Det är mycket av utbytet som är på eget ansvar, även innan avresa, och även om det finns lite hjälp att få så är det bra att vara organiserad och avsätta tid för att hinna med allt. Så börja i tid med ansökningen och med alla hälsointyg! Cityakuten som Karolinska Institutet rekommenderar har jag personligen lite dåliga erfarenheter av då de inte fyllde i mina intyg korrekt och dessutom verkade ha svårt att förstå vad de olika intygen innebar. Vidare så tyckte jag att de var dyra – kostade 3300 Sek för att få alla intyg, 1 PPD, 1 lungröntgen och 1 stelkrampsspruta. Så ett tips om du har en begränsad budget är att försöka ordna allt kring hälsointyg och vaccinationer på något annat ställe.

Ska man vara borta mer än 90 dagar behöver du ett B1 visum för ”medical clerkship”, något man ansöker om från Amerikanska ambassaden Att få detta visum kan ta tid, i mitt fall tog det cirka 3 veckor från mitt besök på ambassaden till det att jag hade visumet i handen. Så man bör söka detta direkt efter det att det officiella ansökningsbeskedet från UCLA har kommit. Kolla gärna upp vilka dokument som man behöver inför B1 visum ansökan, då exempelvis några dokument måste beställas via skattemyndigheterna. Är man i USA kortare tid än 90 dagar kan man åka på ESTA, men var noggrann med att kolla upp att det gäller – USA har nyligen skärpt sina regler för ESTA, exempelvis för de svenskar som inte är födda i Sverige.

Varken UCLA eller Karolinska Institutet hjälper till med att hitta bostad för utbytesperioden, utan det är något man måste ordna på egen hand. Bostad går att ordna relativt snabbt via exempelvis AirBnB (https://www.airbnb.com/), men vill man bo billigt och bra får man nog ägna lite tid åt att leta runt. Det är även möjligt att ordna boende när man väl är på plats, men då krävs det att man anländer några dagar tidigare för att hinna titta runt och skriva kontrakt.

För kurser vid UCLA måste man oftast göra deras online training på CareConnect – UCLAs fantastiska men mycket förvirrande journalsystem. Denna online kurs ska oftast vara avslutad några dagar innan du påbörjar din kurs så vänta inte för länge med att göra kursen och se till att ha en bra internetuppkoppling. Man bör inte ta inte alltför allvarligt på den tiden som UCLA anger att de olika kursmodulerna ska ta – det tar oändligt mycket längre tid än så och man är ändå förvirrad efteråt. Så igen rekommenderar jag att man startar i god tid. 

Flygplatsen i LA (LAX, http://www.lawa.org/welcomeLAX.aspx) är relativt centralt belägen och man kan ta buss från LAX till olika delar av staden. Bredvid flygplatsen ligger även en mängd hyrbilsföretag, så det är väldigt smidigt att hyra en bil och köra sig själv dit man ska.

Los Angeles är en ganska stor stad som kan vara svår att hitta i och det kan även vara svårt att beräkna pendlingstider.  Det rekommenderas därför att man anländer några dagar innan kursen börjar så man kan börja ordna allt praktiskt såsom bostad, parkering, pendlingsväg och dylikt. Dessutom kan det vara skönt att ha kommit över den värsta jetlagen innan man ska börja sin kurs då de första dagarna kan vara extremt förvirrande även utan jetlag.

I Los Angeles kan man vid behov ordna vaccinationer eller PPD på snabbvårdsinrättningar till ett relativt billigt pris om man mot förmodan inte fått allting godkänt innan avresa. Ett exempel är WellnessMart MD (http://wellnessmart.com/) som finns på olika ställen i LA. De erbjuder vaccinationer, PPD och Live Scan (fingeravtryck) till ett relativt bra pris.

