Reserapport - KI-student
Lärosäte: Tokyo Metropolitan University
Utbildningsprogram: Fysioterapeut
Utbytesprogram: INK
Termin: Vårtermin 16/17
Namn: Alexandra Karlsson Palmcrantz
E-postadress: palmcrantz.a@gmail.com

Innan avresa

Det har alltid legat mig varmt om hjärtat att upptäcka nya saker, hitta nya intressanta infallsvinklar på problem och försöka lösa situationer som uppstår. Således kände jag att utbytesstudier skulle passa mig bra redan när jag hörde talas om att man som KI-student har möjlighet att studera på ett universitet utomlands. Informationen från KI angående utbyte fick man redan i termin 2 - så man har gott om tid att känna efter innan man behöver söka i T4/T5. 

Att söka utbytesplats tar lite energi, det ska skrivas motivationsbrev, ett CV ska sammanställas och man bör fundera noggrant över vart och när man vill åka samt hur ens ekonomi ser ut. Men! Det är värd varenda sekund av arbetet man behöver lägga ner, flera gånger om. 

Som Fysioterapeut-student har man många valmöjligheter gällande vilket land, värduniversitet, längd på kurser/termin etcetera man kan förlägga utbytet på. Mitt val föll som redan nämnt på Japan och Tokyo Metropolitan University (TMU) där möjlighet att läsa den interprofessionella kursen fanns, dessutom under sommarlovet så man 1) slipper skiljas från sin fantastiska klass och 2) man får en ganska lugn period i termin 6.  

Från dess att ansökningsbesked kom gick det smidigt med all korrespondens med TMU. Eftersom utbytet till Japan dessutom är ganska nytt var det skönt att fråga/maila extra mycket med tidigare studenter som varit där, utbytessansvariga på KI - både programansvariga och den internationella studenthandläggaren samt de studenter som jag skulle åka till Japan tillsammans med!

Efter antagning anordnades det ett informationsmöte just för oss studenter som skulle åka till TMU, 3 arbetsterapeuter, 2 fysioterapeuter och 1 sjuksköterska där vi satt som förvirrade noviser och var nervösa över prick allt. Vi tog tag i varandra och bestämde oss för att fixa flyg, boende etc tillsammans - vilket såhär i efterhand visade sig vara det bästa som kunde hända. 



Ankomst och registrering

Själva kursen som ges på TMU; Advanced Health Sciences and Technology in Japan är en 7,5 hp-kurs förlagd på 5 veckor med mycket studiebesök och föreläsningar. Kursen går under slutet av juni - slutet av juli och vi bestämde oss för att det kan vara skönt att acklimatisera sig till klimatet och den 7 timmar långa tidsskillnaden några dagar innan kursstart - så vi landade fredagen och hade helgen på oss innan kursstart på måndag. 3 nätter är ganska kort inpå för att riktigt hinna ställa om sig, men tillräckligt för att hinna fixa metro-kort, orientera sig och iallafall fatta att man är 8 185 kilometer hemifrån.  

Flyg
Jag ska inte säga att det är fantastiskt att flyga till Japan, för det tar ett tag, typ 12 timmar flyg. Addera sen tid att ta sig till flygplats, mellanlandningar och sedan att ta sig till citykärnan och boendet. MEN med det eminenta sällskapet som mina KI-kompisar var så gick det smidigt. Arlanda - Mellanlandning Köpenhamn - Flyg till Japan och Narita Airport. Vi hade givetvis lite förseningar, men inget som var förödande, alla väskor följde med. 

Vi bokade flygbiljetter tidigt, i mars ungefär, och fick jättebra priser från SAS, ca 5 000 ToR. Tips är att kolla olika dagar för priserna skiljer sig från dag till dag. 

Transfer från Narita Airport är också enkelt. Det finns olika möjligheter, snabbtåg, mellanstabbtåg eller långsamtåg som går nästan dygnet runt. (men SAS plan är iallafall bra anpassade till tid. Till Japan flyger man på svensk natt och landar japansk förmiddag). Beroende på vilket alternativ man väljer tar det 40 minuter upp till 1,5 timme. 

Vaccinationer

Se över dina vaccinationer! Om du planerar att resa runt i japan, mera landsbygd än Tokyo så rekommenderas vaccin mot Japansk encefalit (smittas genom mygg). De sprutorna är väldigt dyra och ingen av oss tog denna iår och hittills är vi friska! Annars är det klassiska Hepatit-sprutor som kan vara bra att ha.

