Programöverskridande kurs - Socialmedicin 7,5hp
Det här var en kurs som vi gick tillsammans med de fyra amerikanska tjejerna. Under fyra veckor fick vi under första veckan fara på studiebesök till massa skolor, sockerrörsfabriken, byns bank, mjölkfabriken och andra platser. Allt för att få en förståelse hur Loni som samhälle är uppbyggt. I skolorna fick vi dels prata med rektorerna, gå runt på skolorna och gå in i klasser där vi fick ställa frågor till eleverna, och eleverna fick ställa frågor till oss. Oftast blev det diskussioner kring hur våra olika skolsystem var uppbyggda och vilka likheter och olikheter som fanns mellan Indien, Amerika och Sverige.
Under de resterande veckorna fick vi göra otroligt mycket olika saker. Under några dagar fick vi följa med den mobila kliniken, som åker runt till olika byar som själva inte har någon möjlighet att ta sig in till någon vårdcentral för att bli undersökta eller få medicin. Detta möjliggör att exempelvis gravida kvinnor får möjlighet att gå på kontroller, allt människor kan få tillgång till hostmedicin, Alvedon och omplåstring av sår. Vi fick även möjlighet att åka upp till bergsbyar där västerländsk sjukvård inte ännu har rotat sig där vi pratade med en Baba, en medicinman och han berättade hur han genom örter och rötter behandlar byns befolkning.
Tre dagar spenderade vi på en vårdcentral i Rahata, där fick vi följa med när läkarstudent och sjuksköterska vaccinerade barn och gav medicin åt alla barn på ett barnhem. Vi fick se när fysioterapeutstudenten undersökte och tränade tillsammans med sina patienter, vilket vi mest var intresserade av. Dock fanns inte riktigt utrymme att diskutera med studenten kring hur hon la upp sina behandlingar.
Vi fick även vara med och se det som kallades för HIV-camp. Det är en organisation som åker runt till migrationsarbetare, pratar om sexvanor och om vikten av att skydda sig. Under campet som vi var med på, deltog ungefär 150 personer, där alla fick testa sig för HIV. En sjuksköterska tog blodprov på löpande band under hela dagen.
Kursen avslutades med att vi skulle göra en muntlig presentation kring vad vi hade lärt oss av kursen samt en skriftlig reflektion på engelska som vi fick maila in.
Valbar - Klinisk rotation 7,5hp
I Loni fanns fyra olika avdelningar. Ortopedi, Kardio, Neuro och Pediatrik. Vi fick möjlighet att se alla olika avdelningar. På ortopedin fick jag och min klasskompis vara tillsammans, vilket var en otrolig trygghet eftersom vi kunde stötta varandra. Helt plötsligt kunde man få en fråga från lärarna eller masterstudenterna och då gällde det att svara. Otroligt sköt att vara två eftersom man känner sig otroligt utsatt att bli utfrågad på ett språk man inte känner sig hemma på. Var beredda att få hemläxor som ni ska redovisa dagen efter.
På de andra avdelningarna blev vi uppdelade av rektorn på Fysioterapeutprogrammet. Det var otroligt tungt, eftersom vi då inte hade någon att fråga vid språkförbistring. Men det gick det med!
Jag började vara på Kardio, där vi bland annat var på intensiv-, brännskade-, kirurg- och ortopediavdelningen. Det jobbades med segmentell andning, övningar för thoraxexpansion, thoraxmobilisering, sluten läppandning, djupandningsövningar, spirometer och annat. Men det som förvånade mig var att väldigt få patienter fick komma upp och gå tillsammans med fysioterapeutstudenterna. Alla övningar gjordes sängliggandes.
På Neuro fick jag följa med till avdelningarna och träffa strokepatienter. Här användes mycket PNF. Det var även på den här avdelningen som den svenska läraren höll till på under största tiden. Vi jobbade mycket med förflyttningsteknik med de indiska studenterna, där jag och min klasskomps fick vara hjälplärare. Vi diskuterade mycket och tränade praktiskt. Under neuropraktiken följde vi även med den svenska läraren till sjuksköterskeprogrammet och lärde ut förflyttningsteknik.
Under Pediatrikplaceringen hade vi en dagsutflykt till en skola och hem i Pune för personer med olika funktionsnedsättningar. Vi fick se hur de jobbar med att alla ska få känna sig involverade och få känna livskvalitet. Det var både unga och äldre som bodde på skolan. På pediatrikavdelningen kom många barn under förmiddagarna där de hade sina träningsprogram. Barnen kom varenda dag, och några hade gått där dagligen i flera, flera år.
Under eftermiddagarna var det lektioner, och vi fick oftast vara med masterstudenterna. Men ibland var det svårt att hänga med, eftersom det ofta var på en för hög nivå för oss. Då hade det varit bättre att vara med tredjeårsstudenterna eller till och med förstaårsstudenterna. Det är så otroligt tydligt att vi i Sverige lägger tyngd på det praktiska, medan man i Indien lägger tyngden på teorin.
- Examensarbete 15hp
Eftersom vi for på utbyte i termin 6, innebar det att vi var tvungna att skriva vårt examensarbete nere i Indien trots att det inte alls handlade om någonting med Inden över huvud taget. Detta eftersom vi redan hade skrivit vårt PM i termin 5 innan vi ansökte till utbytesstudier i Indien. Det gjorde att vi fick sitta på lediga dagar och kvällar för att hinna klart i tid. Vi fick dock ungefär 2 veckor i Loni att skriva på vårt examensarbete.