Kostnaderna i Irland var något dyrare än i Sverige. Boende är mycket dyrare, det råder bostadsanarki i Dublin. Jag och min rumskompis hade en billig hyra för att vara en trea, vi betalade nästan 19 000 kr totalt (8 500 kr var). Så spara och sätt undan mycket pengar för hyran, för det är den som svider mest i plånboken!
I DIT fanns det flertalet societys, varav ESS var ett. För att få vara med på aktiviteter, f.f.a. resor, som societyn anordnade var man tvungen att gå med i kåren vilket kostade 2 €. Detta för att man skulle innefattas av skolan försäkring under resorna. Jag gick med i ESS i tron om att de skulle anordna resor till bl.a. Belfast och Galway, men i och med att det inte blev något så var det lite bortkastat. Nu var inte 2 € mycket, men det är ändå 2 €. Det finns även andra societyn som går att hitta på
denna lista.
Maten är ungefär på samma pris som i Sverige, mjölken är däremot billigare. Ekologisk mjölk kostar lika mycket som vanlig mjök här, men det kan bero på att agrikulturen är större i Irland och man ser kossor eller får vart än man åker med bil/buss utanför Dublin. Det finns flertalet mataffärer i Dublin. Spar och Centra är allra dyrast, de motsvarar ungefär våra Pressbyrån/7Eleven. Jag betalade 20 kronor(!!!) för ett paket nudlar av misstag för jag tänkte inte på att 1 euro är ca 10 kr. Sedan finns Tesco, ungefär som våra Ica/Coop/Hemköp. De har större utbud än Spar och Centra dessutom. Sist, men inte minst, finns Lidl. Lidl är bra, det är stort, man har någorlunda bekant med varorna och märkena (om man handlar i Lidl i Sverige).
För att hålla kostnaderna nere är det bra att komma ihåg att man har studentrabatt på de flesta ställen. Restauranger, pubar och affärer erbjuder nästan alltid studentrabatter på saker och ting. Jag höll även kostnaderna nere genom att inte åka kommunalt. Det är möjligt att skaffa leapcard (deras accesskort) med studentrabatt men det är snordyrt, tror att en månad motsvarade ett 90-dagarskort i SL. Eftersom att jag bodde så pass centralt och Dublin är en liten stad knallade jag mig genom staden varje gång utom två ggr - när jag skulle till introduktionsdagen på andra sidan stan och när jag skulle hälsa på några andra Erasmusstudenter som jag inte hade varit hemma hos.