Visum

Till Japan är det enkelt att fixa visum som svensk. Du fyller i en blankett på flyget (nej du får inte ta med dig bomber, vapen, narkotika etc in i landet, du måste uppge adress på boende och du måste deklarera summa kontanter du tar in i landet. Inget avancerat alltså). När du sedan landat går du igenom passkontroll och lämnar in denna blankett får du en liten klisterlapp med "temporary visitor" i passet. Detta ger dig möjlighet att stanna i 90 dagar. 

Första dagen på TMU 

TMU är fantastiskt välkomnande! Hela måndagen ägnades åt att guida runt oss, bra tips på saker att se i Japan och snabbkurs i hur man beter sig vid jordbävningar (Ja, det händer ganska ofta, oftast små skalv men tillräckligt för att man blir ganska chockad de första gångerna). Det hölls även en introduktionsmiddag för oss första dagen där vi fick testa på japansk matkultur. Det är enkelt att få kontakt med eleverna och professorerna vid TMU! 

Ekonomi

Många hade varnat mig om att Tokyo är värdens dyraste stad, vilket jag inte riktigt kan hålla med om. MEN man får vara lite aktsam för priserna kan verkligen vara helt bisarra på vissa saker. Jag råkade till exempel köpa persikor för 100 kr styck.. SÅ se upp när du blir fruktsugen för det är oftast ganska dyrt.

Stipendium

Man kan söka stipendium för utbytesstudier - GÖR DET och gör det tidigt, så snart du har besked. Googla upp vilka det finns, det finns en hel del och enligt min erfarenhet är det inte allt för svårt att få både ett och två. 

Boende

Boende var det som jag och mina sambos la mest pengar på. Jag och 3 andra studenter valde att hyra en airbnb-lägenhet. Vi kände inte varandra innan utbytet men jag lovar, det va skitkul att bo ihop, trots att man aldrig var ensam. Det är så ovärdeligt att bo tillsammans med personer att prata ut om allt man upplever. Totalsumman för en lägenhet väldigt centralt, kanske 50 kvm, utan egna sovrum, men med AC (livsnödvändigt!) och tvättmaskin landade på ca 11 000 kr per person. 

Metro

Sedan kostar det per station att ta sig runt i Japans tunnelbanenät. Jag la ungefär 2000 kr på bara kortet, men det är en låg summa då vi kunde gå till skolan - så viktigt att tänka på vart i Tokyo man väljer att bo. Några av studiebesöken ligger en bit utanför Tokyo och kostar en del att ta sig till. Så räkna generöst i budgeten till just Suicia/Pasmo-korten (som SL's reskassa - några andra alternativ finns ej) 

Shopping

Här tänker jag lämna det öppet men med uppmaningen; försök keep sane, du kan shoppa ihjäl dig i denna stad. 

Matkostnader

I skolmatsalen äter man sig mätt på god och bra mat för ca 35-50 kr. Generellt sett är det billigt att äta ute i Tokyo. TIPS; Ta med kaffe och mörkt bröd/knäckebröd från Sverige för det är svindyrt med koffein och omöjligt att få tag på mörkare bröd än nyansen svensk vinterblek hud.  

Om du har allergier/matpreferenser så se till att få en översatt lapp som du kan visa personal på restauranger, engelskanivån är generellt väldigt låg i landet. Jag som vegetarian i Sverige släppte helt det under min japanvistelse - många gånger visste man inte vad man hade på tallriken. Skräms ej! Det var 99 fall av 100 VÄLDIGT god mat. Och ta god tid på er i matvarubutiker - det är lätt hänt att man råkar köpa någon märklig dryck i tron om att det är mjölk och så visar det sig vara Kalpis (den märkliga drycken Kalpis är ett japanskt påfund som är typ vattenmjölk med lätt vaniljig smak men väldigt syrlig) och ens morgonkaffe är förstört. Men botanisera i matvarubutiker! Du kan hitta guldkorn också. Vatten behöver du inte lägga pengar på, det funkar fint att dricka och blir efter ca 1,5 vecka tillochmed gott när du glömt det fantastiska svenska vattnet. 

Att tänka på 
Tokyo är en kontantstad! Så ta med dig detta och om du shoppat upp cashen kan du ta ut i bankomater på 7/11 överallt. 

Dricks lämnar man inte i Tokyo. Punkt slut. (De springer efter om man missat växel...) 