Kalifornien är relativt dyrt i förhållande till andra delstater i USA. Har man en ansträngd budget bör man därför försöka att skaffa kundkort på en matvarukedja och håll sig till den. På så sätt får man ofta bra rabatter och ibland även rabatt på annat, såsom exempelvis bensin. Ralphs (https://www.ralphs.com/) är en sådan kedja som finns i Los Angeles där man får bra rabatter och dessutom får man rabatt på bensin. Det är lätt att skaffa kundkortet då man kan göra det online. Vill man verkligen leva på budget finns butikskedjan 99c (http://99only.com/), en kedja som säljer allt från hundhalsband till grönsaker, och som namnet antyder kostar det mesta 99 cents. Har man en obegränsad budget så är LA en stad man går ut och äter i. Det finns det otaliga restauranger, med mat från alla världens hörn och det går att hitta ställen för att gå ut och äta dagens samtliga mål utan problem. Kostnaden för en måltid varierar givetvis ganska mycket, men jag tror man kan räkna med ungefär samma priser som i Stockholm, plus dricks på minst 16 % av notan. Dryck tenderar att vara lite billigare dock.

De största utgifterna förutom mat under min egen vistelse i Los Angeles var bil, parkering och boende. Här nedan följer lite information om dessa utgiftsposter:

Bil

Bil är i stort sett ett måste i USA och ännu mer så i Los Angeles. Med bil kan man utforska alla Los Angeles intressanta ställen som inte är tillgängliga via kollektivtrafiken, då kollektivtrafiken inte är av samma standard och utbyggnad som vi svenskar är vana. Dessutom, till skillnad från Stockholm, så sparar man mycket tid med att ha egen bil. Med det sagt så är det inte omöjligt att klara sig utan bil, man kan mycket väl bo i närheten av UCLA och Ronald Reagan sjukhuset exempelvis och ta buss eller en promenad till sjukhuset. Tänk dock på att exempelvis de kirurgiska kurserna startar oftast väldigt tidigt (oftast mellan 04:30 och 6:30) och innebär att man får promenera i mörkret till sin placering då Los Angeles inte har samma intervall av gatljus. Brentwood är ett ganska säkert område som ligger relativt nära UCLA och som har busskommunikationer. Santa Monica är ett annat välbärgat område där man kan promenera eller cykla relativt säkert. När det gäller Harbor ligger det i lite ruffigare kvarter och att promenera där ensam sent om kvällar och nätter kan inte rekommenderas.

Bussar går över hela Los Angeles, men de tar ganska lång tid på sig och beroende på vart man bor och vart man ska kan man behöva byta buss och det kan då ta ganska lång tid. Buss är däremot riktigt billigt så om man har gott om tid och ont om pengar är detta ett bra alternativ. LA har även en metro som går mellan olika stadsdelar, men jag har ingen personlig erfarenhet av att resa med den.

Är man över 25 är det lika billigt att hyra bil från någon av de mer kända hyrbilsfirmorna (AVIS, Hertz, Holiday Autos, Alamo, Marathon, Dollar etc) som det är att hyra från Rent-a-Wreck. Dessutom får du om du hyr hos de mer kända firmorna oftast en sprillans ny bil. Gillar du däremot att känna dig som en inföding, och du är inte rädd för att köra runt i en +10 år gammal bil (och är under 25) är Rent-a-Wreck stället för dig! Deras bilar rullar hyfsat bra och de har oftast fungerande AC. Dessutom får man om man hyr på Rent-a-Wreck en bil med snygga repor, bucklor, trasig inredning och icke-matchande lackering. Till det positiva hör dock att personalen på Rent-a-Wreck är mycket trevlig och hjälpsam och gärna bjuder på vatten och en banan och tvättar och städar din bil! Jag betalade cirka 800 USD per månad för min bil och bensinkostnaden låg på cirka 100 USD per månad. Kostnaden hos några av de andra biluthyrningsfirmorna ligger troligen på ungefär samma nivå.

Parkering

Om man har bil blir parkering ett annat måste. Det finns precis som i Stockholm gratis gatuparkering på vissa ställen. Kom bara ihåg att kolla upp skyltningen, då det ofta är en viss tidsperiod under en specifik veckodag då parkering är förbjudet på grund av gatustädning. Hyr man hus eller lägenhet kan det vara bra att kolla upp i förväg om parkeringsplats ingår, då det gör ens liv betydligt lättare. På UCLA main campus finns besöksparkering för ungefär 12 dollar per dag (Parkerings hus 4 har ofta plats om man kommer dit innan klockan 11), eller så kan kursen eventuellt ordna så att man kan få köpa månadsparkering som student. Det kostar ungefär 77 dollar per månad och då får man parkering i något av UCLAs många parkeringsgarage. För denna nätta summa får man ett parkeringstillstånd som ska vara synligt i bilen när den är parkerad samt ett magnetkort för att kunna ta sig in i parkeringshuset under dygnets alla timmar. Jag rekommenderar att man försöker att få plats i parkeringsgarage 8 då det ligger närmast UCLA Ronald Reagan sjukhuset.

