Jag ville göra mitt utbyte framför allt för att öva på min franska. Sen också så klart för att det är kul att uppleva ny kultur, se och utforska nya platser/städer och träffa människor från andra delar av världen. Dessutom är det ett ypperligt tillfälle att få göra allt detta under sin utbildning och dessutom få lite omväxling från andra terminer.

Eftersom prio nummer ett för mig var att öva på min franska, så styrde jag min ansökan till universitet efter det. Mitt förstahandsval var inte Strasbourg utan Grenoble, men nu i efterhand är jag mycket nöjd i alla fall.

Jag har alltid tyckt om att resa och redan när jag sökte läkarprogrammet på KI så noterade jag att det fanns goda möjligheter till utbyte. Jag upplevde att när jag väl hade bestämt mig att ansöka om utbytesstudier och bokade in ett möte hos internationell studiehandläggare så fick jag mycket bra information om mina möjligheter och tillvägagångssätt där. Det var först efter preklin som jag känner att vi fick mer information och inspiration till utbytesstudier då tidigare studenter som varit på utbyte kom förbi efter någon ordinarie föreläsning för att berätta för intresserade om sina upplevelser och erfarenheter. Kanske det vore möjligt att få denna inspiration tidigare? Samtidigt som jag har förstått att utbytena är mer begränsade under de tidigare terminerna.

Jag fick en del information från universitetet i Strasbourg när jag väl tackat ja till utbytet. Dock var det inte helt lätt att förstå allt då mejlen var på franska, men det gick bra i alla fall. Det var bra också att vi var två stycken från klassen som skulle på samma utbyte så vi kunde ta hjälp från varandra. Jag hade först tänkt att jag skulle vara borta hela terminen, men detta funkade inte då kursuppläggen inte gick ihop sinsemellan KI och Strasbourg. Därför fick det bli ett tre månaders utbyte med neurologi och psykiatri. Det var lite svårt att förstå kursupplägget i Strasbourg i förväg. Vi hade tänkt oss att läsa en månad teori i psykiatri och en månad praktik. Sen när vi väl var på plats förstod vi att detta inte var möjligt då teorin och praktiken var sammanvävda, så vi fick göra dom parallellt, men det blev bra ändå.

Tänk på att i Frankrike gäller det att ha det på papper. Till exempel om du vill använda gymmet på ”universitetslägenhetsområdet” så måste du ha ett medicinskt intyg på att du är frisk. Detta går att få på studenthälsan, dock var det en viss tid att vänta för att få tid där och sen en grundlig genomgång av framför allt sjuksköterska och sedan läkare. Bra att ha intyg på sina vaccinationer. Ta också med flera små porträttfoton! Dessa kommer du att behöva till diverse kort (bl.a. studentkort och månadskort för kollektivtrafik).

Vi (jag och min klasskompis) var på plats en vecka innan kursstart, vilket var rätt bra då vi inte ordnat boende innan vi åkte ner. Det löste sig rätt snabbt då vi fick hjälp av den internationella/ersamus studiehandläggaren på universitetet med vem vi skulle kontakta för studentboende. Det var även annat att ta itu med så som att ordna med student ID och öppna bankkonto etc. Dessutom skönt att hinna känna in staden lite. Dock skulle det nog gå att komma ner bara någon dag innan om man redan har ordnat boende.

Jag erbjöds ingen direkt introduktionskurs. Genom en sida på Facebook (Erasmus Strasbourg 2015/16) så fann vi att det var möjligt att söka fadder, dock var vi nog lite sent ute med det hela och lyckades inte få någon fadder med hjälp av våra ansökningar.

Det är relativt billigt i Strasbourg jämfört med Stockholm. För det studentrum jag bodde i med eget badrum så betalade jag 258,19 euro och med gemensam toa och dusch kunde man bo ännu billigare (170,95). Vi behövde betala för hemförsäkring som jag tror gick på kring 50 euro. Jag tror inte att vi betalade något för vårat student-/universitetskort. Sen var det däremot valfritt att köpa till kulturkort (7 euro) och sportkort (20 euro) som innebar att man kunde gå på bio/teater/opera för ordentligt reducerat pris respektive använda sportanläggningar och delta i sportaktiviteter anordnade utav universitetet. När jag besökte studenthälsan för att få et medicinskt intyg för att kunna använda det gym som fanns i min studentlägenhetsbyggnad så fick jag gratis påfyllnad av min stelkramp, difteri och poliovaccination. Man kan också äta väldigt billigt på flertalet universitetsrestauranger som finns i staden, både till lunch och middag. Till en kostnad av 3,25 euro så fick man varmrätt samt en enkel för- och efterrätt. Samma pris och koncept gällde på personalrestaurangen på de två sjukhus jag var och praktiserade på (Hôpital Civile och Hôpital de Hautepierre). Detta var rätt bekvämt då det fanns en universitetsrestaurang på området där vi bodde, så om man inte orkade/ville laga middag kunde man alltid äta där. Den skolmatsalsliknande maten var helt okej, sen var det klart att man ledsnade lite på den efter ett tag. Att äta ute på ”vanlig” restaurang var annars också generellt billigare än i Stockholm. Framför allt när det kom till att ta ett glas vin eller öl till maten. Alkohol säljs för övrigt i matbutiken.

