Reserapport - KI-student
Lärosäte: Humboldt-Universität zu Berlin, Charité Universitätsmedizin Berlin
Utbildningsprogram: Läkare
Utbytesprogram: Erasmus
Termin: Hösttermin 15/16
Namn: Kalle Garpvall
E-postadress: kalle.garpvall@stud.ki.se

Innan avresa

Berlin, Berlin, Berlin! Jag hade (och har) en något romantiserande bild av Berlin som en stad i ständig rörelse och förnyelse. En stad som är väldigt liberal, öppen och "äkta". 

Detta bidrog starkt till mitt beslut att åka på utbyte över läkarprogrammets termin 7 "Kirurgen" till Charité Universitätskrankenhaus, en del av Humboldt Universität. 

Att universitet har en erkänt bra medicinsk utbildning bidrog också till mitt beslut. Jag ville också få ett tillfälle att lära mig tyska "på riktigt"; skoltyskan har funnits där sedan gymnasiet, och jag har försökt att hålla den vid liv - men inget slår att leva i ett främmande land när det gäller att lära sig språk! 

Jag tycker att det fanns bra med info från KI:s håll och från Charités håll inför utbytet. Jag höjer dock ett varningens finger; det är mycket pappersarbete och mycket mailande för att få läroplaner godkända och ordna boende (som universitetet inte hjälper till med alls). 

Från Charités håll mailades en 50 sidor lång "Exchange studies at Charité". 
Man bör tänka på att tyskan som talas är på ganska hög nivå gällande undervisningen; praktik på sjukhus var lättare språkmässigt.

Se till att ordna med kopior på alla papper de skriver att du måste ha med dig! Det är viktigt för att du ska få ditt travelcard inom kollektivtrafik.

Ankomst och registrering

Optimalt är nog att vara på plats några dagar innan kursstart och ha tid att registrera sig hos "International Coordinators"; detta MÅSTE göras innan start med moduler (kurser) eller praktik. 

Jag kom dit på söndagen innan kursstart; det fanns inga lediga "Sprechstunde" (mötestider) på måndagen, utan jag fick vänta till tisdag eftermiddag med att träffa dem --> gå på föreläsningar först onsdag. Väl på Internationella byrån var de dock väldigt hjälpsamma! 

Det fanns en introträff om två timmar på fredagen innan första skolveckan; dock missade jag den, men den ska ha varit väldigt matnyttig. 

Det finns en grupp som heter "Erasmix", motsvarande typ Internationella Nämnden & Global Friends på KI. De ordnade olika kul grejer 2-3 gånger i veckan (filmkvällar, spelkvällar, International Dinners, julbak, resor till Leipzig/Weimar, Halloweenfest...) och var väldigt öppna och intresserade av att umgås med utbytesstudenter. Fantastiskt bra ordnat för utbytesstudenter! 
1) Att hitta på Facebook
2) http://fsi-charite.de/erasmix/ 

Glöm inte skicka ett meddelande och be om att få en "Buddy"; en tysk student som blir din kontaktperson! 

Ekonomi

Boende i Berlin är dyrt/samma priser som i Stockholm. Är man beredd att bo lite utanför kan det gå ner mot 300-350€ i månaden; mer centralt 400-600€. Jag betalade 420€ för ett stort rum precis bredvid ena sjukhuset. 

Jag fick betala "Semestergebühr" på 160€, vilket gav mig ett resekort och fria resor under tiden jag var i Berlin. 

Man äter oftast lunch i "Mensa" (studentrestaurang), och betalar då 2-5€ per måltid med ett kort man laddar på.

Mat generellt är mycket billigare än Sverige, om du inte handlar på typ centralstationen/Friedrichstrasse. Att äta ute är också mycket billigare; en dönerkebab kan du hitta för 2€ och huvudrätt på en "standardrestaurang" 8-10€. Alkohol är, som bekant, också väldigt billigt. 

Tycker du om finkultur är Berlin ett guldkorn! Med ditt studentleg kan du gå på alla operor, klassiska konserter, baletter, Filharmonikan (googla!) och teatrar för mellan 6-15€. Fantastiskt är bara förnamnet! Du kan också köpa ett "classicard" och gå på alla föreställningar ännu billigare!