Vid Santa Monica sjukhuset är parkering en katastrof, så försök att samåka eller skaffa parkeringstillstånd här också. Det blir dyrt men kan vara väl värt eftersom man annars tvingas köra kvarteret runt gånger flera bara för att hitta parkering varje morgon. Har man köpt parkeringstillstånd för UCLA Ronald Reagan så får man även parkera i parkeringshuset på 1245 16th Street mitt emot Santa Monica Sjukhuset. Men för att få access till detta parkeringshus så måste man gå till sjukhusets säkerhetsavdelning och visa upp sitt parkeringstillstånd för att få ett nyckelkort – och sedan lämna igen detta nyckelkort efter man parkerat. Och detta måste man göra VARJE gång man parkerar. Så beräkna att det tar cirka 10-15 minuter att parkera även om man parkerar i parkeringshuset.

Ute på stan så finns det oftast gott om parkering kring större varuhus och restauranger har antingen ”valet parking” eller en egen liten parkeringsplats. Åker man till stranden kan man i klassisk amerikansk stil köra hela vägen ut till sanddynerna och parkera där för exempelvis 10-15 dollar beroende på om man är på Washington Boulevard, Venice Boulevard eller Santa Monica Boulevard.  

Det finns ett oändligt antal alternativ för boende i LA. Gemensamt för nästan alla är att de är dyra, så kan man gå ihop flera stycken och bo lite kollektivt så får man nog bäst boende för pengarna. Jag hade tyvärr inte den möjligheten då jag åkte under en ovanlig tid för utbyte, så jag fick ordna eget boende. I slutänden spenderade jag ungefär 80 000 sek på boende, så jag rekommenderar verkligen att försöka hitta bra och billigt boende då det finns stora summor att spara om man lyckas. AirBnB har många olika alternativ, men finns även andra site som erbjuder lite längre boenden. Man kan med fördel kolla med olika billiga motellkedjor och så kallade ”extended-stay” kedjor, där kan man ofta hyra en liten möblerad lägenhet med kok-möjligheter för inte en alltför stor penning. Men man bör ändå vara beredd på att det kostar att bo i närheten av UCLA eller Santa Monica, då detta är välbärgade och populära områden. Räkna med cirka 20 000 Sek/månad för dessa områden. Man kan prova att hitta boende i Venice eller Marina Del Rey, som också är ganska bra områden att bo i och som dessutom ligger nära stranden. Culver city är ett annat relativt trevligt område som ligger runt Interstate 405 (I-405), vilket gör att det går ganska lätt att ta sig till UCLA med bil. Det är bara att ta sig upp på I-405 och köra några kilometer norrut. 

Jag kan inte göra annat än att upprepa vad tidigare utbytesstudenter har sagt – om man väljer att göra sina kurser på olika sjukhus bör man vara beredd på att varje gång göra en mängd pappersarbete samt tillbringa minst en dag med att hitta parkering, orientera sig runt sjukhusens alla byggnader, hitta omklädningsrum, scrubs automater och framförallt de operationssalar eller mottagningar där man skall vara. Man kan inte förvänta sig att få denna information serverad, oftast antas man själv ta reda på allt man måste veta för att vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Lägg till då även att om man kör bil så måste man ordna parkering för de olika sjukhusen, så kort sagt rekommenderar jag att man ansöker till enbart ett sjukhus för att inte förlora en massa tid på att irra runt och leta efter saker var fjärde vecka. Med det sagt så tänkte jag bara kommentera lite om mina intryck av de tre (!) olika sjukhus jag var på:

UCLA Ronald Reagan (https://www.uclahealth.org/reagan/Pages/default.aspx) är det mest lätt-tillgängliga sjukhuset och också det sjukhus där jag fick mest introduktion och hjälp under första dagen. Jag var där schemalagd till 10 minuters ”Orientation” med en operationssjuksköterska, under vilken jag fick veta allt om lokala regler, vart allting låg och hur jag skulle ta mig från punk A till punkt B. Kanske låter det som lite, men det var 10 minuter mer än vad jag fick på mina övriga 2 sjukhus.