Boende

Airbnb är verkligen ett tips! Vi letade länge och ramlade av en slump över en liten lägenhet i Arakawa ku-området nära tågstationen Nippori. Detta läge visade sig vara perfekt! Ca 40-50 minuters promenad från TMU Arakawa campus (det enda campuset kursen hålls på) eller 10 min med tåget. Nippori station är en väldigt bra knytpunkt med direktförbindelser till Narita Airport och de största tåglinjerna. Arakawa campus ligger ganska långt nord-öst så se till att bo i närheten för att undvika både lång pendeltid och dyra kostnader. 

Airbnb är även bra då man har en hyresvärd som ofta är behjälplig med översättning och dylikt. Börja dock leta lägenhet i tid och gå gärna ihop några stycken/ 2 och 2 för att få ner kostnaderna. Vi hade tur och slapp flytta runt under vår studietid. 

Kollektivtrafik 
Tågen är en historia i sig själv. Det är krångligt att fatta riktigt hur linjerna hänger ihop. Tokyo har olika företag med olika kartor. Jag hade två kartor i väskan hela tiden; JR train info som har de större linjerna (ovanför jord) som man egentligen klarar sig ganska bra med, men också Tokyo Subway Route Map (mer underground tunnelbanor). Dock använder du samma Suicia eller Pasmo-kort för att ta dig runt med. Skillnaden mellan korten? Ingen alls vad jag förstod. Du skaffar dig ett kort i en automat eller hos en tågvärd i en lucka och fyller på i automater - du kan va lugn - där kan man välja engelska. Du kan också vara lugn med tågen - man kommer snabbt in i det, kartorna ligger mest i väskan som säkerhet, och sista kvällen hade vi tävling om vem som kunde name-droppa flest stationsnamn, det blev oavgjort. 

Ibland är samma station dessutom GIGANTISK och utspridd så man kan behöva promenera en bra bit (vi snackar upp emot 500-800 m) för att hitta till perrongen med linjen du letar efter. Summa summarum; Ta god tid på dig om du har tid att passa. 

Studier allmänt

Kursen består som sagt av mestadels studiebesök och några föreläsningar - både enbart för KI-eleverna men också tillsammans med eleverna på TMU. Fokus under denna interproffessionella kurs är att identifiera likheter och skillnader mellan svensk och japansk sjukvård, ur samtliga professioners synvinkel. 

Jag som fysioterapeut är nöjd med utbytet, det fanns flera möjligheter att träffa FT's på olika instanser. Många arbetsterapeuter gör uppgifter som vi i Sverige klassificerat som fysioterapeutiska så diskussioner både mellan mina medstudenter och japanska AT's var givande. Det var minst fokus på sjuksköterskornas-perspektiv, men det var även första året som denna profession deltog i utbytet. 

Besöken är så himla intressanta och väldigt roliga. Vi har besökt allt från barnsjukhus, äldreomsorg i hem, arbetstränings-faciliteter och en skola för barn med särskilda behov. Det som bör nämnas, och som tyvärr är det som drar ner utbytet, är språkbarriärerna. Det är oerhört svårt att få bra diskussioner då engelskanivån är låg, överallt. På 1 studiebesök erbjöds en professionell tolk vilket var ovärdeligt! Jag hoppas att denna möjlighet kommer finnas för kommande utresande studenter på samtliga besök. Men, man kommer ganska långt med kroppsspråk och lite improviserat teckenspråk och det är bara att ta för sig så mycket det går. Jag tror dessutom att man växter enormt, både som människa och som framtida fysioterapeut/medicinsk yrkesutövare av att ha behöva överbrygga kommunikationsproblem dagligen i 5 veckor.

Samtliga lärare på TMU är fantastiska och så himla hjälpsamma. Det är en avslappnad relation mellan elever och lärare här, vilket förvånade mig litegrann. Man kan alltid fråga alla om allt och det finns flera personer anställda som bara tar hand om oss utbytesstudenter! Eleverna är lika vänliga och hjälpsamma, nyfikna och umgås gärna utanför skolan. 

Själva examinationen är en inlämning av två patientfall samt en muntlig presentation av dessa som man arbetat fram tillsammans med alla KI-elever samt ett individuellt reflektionsblad. Det är skönt att kunna luta sig mot varandra och bolla idéer. Börja i tid för det tar tid att sammanfatta sjukvårdssystem förståeligt. 

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 6 på KI
Jag kan tillgodoräkna mig min interprofessionella 7,5 hp-kurs under termin 6 efter utbytet till TMU som fysioterapeut men det samma gäller även arbetesterapeut-programmet. Man kan läsa denna kurs antingen mellan termin 4/5 eller mellan termin 5/6.  Jag tvivlar på att det skulle göra större skillnad om man åker som T4a eller T5a, det krävs inga förkunskaper annat än kunskap om hur Svensk sjukvård är uppbyggd, vilket samtliga KI-elever antagligen har. 

