Jag hade aldrig tänkt åka på ett utbyte, det var min kompis som övertalade mig att ansöka i sista minuten. Vi kunde ju alltid tacka nej om vi blev uttagna och ångrade oss. Anledningen till att jag valde att söka till Dublin Institute of Technology var att jag alltid velat besöka Irland och det var det enda utbytet för mitt program som erbjöd möjlighet att göra examensarbete under utbytet. Jag sökte utbytet under andra året på mitt program, och själva utbytet skulle ske den sista terminen under år tre. Vi hade under programmets gång fått mycket information om vilka möjliga utbyten som fanns tillgängliga för oss att söka under så kallade Internationella dagar. När vi väl blivit antagna från KI och DIT var det mycket formulär som skulle fyllas i för att utbytet skulle kunna genomföras. Jag upplevde att vi till en början inte fick mer information än att vänta tills vi kom närmare datumet när vi skulle åka, men sedan fick vi mycket hjälp av den internationella koordinatorn och programansvarige som hjälpte oss med alla viktiga dokument och även gav oss tips och information inför resan. Det som vi inte fick mycket information om innan vi åkte var om själva projektet vi skulle genomföra. Detta var på grund av att DIT inte hade informationen klar, våra studenthandläggare på KI gjorde allt de kunde för att få fram informationen. Det som är viktigt att tänka på innan man åker är att se till att ha blanketter som bekräftar utbytet i ordning, så att det går snabbt och smärtfritt att registrera sig på universitetet utomlands och för att kunna tillgodoräkna kurserna när man väl kommer tillbaka till KI. Det kan även vara bra att kontrollera försäkringar så att man vet vilka försäkringar som gäller för vilken typ av skador när man är utomlands. Jag upplevde att vi fick bra hjälp med det här av den internationella koordinatorn. För Dublin krävs inga särskilda vaccinationer.

Eftersom jag inte läste kurser utan genomförde mitt examensarbete under utbytet hade jag inget särskilt datum för kursstart. Jag kom överens med mina handledare om när jag skulle träffa dem. Det datum som vi fick följa var det för registrering av utbytesstudenter på DIT. Jag ankom en dag innan det här datumet vilket jag tyckte var tillräckligt med tid för att komma i ordning med boendet, hitta mataffärer, busshållplatser och andra nödvändigheter i området och förbereda allt man behöver. Registreringen på DIT ingick i en introduktionsvecka för alla utbytesstudenter som var väldigt nyttig. Vi fick all nödvändig praktisk information om skolan, som hur man gör för att få tillgång till bibliotek med mera. Vi fick även flera guidade turen runt om i Dublin vilket var väldigt nödvändigt för att hjälpa oss att hitta i början. Det absolut bästa med introduktionsveckan var att det var ett utmärkt tillfälle att knyta kontakter. Eftersom att den var för alla utbytesstudenter som var där under den här perioden kunde man träffa andra studenter som befann sig i samma situation som en själv i ett nytt land och en aning förvirrade över hur det skulle bli. Vi fick även kontakt med fadderorganisationen Erasmus Student Society (ESS) som organiserade resor och andra evenemang under hela utbytet. För de som väljer att studera på DIT kan jag verkligen rekommendera att delta i introduktionsveckan och delta i evenemangen som anordnas. Det hjälper en att knyta kontakter vilket gör att man känner sig mindre ensam när man kommer till ett nytt land. Det erbjöds även ett engelska test som man kunde delta i om man ville få veta hur man låg till med sina engelskakunskaper, men jag valde att inte genomföra det då jag ansåg att det inte skulle vara nödvändigt för mig. 