Det finns bussar som går till UCLA Ronald Reagan från närliggande områden och själva campus med omnejd är mycket fint med väldigt trevliga restauranger, banker, biograf och andra små affärer. Bor man i exempelvis Brentwood kan man promenera eller cykla till UCLA Ronald Reagan relativt säkert.

UCLA Santa Monica sjukhuset (https://www.uclahealth.org/santa-monica/Pages/default.aspx) ligger en bit söderut och är inte lika lätt-tillgängligt även om det går bussar hit också. Här erbjöds ingen introduktion och sjukhuset består av flera olika byggnader så det är lätt att bli förvirrad. Parkering är som nämnts tidigare ett stort problem så var ute i god tid eller betala 10 USD per timme i ”public parking” garaget. Sjukhuset har en liten cafeteria med varm och kalla rätter samt godis och läskautomater i de flesta lounger. Så mycket eget ansvar med att ordna allt praktiskt på detta sjukhus. Räkna med att få fråga runt och hamna fel ett par gånger i början, sen går det ganska snabbt att lära sig vart allting ligger då sjukhuset är relativt litet.

UCLA Harbor (http://www.harbor-ucla.org/) ligger i södra Los Angeles, i det inte så välbärgade Torrence-området. Detta område är lite ruffigare än West LA, men det är på uppsving så man kan känna sig ganska säker där ändå med amerikanska mått mätt. Även här kan kursstarten bli mycket på eget ansvar, och man får ordna med det praktiska (iDBadge, scrubs, skåp) på egen hand. Mitt emot sjukhuset finns ett köpcenterområde med restauranger och några butiker. Parkering vid sjukhuset är gratis men begränsad. Sjukhuset i sig är i stort sett en stor byggnad omgiven av en liten ansamling av baracker där mycket av administrationen ligger.

Som svensk upplever jag att man är ganska insatt i amerikansk kultur då vi svenskar är i ganska hög grad ”Amerikanifierade”. Språket är oftast inget problem eftersom vi i Sverige är relativt bra på engelska från skola, filmer och musik. Man kan få lite kommentarer om att man har en intressant brytning, men människor verkar förstå vad man säger utan problem. Då jag är van att prata engelska från mitt jobb så upplevde jag inte språket som en stor svårighet – förutom att man blir tvungen att lära sig massa medicinska korrekta termer och ”slang”–termer som de använder härborta. Det skrivna språket kan utgöra en svårighet då det i de flesta journaler är ganska tätt mellan olika konstiga förkortningar och uttryck man som svensk medicinstudent aldrig kommit i kontakt med tidigare. Då är det bra att man får en lista på lite vanliga förkortningar av KI inför utbytet, samt att man ger sig själv lite extra tid för att googla de termer som inte förekommer på den listan.

Vad det gäller språkbruk på sjukhuset och i operationssalen så varierar detta enormt mellan olika sjukhus, olika patienter och olika residents och attendings. Man bör dock vara beredd på att det kan förekomma relativt mycket ”kraftuttryck” och att kommunikationen under vissa operationer är extremt rak. Som utbytesstudent upplevde jag att man behandlades lite mer varsamt än de amerikanska studenterna, men man bör nog ändå vara beredd på att kunna få muntlig ”undervisning” på ett sätt som man kanske inte är van vid från Sverige.

I de södra delarna av Los Angeles är det vanligt att människor är enbart spansktalande vilket innebär att det kan vara mycket bra att ha lite kunskaper i spanska om man vill gå kurser på exempelvis UCLA Harbor. Man kan dock även träffa på patienter som föredrar spanska vid UCLA Santa Monica och UCLA Ronald Reagan sjukhusen.

Los Angeles är en underbar stad som har någonting för alla! Är man intresserad av matupplevelser finns här Chinatown och Koreatown för fantastisk asiatisk mat. Eftersom Los Angeles har en stor andel spansktalande befolkning så finns även en uppsjö av mycket bra taco-ställen, ett billigt och gott alternativ till de klassiska hamburger/snabbmatskedjorna. Jag kan rekommendera Baja cantina, Tito’s Taco’s, och givetvis Taco Bell (angivet i fallande prisordning). Vill man lägga en stor del av sin budget på mat så finns det även en mängd av fine dining restauranger runt om i staden.

