Läkarutbildningen
i Australien skiljas från den svenska på många sätt, bl.a. har alla studenter
som vill börja läsa till läkare måste ha en annan högskoladiplom. Anglosaxisk
tradition dominerar genom hela utbildningen vilket innebär strikta hierarkier,
och även undersökningstekniker präglas av exakta normer hur dessa ska utföras.
Exempelvis, ska patienten alltid undersökas från högra sidan av sängen. Att få
vara i en sådan miljö har varit lärorikt och stimulerade. Jag vill tro att
denna erfarenhet kommer hjälpa mig att bli bättre läkare och lärare i framtiden
och hjälpa mig att identifiera fördelar och nackdelar som finns i vår
läkarutbildning och vårt sjukhussystem på Karolinska.
Jag upplevde att patientbemötande var väldigt likt det
vi är vana vid i Sverige, till skillnad från t.ex. USA där jag upplevde att
patienterna behandlades som kunder. Jag vill dela med mig ett minne som lämnade
ett starkt intryck som ett exempel på hur man tar hand om personalen och
anhöriga efter att något omtumlande inträffar. En av våra patienter, som hade
varit sjuk och hospitaliserad en lång tid (i mer än ett år) dog. Personalen
kände patienten och henens familj mycket väl, volontärer som tar hand om barn
på sjukhuset (ge dem kramar, matar dem, finns för att ge värme och närhet som
är så viktig för alla bebisar), och nästan alla hade utvecklat en egen relation
till denna lilla bebis som skulle snart dö. Det som jag tyckte var mycket
värdefullt för alla inblandade och samtidigt vackert var att efter att hon hade
avlidit, alla som tog hand om henne var inbjudna till en minnestund. Under en
halvtimme en psykolog och en präst samt alla andra som önskade fick komma till
tals, patientens familj var också med. Detta avslutades med en liten
minnesritual och alla som ville fick stanna och ge tid för eftertanke. Jag har
aldrig sett hur man hanterar döden på ett svenskt sjukhus, men detta är
någonting som jag kommer att ta med mig från detta exempel i Australien.