I övrigt billig kollektivtrafik, ca 25 euro/månad (https://www.cts-strasbourg.eu/fr/). Då staden inte är så stor går det bra att ta sig fram med cykel som man kan hyra på vélhop (http://www.velhop.strasbourg.eu/) till en hygglig peng.

Som sagt fick vi boende via kontakt som vi fick från motsvarande internationell handläggare på plats i Strasbourg. I förväg hade vi fått information via mejl att universitetet inte skulle hjälpa till med boende då vi bara skulle vara där tre månader. Om man ville ha hjälp gällde det att stanna ett helt läsår. Vi lyckades komma förbi det i alla fall när vi kom ner och kunde bo och betala endast för tre månader i studentrum. Troligtvis var det studentrum som stod tomma och till övers. Innan hade vi kollat en del på motsvarande franska blocket (leboncoin.fr) efter boende. Vi bestämde oss dock att vänta med att söka boende tills vi kom på plats och dom första två nätterna bodde vi på hostel (Ciarus) som var fräscht och bra, men dyrt i det långa loppet. Sedan hade vi väldig tur att få hjälp med att få studentrum och dagen efter att vi pratat med vår kontakt så kunde vi flytta in. Det finns ett IKEA för att köpa billiga nödvändigheter till studentrum. IKEA-bussen går regelbundet från spårvagnsstationen ”La Rotonde”.

Vi bodde i ett studentlägenhetsområde som hette Paul Appell som låg på bekvämt avstånd från centrum och till sjukhuset mitt i staden (ca 2 km till båda). Sedan så är näst intill allt i Strasbourg på bekvämt avstånd då staden inte är stor, särskilt inte centrum. Man kan gå runt större delen av staden under en dag i strosande takt utan problem.

I Frankrike är läkarprogrammet en 6-årig utbildning med prekliniska studier likt på KI. Efter universitetet specialiserar man sig direkt. I slutet av sina studier skriver alla läkarstudenterna en nationell tentamen och därefter rankas man nummermässigt efter placering som man sedan utgår från i ansökan av ST. Läkarstudenterna ”jobbar” på de avdelningar de är på och man roterar ej runt lika mycket som hemma på läkarprogrammet. Det är skillnad i att de franska läkarstudenterna måste bidra och göra rutin - och administrativt arbete på avdelning. På så vis mindre fokus/tid på lärandet. Man är formell i kontakten med lärare och patienter och ”niar” till dessa. Om man har en ST-läkare som handledare kan man ofta ”dua” efter ett tag när man lärt känna varandra lite mer. Annat som skiljde sig från Sverige när jag var ute på praktik var att jag hade civila kläder med bara en läkarrock över och på en psykiatriavdelning hade jag enbart civila kläder. Jag valde att köpa billiga kläder från H&M och Bershka för att använda enbart på praktiken.

Det var en chock till en början med språket, särskilt då det var gruppkonversationer, i sorlande miljöer och när man själv var trött och inte koncentrationen var på topp. Detta var som jobbigast de första veckorna och sen blev det bättre. Man blev dock verkligen trött av att hela tiden behöva ha spetsade öron under dagarna och av att vara i en ny miljö. Det gick rätt bra efter ett tag att hänga med hyfsat i föreläsningarna och under praktiken. Jag tror att det erbjöds en språkkurs på plats sommaren innan jag gjorde mitt utbyte, men jag hade inte möjlighet att delta. Dock blev jag inte informerad om att det fanns någon möjlighet till språkkurs under terminen.

