UNDERVISNING/MODULER
I Tyskland är undervisningen uppdelad i moduler, där man läser 3-4 moduler varje termin. Undervisningen är blandat preklinisk-klinisk igenom hela läkarutbildningen; du kommer alltså att få läsa en hel del prekliniskt även under senare terminer.
Jag läste modul 27 "Erkrankungen der Extremitäte und der Wirbelsäule" (Sjukdomar i extremiteterna och ryggraden), som sträckte sig över tre veckor. Examen (alltid multiple-choice) skriver man för alla moduler man har läst under en termin, efter terminsslut (de har alltså tentaperioder).
Jag skrev dock den svenska tentan, och gjorde alltså aldrig provet i Tyskland.
Undervisningen är annorlunda upplagd på Charité;
- Föreläsningar (7-10h i veckan)
OBLIGATORISKT:
- Seminarier (1-2st i veckan: dock 80% lärare som pratar)
- SPU + PNU: patientundersökning och samtal på sjukhus som sedan diskuteras med läkare och genomgång av röntgenbilder (2-3h i veckan)
- Präpariekurs: 2 tillfällen á 2h där läkare går igenom formalinbehandlade extremiteter och förklarar vad ben och mjukdelar och muskler heter och gör.
- IA (interaktiv fallbeskrivning): fallpresentation i grupper från SPU + PNU med läkare som ställer följdfrågor.
Totalt ungefär 18-20 obligatoriska moment under en modul: 85% närvaro nödvändigt för att bli godkänd.
Sammanfattningsvis
- Inte jättebra undervisning: varken modellen eller vad de lär ut. Ytterst lite tid på sjukhus och patientkontakt. Det var inte heller så relevant sett till vad jag behövde/skulle lära mig i Sverige (framförallt till tentan). I slutändan blev det att jag gick på obligatorierna och vissa föreläsningar som verkade intressanta och använde resten av tiden till att läsa in de svenska inlärningsmålen.
- Detta innebar ju dock att man inte hade så många tidigare morgnar, så om man skulle vilja kan man vara uppe sent och ta sovmorgon för att därefter läsa in på eftermiddagar eller kvällar.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
SJUKHUSPRAKTIK
Jag gjorde också 6 veckor praktik på sjukhus: 3 veckor ortopedi, 3 veckor allmänkirurgi. Platserna ansöker man själv om genom att kontakta respektive avdelning på sjukhusen genom att 1) Gå dit (bäst), 2) Ringa (näst bäst), 3 maila (tredje bäst/sämst) - men alla sätt funkar. Var ute i god tid! Det är generellt inget problem att få praktik, men man kan behöva höra av sig till flera sjukhus. Det finns hemsidor där studenter kan ranka de olika sjukhusen utifrån hur bra det är att göra sin "famalatur" där, så ett tips kan vara att kolla upp vilket sjukhus som är bäst och söka efter det (eller efter vad som är närmst hemma).
Jag gjorde samma saker som deras sistaårsstudenter som gör sitt "Praktiska år" (PJ:er). På en avdelning var det bara två stycken PJ:er - de hade fullt upp konstant - medan det på den andra avdelningen var 10 PJ:er.
En vanlig dag (på typ alla kirurgiska/ortopediska avdelningar, jag hörde med de andra utbytesstudenterna också):
1) 07.00 - 07.30: gå och ta blodprover/sätt PVK:er hos patienter.
2) 7.30 - 7.45: morgonmöte och diskussion av operationer under dagen.
3) 7.45-8.30: forsätt ta blodprover/sätta PVK:er.
(om inte gick går till operationssal direkt och assisterar - oftast som 2:a assistent)
4) 8.30-10.30: morgonrond. Ett par läkarstudenter går med läkare och chef-ssk runt hos patienter och lyssnar medan de tar anamnes och undersöker och byter därefter förband/drar sug/lindar om gipsbindor osv.
Därefter blir det lite mindre styrt: man kunde när man ville gå till en operationssal och assistera (helst lite innan de börjar, men precis efter gick också bra). Oftast pratade vi ihop oss på morgnarna om vem som skulle gå var och när, men det kunde också vara att de ringde från OP och behövde en student. Det var också till största del studenternas jobb att sköta mottagning och ta pre-operationsberättelser, 1-2st om dagen.
Varje gång du var i OP-sal fick du byta om till OP-kläder och stå framme vid patienten.
Läkarna är sjukt stressade och det finns väldigt lite utrymme för kontakt med dem (iallafall där jag var), annat än när de delegerar uppgifter.
I OP-sal:
- Så mycket du vill
- Svårt att förstå tyskan (tyckte jag): en del kan byta till engelska om du vill. Hitta de kirurger/ortopeder som är schyssta. En del är direkt elaka - lägg inte ner tid på dem, utan försök hitta andra OP-salar.
- Prestationsbaserat! Gör du bra ifrån dig, får du göra mer.
- Fråga gärna innan OP börjar om du kan få sy i slutet, eller lägga något snitt eller (...). Annars blev det sällan som de frågade om man ville göra det.
- Mycket hålla uppe ben/armar, hålla uppe sår med hakar, suga undan blod osv.
- Lägg ner lite tid på att kolla upp OP-rutiner innan du åker till Berlin (hur du tar på OP-rock, skyddshandskar, tvättar dig osv).
Sammanfattningsvis
- Mycket uppgifter som en SSK normalt skulle gjort i Sverige. Jättebra om du vill bli duktig på att sätta infarter!
- Väldigt hierarkiskt på sjukhuset.
- Mycket tid i OP-sal (om du vill).
- Dagar mellan 07.00 - 16.00 (ibland kunde man gå redan vid 14.00 - FRÅGA LÄKARE FÖRST!! - och i vissa fall stanna till 18.00 om operation drog ut på tiden).
Jag tror personligen att jag skulle lärt mig mer på ett svenskt sjukhus/fått göra fler olika uppgifter, men tror detta också hängde samman med att jag inte tog för mig så mycket som jag kunnat. Det var också ensamt i perioder, under första placeringen, när jag inte hade någon att umgås med (de två ensamma PJ:erna var för upptagna). De har inte samma system i Tyskland att man går med läkare, utan ses mer som arbetskraft på sjukhuset.
Jag trivdes inte jättebra på sjukhus. Jag skulle vilja ha lite mer struktur och mer undervisningsmoment.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
SVK
Man gör också en SVK under termin 7. Det finns möjlighet att göra denna i Tyskland, men om man bara läser en termin ska man veta att deras "elective" inte börjar förrän samtidigt som vår termin 8 i Sverige.
Jag lyckades halka in på ett bananskal på en SVK i Stockholm. Mitt förslag är dock att man gör upp med utbytesansvarig på sjukhus innan man åker om något moment man gör i Tyskland (typ modul & att man tentar av den också/extra praktik på sjukhus) skulle kunna räknas som SVK, om man vill stanna i Tyskland även över SVK perioden.
Ett annat - och enklare - alternativ är att bara göra en SVK på KI.