Ansökan till universitetet i Trondheim skulle skickas in senast 1 maj. Detta görs dels elektroniskt och i pappersform. Inte alltför invecklat, men det är en bra idé att vara ute i god tid. Svar kom väldigt fort, redan i början/mitten av maj. Detta var väldigt bra så att man kunde börja planera i tid.

Eftersom det är ett grannland i Norden, så behövs varken visum eller vaccin. Man måste dock fylla i ett schema om MRSA. Norska studenter måste få en polisrapport vart 3e år om att de är ostraffade, detta var inte nödvändigt för utbytesstudenter.

NTNU anordnar en välkomstvecka, veckan före studierna börjar. Detta för att lära känna andra utbytesstudenter och staden.

Studierna i Trondheim börjar i mitten av augusti, så några veckor tidigare än i Sverige. Första dagarna måste man ordna tillgång till interna internetsidor, skaffa en norsk studentmail och ett student-ID kort som ger tillgång till omklädningsrum och sjukhuslokaler. Man måste även ansöka om att få ett skåp i omklädningsrummen, detta kan ta någon vecka.

Norge är dyrare än Sverige i det mesta, från boende till mat osv. Man får studielån som vanligt, men det kan vara bra att ha en extra inkomst, såsom ett jobb vid sidan av eller liknande. Jag jobbade extra de gångerna vi hade inläsningstid. Andra studenter i klassen jobbade extra på helgerna.

NTNU kan hjälpa till att ordna studentboende. Det finns flera ”studentbyar” runtom staden. Vet ej helt vad kostnaden för detta är, eftersom jag ordnade boende privat. Men en vanlig boendekostnad kan ligga kring 5-6000 kr/månad. Om man vill leta boende privat kan man söka på www.finn.no.

Läkarprogrammet i Norge är på 12 terminer totalt. Det finns fyra medicinutbildningar, i Tromsö, Bergen, Oslo och Trondheim. Man studerar måndag till fredag med ledigt på helgen.

Det är ganska likt mot Sverige vad gäller teori och praktik, men den längsta praktiken kommer de två sista åren. Åren före det har man ”uketjeneste” då man är utplacerad på olika avdelningar på sjukhuset en till tre dagar per vecka.

NTNU har också PBL-undervisning en gång per vecka, oftast i samma ämne som man har uketjeneste. Uketjenesten och PBL’n görs med samma grupper.

Läkarprogrammet i Trondheim delar upp varje årsklass i två grupper, där en grupp läser t.ex. ”kurs A” på hösten och den andra gruppen läser ”kurs B”. Sen på vårterminen byter de kurser. Det är några gemensamma veckor varje termin. På slutet av läsåret, i juni, skrivs en stor tenta.

Den klassen jag hamnade i, var på den terminen som var väldigt vanlig att åka på utbytesstudier på. Så den var relativt liten, ca 30-40 st totalt. Sen blev den indelad i grupper på ca 6-8 st.

Norge är väldigt likt Sverige som land. Språket skiljer sig inte heller särskilt mycket. Den trönderska dialekten i Trondheim kanske är lite svårare att förstå än vissa andra norska dialekter. Men definitivt inget problem att förstå vad lärare och klasskamrater säger. De flesta norrmännen förstår svenska väldigt bra, så det funkar helt fint att prata svenska på utbytet.

Det är ingen större skillnad i vilka butiker som finns jämfört med Sverige och maten är väldigt lik. Sen är det kanske lite mer ”ut-på-tur” kultur i Norge än i Sverige.

Jag var enda utbytesstudenten på läkarprogrammet, men det fanns flera andra utbytesstudenter från andra program. Eftersom jag har bott tidigare i Trondheim hade jag gamla vänner där att umgås med. Jag jobbade också vid sidan av studierna.

Trondheim är en stor studentstad, så det finns många aktiviteter att göra. Man har även studentrabatt på vissa gym och det finns egna studentgym på campus också. Det finns gott om restauranger och barer i stan. Där finns också bio, teater och fotbollsarena.

För de intresserade är det heller inte långt till naturen, där man kan gå turer eller åka skidor vintertid. Det är inte så långt att resa till Storlien eller Åre heller om man vill ta en helg där.

Det var väldigt kul att åka på utbyte till Trondheim. Det är ett modernt och fräscht sjukhus som byggdes för några år sen. Kulturen, språket och utbildningen är väldigt lik Sverige. Det är dock dyrare att bo och leva än i Sverige, så det kan vara en bra ide att spara ihop lite pengar eller ha någon annan inkomst än bara studielånet. Klassen var otroligt snälla och trevliga, väldigt välkomnande och sympatiska. Det samma gäller lärarna som var jättetrevliga. Även om studierna där liknar väldigt på studierna i Sverige, så är det inte så enkelt att få tillgodoräkna dessa. Man får räkna med att läsa många av kurserna dubbelt upp istället.