Australien har både
statlig sjukvård, som är tillgänglig för alla, och privat sjukvård som
inkluderar patienter med privat sjukvårdsförsäkring. The Royal North Shore
Hospital har en statlig och en privat byggnad, och patienterna fördelas
därefter. Skillnaden mellan systemen är att privata patienter alltid behandlas
av en överläkare, har privat rum och betydligt kortare väntetider. Samma
överläkare är anställda på den statliga och den privata delen av sjukhuset,
vilket gör att överläkarna spenderar sin mesta tid på den privata delen medan
ST-läkare driver majoriteten av den statliga delen, med stöd från överläkarna
som kommer dit någon gång per vecka. Läkarstudenter placeras på den statliga
sidan, men är välkomna att följa med sina överläkare till privatsjukhuset.
Trots den komplicerade
ekonomiska aspekten av vården, är det mycket av det dagliga sjukhusarbetet som
liknar vården i Sverige.
De tre största
skillnaderna från att vara läkarstudent i Sydney var dock:
1) Kläder – i operationssalen har man på sig operationskläder som erhålls på plats,
men i övrigt har man alltid på sig privata kläder, utan rock över. Överläkare
har oftast mörk kostym och slips alternativt dräkt, men det är mindre formellt
ju lägre rang man har. Som läkarstudent är det lämpligt att ha långbyxor (ej
jeans) eller kjol med en snygg överdel som skjorta/blus. När det kommer till
skor finns en lång lista av regler på universitetets hemsida och det är inte
acceptabelt att ha gympaskor, sandaler, skor med öppen tå eller högklackade
skor. Kanske inte mycket kvar att välja mellan, men de flesta har loafers,
kostymskor eller ballerinaskor. Nagellack är inte acceptabelt, men smycken
inklusive ringar och klockor är ok. Se till att läsa klädkoden noga samt ha ett
ombyte i ditt skåp för alla eventualiteter och kroppsvätskor.
2) Hierarki – i Australien är din överordnades ord lag, trots att de ofta har en
avslappnad relation till varandra är det inte läge att diskutera något din
överordnade säger åt dig att göra.
Överläkarna kallas
consultants och tilltalas alltid med ”Dr Efternamn”. ST-läkarna kallas
registrars, eller fellows under de senare faserna av träningen. De flesta
ST-läkare presenterar sig själva med sitt förnamn, då är det ok att använda
det. Jag spenderade mest tid med ST-läkarna då de leder arbetet på
avdelningarna och gör de flesta operationerna. Överläkarna kommer in för de
komplicerade operationerna. Residents är legitimerade läkare som efter
internship arbetar innan de specialiserar sig, många gör ex recidency inom
anestesi eller akutvård. Interns motsvarar AT-läkare och roterar mellan
avdelningar och sjukhus. Interns är mindre självständiga än AT-läkare i Sverige
och utför uppgifter tilldelade från ST-läkarna. Det ingår även i deras jobb att
ta alla blodprov och sätta nålar på avdelningen, samt att anteckna allt
ST-läkarna säger under ronderna i patienternas journalpärmar.
Som läkarstudent är
du oftast fri att själv fördela din tid mellan de olika verksamheter som pågår,
att följa de läkare du föredrar och att utföra mycket praktiskt om du så
önskar.
3) Journalsystem - extremt lite av all
administration är datoriserad. Varje patient har en stor pärm där allt skrivs
för hand med varierande läsbar handstil, EKG klistras in, röntgenplåtar sparas.
Mycket förkortningar används, se till att fråga om dessa i början.