Medical School
Du kommer att läsa clerkships (MS3) och sub-internships (MS4) jämte studenter från tredje och fjärde året. Det tredje året på Med School betraktas som det mest intensiva på utbildningen, och i slutändan ska det samlade resultatet från USMLE step 1 och omdömen/betyg från MS3 vara det som ligger till grund för residency-ansökningar. Under MS4 väljer man snarare kurser för att man antingen vill få kontakter och referensbrev från blivande kollegor, alternativt så väljer man kurser som man vet kommer att vara slappa eftersom man ändå redan har fått sin residency. Vilken av kurstyperna du hamnar på är svårt att säga. Min kurs i Thoraxkirurgi var tydligen en typisk sådan slapp-kurs medan hjärtkirurgikursen som ges av samma klinik samtidigt inte är det. Själva matchprocessen som jobbet som resident går jag inte vidare in på här.
Klinisk Undervisning
Olika kurser skiljer sig åt så mycket att det är svårt att säga något generellt om hur undervisning fungerar. Men överlag verkar amerikanska läkare 1. se klinisk undervisning som en central del av arbetet på ett annat sätt än svenska dito, och 2. de ser residency som en utbildning snarare än ett riktigt jobb. Man blir alltid pressad och förväntas visa sin kunskap vid ronder, lunchseminarier och gruppmöten samtidigt som det kliniska arbetet ska klaras av friktionsfritt. Men å andra sidan slipper man oftast hjärndöda arbetsuppgifter som UL i Sverige sätts på eftersom UL är billiga. Amerikanska sjukhus precis lika stolta över sina akademiska rykten som lärosätena är, och du kommer att märka att vartenda läkare som blir introducerad innan han/hon ska hålla ett föredrag alltid kommer att presenteras med vart personen läste med school, gjorde residency samt gjorde fellowship innan nuvarande position nämns.
Terminologi
MS1, MS2, MS3, MS4 : Läkarstudenter på respektive läsår.
PGY1, PGY2 osv: PGY står för Post graduate year.
Intern: PGY1 på residency innan USMLE step 3. Tekniskt sett är de residents också men ingen kallar dem det.
Resident: Underläkare med residency (ST-tjänst). Kan vara allt från 3 år (internmedicin) till 7 år för Neurokirurgi.
Hospitalist: Medicin-ÖL utan subspec. Vanlig position några år mellan residency och fellowship för att tjäna pengar.
Fellow: Vidareutbildning för subspecialisering. Är i teorin färdiga specialister men vissa specialiteter kräver fellowship.
Attending: Överläkare. Det finns relativt färre attendings på sjukhusen än i Sverige då många startar eget istället.
MD-PhD: Speciellt program där man gör 2-4-2 år med PhD i mitten och kliniska åren efter PhD.
Clinical Faculty: Tänk professorskollegium fast bland läkare på ett sjukhus. Kan inkludera andra yrkesgrupper.
PA: Physician's assistant. Läkarassistent med specifik utbildning. Gör mycket på avd som UL i Sverige sköter.
NP: Nurse Practitioner. En speciell form av sjuksköterska med full förskrivningsrätt. Unikt för USA.
RN: Registered Nurse. Vanlig sjuksköterska.
Phlebotomist: Provtagare som går runt och tar beställda blodprover.
Rounds: Rond. Proceduren varierar beroende på klinik. delas in i understående som alla kan göras samma dag:
Pre-Pre-Rounds: Studenten går och tar anamnes klockan för tidigt på morgonen.
Pre-rounds: Studenten och resident går igenom patienten, pratar ev med pat, och kommer överens om rapport till ÖL.
Attending rounds: Rond med attending och ofta hans PA, NP, social workers osv. Säg ingenting om du inte 1. blir tillfrågad eller 2. vet om att du ska rapportera en patient. Men tappa inte uppmärksamheten, rätt som det är så kommer en pimpingfråga kastad mot dig och då gäller det att inte svara med "uh, sorry?"
Pimping: utfrågning inför andra under rond.
Sjukhusen vid UCLA
Ronald Reagan UCLA Medical Center (RRUMC)
Flaggskeppet i UCLA Health. Nybyggt, ritat av I.M Pei och rymdålder rakt igenom. Utav ca 500 sängar (bara enkelrum) är nästan hälften IVA-platser. Telemetriövervakningscentralerna på varje våning ser ut som om man skulle kunna leda ett globalt kärnvapenskrig framför skärmarna. På IVA-avdelningar finns robotar som man kan styra från en dator för att typ facetimea med sina patienter. Allt utom klädkoden (skjorta och långbyxor, slips när det är grand rounds). Grand rounds, konferenser osv. hålls ofta i det f.d sjukhuset tvärs över gatan som nu är undervisning/forskning. Det finns även en neuro-rehab och en bokhandel i gamla byggnaden. Har ett av världens största hjärttransplantationsprogram och är mycket framstående i en rad olika fält.
Cedars-Sinai Medical Center (CSMC)
Privat storsjukhus i gränsen mellan Beverly Hills och City of Los Angeles med nästan 1000 sängplatser. Mindre akademiskt framstående än RRUMC men är alltjämt ett av de mest allomfattande och välkända sjukhusen i världen. Driver stora program inom transplantation av hjärta, lever, njure och pankreas. Är känt för sina exklusiva förlossningssviter, ska tydligen vara favoritstället när gräddan i Hollywood ska föda. Har sitt ursprung i en judisk välgörenhetsorganisation. Har en mycket ansedd konstsamling som står utställd lite här och var på sjukhuset.
Santa Monica UCLA Health Center (SM-UCLA)
Sjukhus i Santa Monica med mycket dagkirurgi, ortopedi och lite av varje. Skala motsv St.Göran.
Veterans Affairs UCLA Medical Center (VA-UCLA)
Sjukhus som drivs av Dept. of Veterans Affairs och är affilierat med UCLA. Ligger mitt mellan SM-UCLA och RRUMC på Wilshire Boulevard.
Olive View UCLA Medical Center (OW-UCLA)
Countysjukhus i San Fernando Valley. Var inte placerad där och har därför inget att säga om stället.
Harbor UCLA Medical Center (HARBOR)
Level 1 Trauma Center i Torrande som täcker South Bay area. Många som läst traumakursen där har skrivit om sjukhuset.