Boende

Jag hade megaflyt och fick boende av en slumpt via min tyska buddy (som jag mailade till Global Friends och sa att jag ville ha). Buddy-programmet är ett slags fadderprogram där man blir kontaktperson till en utbytesstudent! Jag nämnde att jag letade bostad; han pratade med en av de andra utbytesstudenterna - hon hade ännu inte hyrt ut sitt rum i Berlin och jag slog till!  

Andra sätt är självklart hemsidor för människor som hyr ut boende/rum precis som här i Stockholm (se guide om att studera vid Charité som skickas ut när man beviljats platsen), men kontakter är - som alltid - oslagbart. Mitt tips är att ta kontakt med de utbytesstudenter som ska komma till Stockholm från Berlin tidigt och höra efter om de hyrt ut sin lägenhet/sitt rum än. Och höra med sina tyska kompisar/kompisar som har tyska kompisar!

http://erasmus.charite.de/en/erasmus_incoming_students/
(massa bra info om att hitta bostad och annat)

Jag hade fantastisk standard på mitt boende, för 420€ i månaden. 25kvm rum med högt i tak (som mer eller mindre är standard i Berlin) och med en annan student som jag delade lägenheten med. 

Ett campus kunde jag se från balkongen 50m bort; ett annat låg 20 minuter bort med tunnelbana + promenad (10 minuter om jag skaffat cykel) och det sista låg ungefär 50 minuter bort med tunnelbana + buss + promenad. 

Studier allmänt

Studierna vid Charité är uppbyggda med ett "Modulsystem" där man läser 3-4 moduler varje termin under resten av sitt liv/läkarprogrammet. Varje modul behandlar ett specifikt område, som t.ex. modul 27 som jag läste "Sjukdomar i extremiteterna och ryggraden". Prekliniska- och kliniska studier blandas, så bli inte förvånad när fysiologin i benresorption diskuteras samtidigt som behandlingsmetoder för höftfrakturer. Föreläsningar och seminarier upptar huvuddelen av tiden, varvat med 3-4 tillfällen för patientkontakt varje modul (ca 1gg i veckan) i form av SPU/TNU. En läkare på sjukhuset tar emot; man går till 2-3 patienter, tar anamnes, undersöker och diskuterar fynd med läkare efteråt som har journal och röntgenbilder etc. uppe. 

De kliniska tillfällen som gavs var bra, men väldigt , väldigt, väldigt mycket mindre än motsvarande termin 7 i Sverige. 

Lärarrelationer är ungefär som de relationer man har till föreläsare i Sverige, eller läkare man träffar en gång under termin 1-2; det hinns inte med så mycket.

Föreläsningarna var ganska lika de vi har i Sverige i upplägg (powerpoints, professorer/läkare som föreläsare): det var ganska svårt i början med tyskan, och väldigt detaljerade föreläsningar, men efter några dagar hade jag vant mig och sen flöt det på.

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 7 på KI
UNDERVISNING/MODULER

I Tyskland är undervisningen uppdelad i moduler, där man läser 3-4 moduler varje termin. Undervisningen är blandat preklinisk-klinisk igenom hela läkarutbildningen; du kommer alltså att få läsa en hel del prekliniskt även under senare terminer. 

Jag läste modul 27 "Erkrankungen der Extremitäte und der Wirbelsäule" (Sjukdomar i extremiteterna och ryggraden), som sträckte sig över tre veckor. Examen (alltid multiple-choice) skriver man för alla moduler man har läst under en termin, efter terminsslut (de har alltså tentaperioder). 

Jag skrev dock den svenska tentan, och gjorde alltså aldrig provet i Tyskland. 
Undervisningen är annorlunda upplagd på Charité;
- Föreläsningar (7-10h i veckan)

OBLIGATORISKT:
- Seminarier (1-2st i veckan: dock 80% lärare som pratar)
- SPU + PNU: patientundersökning och samtal på sjukhus som sedan diskuteras med läkare och genomgång av röntgenbilder (2-3h i veckan)
- Präpariekurs: 2 tillfällen á 2h där läkare går igenom formalinbehandlade extremiteter och förklarar vad ben och mjukdelar och muskler heter och gör. 
- IA (interaktiv fallbeskrivning): fallpresentation i grupper från SPU + PNU med läkare som ställer följdfrågor. 

Totalt ungefär 18-20 obligatoriska moment under en modul: 85% närvaro nödvändigt för att bli godkänd.