Vi deltog på lektioner tillsammans med fysioterapi- & sjuksköterskestudenter, dock inga arbetsterapeuter. Jag tycker dock ändå att balansen mellan de olika professionerna var bra, men kanske lite mindre fokus på just sjuksköterske-professionen. 

Språk och kultur

Språk

Som framkommit är engelskanivån generellt sett oerhört låg i Japan och Tokyo, detta gäller även professorer och läkare på sjukhus tyvärr. Det går att ta sig fram men det är ytterst svårt att få diskussioner att flyta på. Dock anser jag att jag erhållit mycket information och kunskap av värde, men kanske framför allt är erfarenheterna ovärdeliga. Var inte rädda att åka för språket, det går att ta sig runt! Men förvänta dig kanske inte heller att utvecklas eller utmanas i språket, om du inte planerar att lära dig flytande japanska. Då har du en utmaning framför dig! Men man snappar upp en del användbara ord efter några dagar, te.x 


sumimasen (uttalas typ som simbassäng) = ursäkta

arigato goizamas = tack så mycket 


Med dessa fraser kommer du ganska långt! 

Kultur 

Jag trodde att det skulle vara svårare att anpassa sig till kulturella skillnader men såhär med facit i hand är det väldigt smidigt. Japaner är ett folk som älskar köer, överallt ska man köa! De är väldigt artiga och trevliga överallt, om man frågar någon om vägen är det inte ovanligt att de följer med dig en bit trots att de egentligen var påväg mot andra hållet. 


Man går inte mot röd gubbe och man står/går på fel sida i rulltrappor - vilket man som stockholmare har trögast att vänja sig in med. Men även det går, jag lovar! 



Fritid och sociala aktivteter

Vart än man går i Tokyo finns det underhållning/intressanta saker att titta på/mat att avnjuta och man har aldrig tråkigt här! Mitt tips är att läs på om områden/ restauranger/ butiker för det är gigantiskt i Tokyo och blanda dagar där du planerat en utflykt samt ta dagar att bara strosa runt och upptäck. Tokyo är en av världens säkraste städer så du behöver aldrig vara rädd även om du strosar runt ensam på kvällen. 

Det finns gott om tid efter skoltid, som oftast bara är förmiddag eller eftermiddagslektioner, att uppleva staden och landet. Ta tillvara på det! Det finns goda möjligheter att ta sig runt om i Japan med snabbtåg - jag valde att bara göra en utflykt till kusten tillsammans med några japanska studenter och mina sambos, men utöver det stannade vi i Tokyo. Jag är nöjd med det valet och reser gärna tillbaka till Japan för att uppleva landet, men Tokyo är en stad som ständigt lever och bjuder på överraskningar! Var nyfiken, öppen och spontan, du kommer uppleva så mycket häftiga saker. 

Jag skippade reseböcker och googlade istället upp bloggares/äventyrares/japaners guider över saker att inte missa. Mina absoluta highligts från resan bortsett från skolan är när vi sjöng karaoke (alla gånger vi sjöng*), besöken på izakaya (japansk pub typ) samtliga caféer och butiker längsmed Naka-Meguro floden. Jag kan fortsätta i all evighet men tänker hänvisa er till Sandra Beijers stora guide till Tokyo; http://sandrabeijer.se/2016/05/29/sandras-stora-tokyo-guide/ som jag tog många tips ifrån. 

Och juste, igelkottscaféet i Rippongi! Och den kanske mest kända izakayan i Tokyo; Gon Pachi där Tarantinos kända Kill Bill spelade in några scener. Missa ej. 


Sammanfattning

Att komma hem efter att ha levt i en av världens största städer under hela 5 veckor känns halvt surrealistiskt, faktiskt mer overkligt än att komma dit. Tokyo är otroligt och jag fullständigt älskar staden - självklart tänker jag åka tillbaka i framtiden. 

Under utbytet har jag lärt oerhört mycket om normer, värderingar och att våga ifrågasätta det som tycks självklart. Jag kommer ha mycket nytta av kursen och erfarenheterna i min framtida yrkesroll men också privat. Innan avresa trodde jag att det skulle vara svårt och läskigt, men det var faktiskt inte det minsta svårt eller läskigt - mycket tack vare de fina personerna jag delade det här utbytet med och de fina människorna som jag träffade i Tokyo. Fem veckor gick alldeles för fort och jag önskar att jag kunde få uppleva allt igen, så pass på och sök du också - det är så värt all möda.