Gillar man att vandra finns det flera olika hikes i och runt omkring Los Angeles. Ett ställe där som har ett antal korta leder är Runyon Canyon (http://www.lamountains.com/parks.asp?parkid=122), en park i närheten av Hollywood Boulevard där man kan vandra korta turer. Detta är ett utmärkt ställe för lite ”people-watching” och har man tur kan man få se en och annan kändis. Har man otur med sin kändisspaning så kan man åtminstone trösta sig med en fantastisk utsikt över Los Angeles och Hollywoodskylten. Ett annat ställe är Griffith Park (http://www.laparks.org/dos/parks/griffithpk/) som ligger precis vid Griffith Observatoriet (känt från James Dean filmen ”Rebel without a cause”), och erbjuder bra hikes som ger utsikt över Hollywoodskylten.

Bor man i West LA (eller väster om I-405) är stranden aldrig särskilt långt borta. Los Angeles strand är en långsträckt strandremsa med ett antal pirer som går ut i vattnet. Här kan man promenera, jogga eller bara ligga och sola. Vill man styrketräna finns ett gym på stranden, och vill man cykla eller åka inlines så finns det ett antal ställen där man kan hyra utrustning. På piren vid Santa Monica finns det några restauranger och ett nöjesfält, till skillnad från piren vid Washington Boulevard som inte erbjuder mer än några bänkar och en underbar utsikt ut över havet…

På campuset vid UCLA Ronald Reagan finns ett gym där man som visiting student kan köpa träningskort. Tre månader kostar cirka 50 USD, och då ingår en mängd olika saker såsom klätterväggar, styrketräning, konditionsträning, tennisbanor med mera. Gymmet är öppet i stort sett från 06:30 till midnatt 4 dagar i veckan och endast lite kortare öppettider fredagar, lördagar och söndagar.

På UCLA finns dessutom ett antal olika universitetslag i exempelvis amerikansk fotboll, fotboll, lacross, basket, gymnastik med mera. Samtliga dessa spelar matcher på main campus och inträde är ofta gratis med studentkort (Bruin ID) eller så kostar inträdet några få dollar. Det kan rekommenderas att gå på någon av dessa matcher då man får en unik inblick i det amerikanska studentlivet.

Tyvärr så upplevde jag att fritiden var mycket begränsad då det krävdes att man var ganska mycket på sjukhuset under de olika kurserna. Jag tror detta är gemensamt för i stort sett alla kirurgiska kurser. Så vill man ha mycket fritid bör man kanske fundera på att välja något annat än kirurgi. Dessutom var jag ensam student på två av kurserna och en av 3-5 studenter på den tredje så det gavs ganska liten möjlighet till att umgås med andra (amerikanska) studenter. Residents inom kirurgi har i stort sett ingen fritid, utan jobbar 24/7 så den sociala biten får man nog lättast med dessa under lugna kvällar och nätter när man går on call med dem på sjukhuset.

Los Angeles är en stad som har allt – hav, strand, berg och gatuliv. Att få tillbringa lite drygt 3 månader här och bli en del av denna flermiljonstad har varit en fantastisk upplevelse. Att dessutom få en unik inblick i det Amerikanska sjukvårdssystemet och inte bara få delta vid flera olika kirurgiska ingrepp utan även få se hur den hälsovårdspolitik som USA har påverkar läkarens yrkesroll och den enskilde patienten är en mycket lärorik upplevelse. Tempot inom sjukvården är ett helt annat än vad man är van vid hemifrån med arbetstider upp emot 80 timmar per vecka, och patienterna och deras åkommor är också olika de svenska. Det är ju inte varje dag en patient i Sverige exempelvis söker för axelsmärta orsakad av rekylen från en AK-47a. Inom kirurgi är det givetvis lite begränsat vad man får praktiskt göra som student, men man får garanterat se en mängd olika spännande saker. Under dessa 3 kurser har jag assisterat vid fler och mer varierande operativa ingrepp än vad som skulle varit möjligt hemma i Sverige. Dessutom har jag fått möjlighet till att lära mig olika praktiska moment som jag kommer att ha nytta av i min framtida yrkesaktivitet. Efter mitt utbyte här har jag fått en annan syn på sjukvården i Sverige och på det arbete vi som läkare ska utföra. Jag kan inte annat än rekommendera att åka till UCLA och Los Angeles – det går inte att bli besviken!