Sammanfattningsvis
- Inte jättebra undervisning: varken modellen eller vad de lär ut. Ytterst lite tid på sjukhus och patientkontakt. Det var inte heller så relevant sett till vad jag behövde/skulle lära mig i Sverige (framförallt till tentan). I slutändan blev det att jag gick på obligatorierna och vissa föreläsningar som verkade intressanta och använde resten av tiden till att läsa in de svenska inlärningsmålen. 
- Detta innebar ju dock att man inte hade så många tidigare morgnar, så om man skulle vilja kan man vara uppe sent och ta sovmorgon för att därefter läsa in på eftermiddagar eller kvällar. 
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
SJUKHUSPRAKTIK

Jag gjorde också 6 veckor praktik på sjukhus: 3 veckor ortopedi, 3 veckor allmänkirurgi. Platserna ansöker man själv om genom att kontakta respektive avdelning på sjukhusen genom att 1) Gå dit (bäst), 2) Ringa (näst bäst), 3 maila (tredje bäst/sämst) - men alla sätt funkar. Var ute i god tid! Det är generellt inget problem att få praktik, men man kan behöva höra av sig till flera sjukhus. Det finns hemsidor där studenter kan ranka de olika sjukhusen utifrån hur bra det är att göra sin "famalatur" där, så ett tips kan vara att kolla upp vilket sjukhus som är bäst och söka efter det (eller efter vad som är närmst hemma). 

Jag gjorde samma saker som deras sistaårsstudenter som gör sitt "Praktiska år" (PJ:er). På en avdelning var det bara två stycken PJ:er - de hade fullt upp konstant - medan det på den andra avdelningen var 10 PJ:er. 

En vanlig dag (på typ alla kirurgiska/ortopediska avdelningar, jag hörde med de andra utbytesstudenterna också):
1) 07.00 - 07.30: gå och ta blodprover/sätt PVK:er hos patienter.
2) 7.30 - 7.45: morgonmöte och diskussion av operationer under dagen.
3) 7.45-8.30: forsätt ta blodprover/sätta PVK:er. 
(om inte gick går till operationssal direkt och assisterar - oftast som 2:a assistent)
4) 8.30-10.30: morgonrond. Ett par läkarstudenter går med läkare och chef-ssk runt hos patienter och lyssnar medan de tar anamnes och undersöker och byter därefter förband/drar sug/lindar om gipsbindor osv. 

Därefter blir det lite mindre styrt: man kunde när man ville gå till en operationssal och assistera (helst lite innan de börjar, men precis efter gick också bra). Oftast pratade vi ihop oss på morgnarna om vem som skulle gå var och när, men det kunde också vara att de ringde från OP och behövde en student. Det var också till största del studenternas jobb att sköta mottagning och ta pre-operationsberättelser, 1-2st om dagen. 

Varje gång du var i OP-sal fick du byta om till OP-kläder och stå framme vid patienten. 

Läkarna är sjukt stressade och det finns väldigt lite utrymme för kontakt med dem (iallafall där jag var), annat än när de delegerar uppgifter.

I OP-sal: 
- Så mycket du vill
- Svårt att förstå tyskan (tyckte jag): en del kan byta till engelska om du vill. Hitta de kirurger/ortopeder som är schyssta. En del är direkt elaka - lägg inte ner tid på dem, utan försök hitta andra OP-salar. 
- Prestationsbaserat! Gör du bra ifrån dig, får du göra mer.
- Fråga gärna innan OP börjar om du kan få sy i slutet, eller lägga något snitt eller (...). Annars blev det sällan som de frågade om man ville göra det. 
- Mycket hålla uppe ben/armar, hålla uppe sår med hakar, suga undan blod osv.
- Lägg ner lite tid på att kolla upp OP-rutiner innan du åker till Berlin (hur du tar på OP-rock, skyddshandskar, tvättar dig osv).


Sammanfattningsvis
- Mycket uppgifter som en SSK normalt skulle gjort i Sverige. Jättebra om du vill bli duktig på att sätta infarter!
- Väldigt hierarkiskt på sjukhuset.
- Mycket tid i OP-sal (om du vill).
- Dagar mellan 07.00 - 16.00 (ibland kunde man gå redan vid 14.00 - FRÅGA LÄKARE FÖRST!! - och i vissa fall stanna till 18.00 om operation drog ut på tiden).