Själva resan till Dublin kostar inte mycket, flygbiljetter ligger på under 1000kr enkelresa. Vi betalade en avgift till fadderorganisationen på 2 euro som gav oss ett studentkort som man kunde använda för att få studentrabatter på vissa restauranger och affärer i Dublin. Annars var själva utbytet gratis, vi behövde inte betala något för studierna. Det som kostade mest under tiden i Dublin var boendet som var mycket dyrare än i Stockholm. Jag löste situationen genom att ansöka om merkostnadslån från CSN vilket gjorde att jag klarade mig bra ekonomiskt men såklart gick det åt mycket pengar eftersom man ville passa på att vara turist när man var i landet och besöka museer och åka på guidade turer till andra städer i landet. Maten kostar ungefär lika mycket som i Sverige, rekommenderat kan vara att handla mat på Lidl, Aldi eller Tesco som är billigare än andra affärer som Spar. Att ta med sig matlåda gör man inte där men det fanns en canteen i skolan som sålde mat som var mycket billigare än skolrestaurangerna på KI. 

Vi hade ganska mycket problem med att fixa boende. Eftersom vi endast skulle stanna utomlands i tre månader i stället för en hel termin som de flesta utbytesstudenter skulle fick vi inte tillgång till studentrum som erbjöds till erasmusstudenter. Vi tog i stället kontakt med studenter från KI som tidigare varit på utbyte och fick kontaktuppgifter till deras hyresvärd. Boendesituationen är ganska kaotisk i Dublin. Det går lättare att hitta bostäder än i till exempel Stockholm då det är många som hyr ut via sidor som rent.ie men det är mycket lägre standard och oftast mycket dyrare än i Stockholm. Jag delade bostad med en kompis och vi fick betala 1000 kr per natt. Dessutom hade hyresvärden hyrt ut boendet till några andra gäster under St Patricks Day och påskhelgen vilket ledde till att vi fick hitta ett annat boende under just den helgen. Detta var inte det lättaste då denna period lockar mycket turister men vi fick tag på ett rum på ett vandrarhem med ganska hög standard och eget kök och badrum. Detta kostade också 1000 kr per natt. Därefter flyttade vi till ett billigare boende som vi fick tag på via airbnb.com. Detta sparade oss mer pengar än om vi skulle flyttat tillbaka till det första boendet, men standarden var mycket låg, vi hade mögel i sovrum och en icke-fungerande kyl som gjorde att vi inte kunde laga mat hemma. För de som pluggar på DIT skulle jag rekommendera att bo i Dublin 2, 4, 6 eller 8. Dublin är en liten stad och det är oftast gångavstånd om man ska ta sig någonstans och man hamnar på rätt sida av floden om man bor i dessa områden. 

Jag genomförde mitt examensarbete i sin helhet under utbytet. Det enda som gjordes i Sverige var själva examinationen med redovisning och opponering. Dessutom gjordes all bedömning av svenska lärare. Jag hade två handledare i Irland, min huvudhandledare var forskare på DIT och min andra handledare var rektor på skolan som mest fanns som "handledare till min handledare" men som bidrog mycket till att hjälpa mig genom mitt arbete. Jag hade även en KI-anknuten handledare, men som jag upplevde det var det endast en formalitet då den handledaren knappt hade någon kontakt med mig under mitt utbyte och inte erbjöd någon hjälp, stöd eller gav respons på det jag gjorde. För mig personligen gjorde det ingenting då jag fick bra stöd från mina handledare i Dublin, men jag har klasskompisar som skulle ha behövt mer stöd från den KI-anknutna handledaren. Jag genomförde allt mitt praktiska arbete på skolan i det labb där doktorandstudenterna gjorde sitt arbete. Laborerandet var i stort sätt helt självständigt utifrån instruktioner som handledaren gav. Denna arbetsform passade mig utmärkt då man själv kunde planera sina dagar, utifrån när man började och när man genomförde olika moment. Det fanns tillfällen då man skulle velat kunna ha mer tillgång till sina handledare för att lösa problem som kom upp, men labbet hade en labbtekniker som man kunde fråga och som alltid var villig att erbjuda hjälp. Jag upplevde att mina handledare gav mig relevant information i form av artiklar att läsa in och instruktioner till olika moment. Då jag inte genomfört något examensarbete i Sverige kan jag inte säga hur det skiljer sig åt mellan de olika länderna, men jag skulle tro att det går till på liknande sätt. Det jag skulle önskat under själva utbytesperioden är mer kontakt från KI så att de är mer medvetna om hur vi ligger till med våra arbeten och se så att vi inte hamnar helt utanför ramarna. Det kan vara väldigt svårt för oss som studenter att veta om vi är på rätt spår och bedömningen från lärare och handledare skiljer sig åt mellan de olika universiteten. Jag kan säga att jag trivdes väldigt bra den tiden jag spenderade i skolan och fick bra återkoppling från mina handledare vilket gjorde att projektet aldrig kändes som en börda. Tiden man spenderade i labbet gjorde också att man fick många nya vänner då fler erasmusstudenter befann sig där. 