Saker som jag upplevde som annorlunda ifrån hemifrån var bl.a. att man måste tänka på att vara artig och nia folk man inte känner. Det kändes som mer hierarkiskt på avdelningarna när man var ute på praktik med tanke på skillnad mellan överläkare och ST-läkare. Om man gick med ST-läkare och lärde känna denna kunde man vara rätt informell, medans det oftast inte kändes likadant med överläkare. Sedan kindpussar. Första kindpussen så fattade jag inte vad personen i fråga höll på med och trodde att han försökte kolla bakom min rygg. I övrigt så tycker jag om den franska kulturen när det kommer till mat och dryck.

Andra tips för att öva på språket innan avresa är Duolingo som är lätt att leka med på mobilen medan man t.ex sitter på tunnelbanan. apprendre.tv5monde.com där man kan öva sin hörförståelse genom att lyssna på korta nyhetsavsnitt och anpassa svårighetsgrad på frågorna till dessa utefter ens egen nivå på franska. Samt medinelingua (http://medinelingua.eu/fr_vocab.htm#) för att öva på den medicinska terminologin.

Det anordnas en del aktiviteter för erasmusstudenter, bl.a. var det språkcafé en gång per vecka där man kunde mingla på en lokal bar med andra erasmusstudenter, fester på helger och man kunde anmäla sig till helgutflykter. Dessa aktiviteter hittade vi genom att söka på Facebook (Erasmus Strasbourg 2015/16) och gå med i gruppen. På detta sätt kunde man relativt enkelt komma i kontakt med andra studenter, dock kändes det som att de andra utbytesstudenterna redan kände varandra rätt väl när vi kom till Strasbourg eftersom vi bara gjorde ett utbyte i tre månader och började i mars. Vi lärde även att känna studenter som bodde i samma universitetslägenhetsområde och umgicks med dom.

Från universitetets sida fanns det många idrottsliga aktiviteter och även idrottslokaler/gym att tillgå om man hade köpt sportkortet på universitetet som kostade runt 20 euro. På denna sida kan ni läsa om dessa aktiviteter: https://sport.unistra.fr/suaps/actualites/ Jag var genom universitetet upp i närliggande berg till gränsen mot Tyskland på ridtur. Mycket roligt, vackert och att rekommendera!

Kulturkortet gav en möjlighet att gå på bl.a. muséer och bio billigt.

Jag tyckte om staden väldigt mycket. Lagom stor och lätt att ta sig runt. Trevliga restauranger och barer. Fantastiskt vacker och häftig katedral i gotisk stil, som var världens högsta byggnad mellan åren 1647 till 1847. Fint utefter floden och pittoreskt i ”La petite France” med gamla korsvirkeshus. Dessutom ligger staden mycket nära till andra länder så som Tyskland, Schweiz och Liechtenstein. Vi passade på när vi hade en långhelg att åka till alla dessa länder med hjälp av buss (Flixbuss) och tåg. Vi hade 2 dagar per månad praktik som vi hade möjlighet att ta ut i ledighet från universitetet i Strasbourgs sida.

Jag har definitivt förbättrat min franska under mina utbytesstudier vilket var mitt mål innan avresan. Det var en utmaning att åka till ett främmande land med ett annat språk för att studera, men det gick bra trots allt. Detta har stärkt mitt självförtroende och jag tror att jag i framtiden kommer att i ännu större utsträckning våga ta mig an nya utmaningar. Jag har också fått mer kunskap om hur läkarutbildningen och sjukvården fungerar och ser ut i andra länder (Frankrike). Detta har fått mig att se på utbildningen och vården i Sverige från ett annat perspektiv och faktiskt fått mig att uppskatta dessa ytterligare. Jag har även lärt mig att hantera språkbarriärer och detta kan komma till användning så väl som ute på resan som i arbetet med patienter från andra länder.

Sammanfattat är jag väldigt nöjd med mitt utbyte. Det har varit kul att få se sjukvården i annat EU-land, uppleva ny kultur, stad, resa runt i området och träffa nya människor. Det var skönt och kul att åka med en klasskamrat tillsammans på utbytet. Samtidigt om man ska se någon nackdel med det hela så kanske man sporras ytterligare till att ta kontakt med andra studenter på plats om man inte har en person med sig hemifrån. Det krävdes att jag pluggade mycket mera teori på egen hand och fick försöka se vad jag behövde lära mig genom kursens webbsidor pingpong. Jag tror att jag säkert skulle kunna ha lärt mig mer och mer effektivt inom neurologi och psykiatri hemma, men i och med utbytet har jag fått sett och lärt mig så mycket mer där utöver! Tveka inte, åk på utbyte!