Jag tror personligen att jag skulle lärt mig mer på ett svenskt sjukhus/fått göra fler olika uppgifter, men tror detta också hängde samman med att jag inte tog för mig så mycket som jag kunnat. Det var också ensamt i perioder, under första placeringen, när jag inte hade någon att umgås med (de två ensamma PJ:erna var för upptagna). De har inte samma system i Tyskland att man går med läkare, utan ses mer som arbetskraft på sjukhuset. 

Jag trivdes inte jättebra på sjukhus. Jag skulle vilja ha lite mer struktur och mer undervisningsmoment. 
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
SVK
Man gör också en SVK under termin 7. Det finns möjlighet att göra denna i Tyskland, men om man bara läser en termin ska man veta att deras "elective" inte börjar förrän samtidigt som vår termin 8 i Sverige. 

Jag lyckades halka in på ett bananskal på en SVK i Stockholm. Mitt förslag är dock att man gör upp med utbytesansvarig på sjukhus innan man åker om något moment man gör i Tyskland (typ modul & att man tentar av den också/extra praktik på sjukhus) skulle kunna räknas som SVK, om man vill stanna i Tyskland även över SVK perioden.

Ett annat - och enklare - alternativ är att bara göra en SVK på KI. 

Språk och kultur

Den första tiden i föreläsningssalen och sjukhuset var svår språkmässig. Alla utbytesstudenter beskrev samma upplevelse, men lyckligtvis gick det fort att lära sig det grundläggande medicinska. Jag gick en språkkurs för läkarstudenter (två tillfällen á 5 timmar), som kostade 80 euro. Den var bra, men inget man inte skulle kunna läsa in själv; mycket grundläggande anatomi, lite låtsaspatienter, 20 personer på två lärare (som var tyska studenter). 

De studenter jag umgicks med på sjukhuset var ganska avslappnande gällande undervisningen ("tentor kommer först i februari"), men det är nog väldigt varierande från grupp till grupp. Sjukhuskulturen var också annorlunda; som beskrivit tidigare var det mycket hierarkiskt mellan sjukhuspersonal och mellan sjukhuspersonal och studenter. Man tog dock verkligen bra hand om patienter, vilket imponerade på mig. 

Fritid och sociala aktivteter

Vi hade en massa aktiviteter tillsammans med Erasmix (tyska studenter som vill göra saker med internationella studenter)! Mitt tips är att haka på där så fort som möjligt, iallafall den första tiden; det är det lättaste sättet att lära känna några i början (och att komma in i gruppen med utbytesstudenter). Prata och fråga de tyska studenterna saker i början (vid undervisning och på sjukhus) och var inte rädd för att göra bort dig med tyskan; de var väldigt trevliga och hjälpsamma när de fick reda på att man vara utbytesstudent! 

Det finns en hemsida med en massa olika universitetssporter man kan delta i! Allt från klättring till fotboll till gym erbjuds. Ta en titt på de olika sporterna innan du åker; där står när man kan anmäla sig till de olika aktiviteterna/kurserna - och de populära fylls väldigt fort. Det finns en länk i studentguiden de skickar till dig från Charité när ditt Learning Agreement har godkänts. 

Berlin är ingen typisk studentstad i bemärkelsen att fester och aktiviteter oftast inte anordnas exklusivt för studenter. Samtidigt är det en fantastiskt levande stad där det finns events varje dag, varje timme, varje sekund. Museer, restauranger & caféer, klubbar, organisationer, människor från hela världen - du har precis allt du kan tänka dig på tunnelbaneavstånd :).

Erasmixpaten@gmail.com
(maila för att få en tysk buddy)

https://calendar.google.com/calendar/embed?src=erasmix.charite@googlemail.com&ctz=Europe/Berlin&pli=1
(eventskalender med exempel på aktiviteter om du klickar dig bak i tiden)

Sammanfattning

Avslutningsvis; vill du få en aktiv praktik på sjukhus, upptäcka en fantastisk stad, utmana dig själv, är lära dig tyska och är beredd på att arbeta för att få det att hända - åk på utbyte till Charité! Mitt utbyte i Tyskland gjorde mig väldigt glad över att jag kommer att arbeta som läkare i Sverige i framtiden och inte där; det gjorde mig också övertygad om något jag tidigare varit nästan säker på - att jag inte vill bli kirurg. 

(Inte på grund av att jag åkte till Tyskland, utan på grund av att jag fick mer erfarenhet av ämnet i sig)

Med det sagt; hoppas du åker iväg - det är värt i slutändan!