I Dublin pratar alla engelska vilket var väldigt skönt då det är ett språk som jag behärskar väldigt bra. Det var inga problem att kommunicera med människor och det var lätt att första sina handledare. Irländare pratar engelska med en variation av olika dialekter och vissa av dem kan vara svårare att begripa en andra men jag tyckte överlag att det gick väldigt smärtfritt. Det som gav lite problem var att på Irland så innebär half 8 8.30 i stället för 7.30 som vi säger i Sverige. Innan jag begrep detta så satt jag en timme och undrade var min handledare hade tagit vägen. Kulturen på Irland är väldigt centrerad runt alkohol och att gå ut och festa, man kan göra det under alla dagar i veckan. Detta blev en liten chock i början och det är självklart upp till var och en om man vill följa med ut men att gå och ta en fika för att umgås existerar inte på samma sätt som i Sverige. I stället går man ut till en pub för att ta ett glas. Alkohol är också mycket mer accepterat än i Sverige och att gå ut och dricka med t.ex. labbtekniker anses inte vara något konstigt. 

Som tidigare nämnt fanns fadderorganisationen ESS. De anordnade mycket pubrundor, besök till museer och resor till andra städer i Dublin till rimliga priser. Dessutom hade skolan ett stort antal Societies som var olika föreningar inriktade på speciella intressen som manga, Harry Potter med mera. Därför fanns det gått om möjligheter att få kontakt med andra studenter, både Irländska och från andra länder. Genom introduktionsveckan så fick man ju kontakt med andra studenter direkt och för mig ledde det till att man planerade egna events med dessa människor utanför skolan som att gå ut och äta och besöka Galway och Belfast med mera. För de som åker till Dublin skulle jag rekommendera att försöka uppleva typiskt Irländska saker som att besöka Guinness och Jamesons distillerier, gå på gaelisk fotboll och hurling och besöka en lokal pub som spelar traditionell irländsk musik. Dublin är en stad med mycket uteliv och det händer alltid massor av saker så sociala aktiviteter är det verkligen ingen brist på. Befinner man sig där under St Patricks Day är paraden ett måste att se och DIT erbjuder också möjligheter att delta i paraden om man vill det. 

Min utbytesperiod påverkade mig väldigt mycket. Man åker som en människa och kommer tillbaka som en helt annan. Jag kan säga att jag inte ångrar det minsta att jag åkte utomlands under tre månader, det är utan tvekan det bästa jag har gjort. Jag vet att hemlängtan kan vara ett stort problem för vissa, men jag ville bara stanna där för alltid och aldrig åka hem igen. Utbytet gjorde mig mycket mer öppen för att jobba utomlands i framtiden, något som jag aldrig övervägde innan, och har även gjort mig mer intresserad av resande och att uppleva nya kulturer. Jag har även knutit kontakter med människor över hela världen och har med mig ovärdeliga erfarenheter. Jag rekommenderar alla att i alla fall överväga att studera utomlands. Det kan verka vara krångligt och mycket jobb med allt som ska fungera på ett eller annat sätt men allt löser sig till slut och det är värt allt extra jobb och alla utgifter i slutändan.