligt min uppfattning är mer pedagogiska i Sverige och att studenterna har mer att säga till om hemma. I Hong Kong var relationen mellan handledare - student och fysioterapeut - patient mer hierarkisk. Man talar till patienterna på ett annat sätt då det är accepterat att uttrycka hur värdelösa de är på t ex ett utfallsteg, på ett sätt som förmodligen skulle uppfattas oartigt i Sverige. Man är rak och ärlig, säger rakt ut vad man tycker om personer på ett sätt som jag tror ej skulle vara lika accepterat i Sverige.

Hong Kong och Sverige skiljer sig på flera sätt och det blev helt klart en kulturkrock som jag inte riktigt räknat med. Jag upplevde människorna som ärligare på ett lite mer burdust sätt, med detta menar jag t ex att människor säger rakt ut vad de tycker om din hårfärg, längd osv utan att du bett om deras åsikt. Jag uppfattade det också som att man generellt har en annan syn på hygien i Kina, både i vardagen men framförallt i vårdmiljön. I Sverige skulle jag säga att hygienreglerna är mycket hårdare och efterlevs på ett striktare sätt. Matkulturen är givetvis en annan stor skillnad mellan länderna, där vi tyckte det var roligt att prova restauranger som inte hade engelska menyer utan där vi istället fick chansa eller peka på andra gästers mat för att beställa.

Innan vi åkte fick vi små kort hemskickade med ord och bilder för att kunna bekanta oss lite med det språket men praktiken skedde sedan på engelska. Handledare och patienter pratade engelska på olika nivå och vid de tillfällen patienten inte kunde engelska alls fick en tolk sitta med under besöket.

Det är helt enkelt skillnader länderna emellan som berikat mig med nya erfarenheter och synsätt men också gjort att jag uppskattar det som finns hemma ännu mer.  

Det arrangerades mycket aktiviteter för studenterna både på boendet och på universitetet, men de var anpassade för dem som hade lite mer fritid än oss. Eftersom vi var på kliniken 8 timmar varje dag och hade uppgifter att sköta efteråt var det svårt att hinna delta i dessa arrangemang. Då vi dessutom var de enda studenterna på kliniken och då vi inte ingick i någon fadderverksamhet fick vi inte samma kontakt med övriga studenter som vi önskat. Det hade varit roligt att t ex få följa med någon dag under fysioterapeutstudenternas undervisning, både för att träffa andra studenter men även för att få en inblick i deras studier. Skolan arrangerade dock som sagt både idrottsaktiviteter, föreläsningar och sociala aktiviteter ute på stan.

Vi var i Hong Kong under en mycket speciell tid då invånarna började demonstrera i samband med att vi startade vår praktik. Detta påverkade såklart staden och även skolan då man bl.a. stängde ner verksamhet under vissa några dagar samt anordande stora möten och demonstrationer. 

Jag tycker att staden Hong Kong en fascinerande plats. Den är tätbefolkad med människor överallt, det är en häftig miljö med skyskrapor blandat med berg och vatten, vädret är omväxlande med stekande sol ena dagen och skyfall och förbud att vistas utomhus dagen efter (www.weather.gov.hk). För att få tips på saker att göra och platser att se läste jag och min resekamrat mycket bloggar, det finns såklart hur mycket information som helst att få den vägen, men en mer officiell plattform för bra information är annars www.discoverhongkong.com.

Sammanfattningsvis så lärde jag mig framförallt massor om mig själv under denna utbytesperiod. Det var en period som av olika anledningar inte riktigt blev jag föreställt mig, men jag är glad att jag fick och tog chansen att se hur mitt framtida yrke ser ut på en helt annan plats på jorden. Vi utmanades dagligen på ett annat språk, med nya behandlingar, nya situationer, nya människor. Jag lärde mig en del manuella tekniker och fick utökade kunskaper inom fysioterapi men främst tycker jag som sagt att jag lärt mig om min egen person. Hur jag reagerar och hanterar olika situationer och människor. Självklart kommer dessa nya erfarenheter påverka min framtida yrkesroll som fysioterapeut. Att dagligen utmanas att tänka nytt och annorlunda och möta människor från en annan kultur ger en nya perspektiv på saker och ting. Förhoppningsvis har jag blivit bättre på att se saker ur andra synvinklar, breddat min kunskap och utvecklats som individ.