Reserapport - KI-student
Lärosäte: Università di Bologna
Utbildningsprogram: Psykolog
Utbytesprogram: Erasmus
Termin: Vårtermin 15/16

Innan avresa

Jag ville söka utbyte för att jag tyckte att det var ett bra tillfälle att resa och uppleva något annat än KI och Stockholm, och att kombinera det med studier. Jag funderade på vilket av universiteten som verkade mest intressant, och kom ganska snabbt fram till Bologna. Jag hade hört gott om staden av tidigare utbytesstudenter och hade läst lite italienska innan. 


Innan utbytet var det en del grejer som skulle fixas, men över lag så upplevde jag att det var bra att ha is i magen och inte stressa upp sig för mycket i förhand. Däremot kan det vara bra att säkerställa att det finns kurser som ges på engelska och som tar emot utbytesstudenter. Vi mailade kursansvariga och frågade på höstterminen innan vi skulle åka. Mitt bästa tips är att kontakta någon/några som har varit i Bologna på utbyte tidigare, det var till stor hjälp för mig.

Ankomst och registrering

Jag och mina kursare kom till Bologna redan två veckor innan vi började den första kursen. Det slumpade sig så att den kursen inte började förrän i mars, och även om två veckor rent praktiskt var lite överflödigt så var det skönt att ha lite tid innan att kolla in staden och universitet. Viktigt att nämna här är att universitetet ligger i Cesena, som är en stad drygt en timme utanför Bologna med tåg. Eftersom vi valde att bo i Bologna och pendla, så var det bra att vara där innan och få koll på tågen och annan logistik kring pendlingen innan kurserna kom igång. Registreringen till universitet gjorde vi ett par dagar efter vi kom fram till Bologna och det gick väldigt smidigt, de som jobbade på internationella kontoret där var hjälpsamma.

Ekonomi

Priserna i Bologna är anpassade för att studenter ska kunna ha ett drägligt liv, till skillnad från Stockholm. Det finns ofta studentrabatter, på lite allt möjligt. I övrigt var det inga oväntade utgifter som tillkom under utbytet, och jag klarade mig bra utan att behöva snåla på CSN och ERASMUS-stipdendiet. Vi lade lite extra pengar eftersom vi pendlade, 78 euro i månaden kostade en månads tågbiljett, som bara gällde sträckan Bologna-Cesena. 

Boende

Vi såg till att fixa boende innan vi åkte, via Airbnb. Det var skönt att ha det klart när vi kom dit, då slapp vi oroa oss över det. Under utbytesperioden bodde jag i två olika lägenheter, ungefär halva tiden i varje. Båda lägenheterna var rena och trevliga, med balkong och bra läge. Jag delade boende med mina två kursare från KI och totalt kostade boendet ca 9500 SEK per person för tre och en halv månad, vilket jag tror är ganska dyrt för Bologna. Det går att ordna boende på plats, då blir det förmodligen billigare. Jag tycker att det var värt lite extra kostnad för att ha boendet klart och slippa den stressen innan, och dessutom var hyran billigare än vad jag är van vid i Stockholm. Vill man så går det garanterat att få tag i boende på plats, speciellt om man väljer att bo i Cesena. Väljer man istället att som vi boka boende innan avresa kan det ju vara värt att fundera över boendets läge. Bolognas stadskärna är omringad av en mur, bor man innanför den så är det centralt läge och går att gå överallt. Vi bodde strax utanför muren i båda lägenheterna, och det var inga problem att promenera till centralstationen och runt till olika platser i stan. Ett väldigt mysigt område är San Donato/San Vitale, där är det grönt och lugnt men ändå nära till stan. 

Studier allmänt

Till att börja med var det svårt att hitta kurser som gavs på engelska, och som levde upp till kraven från KI. Vi fick heller inte läsa kurser på andra fakulteter på universitetet, som tidigare KI-studenter hade möjlighet att göra. Det resulterade i att vi läste flera högskolepoäng på master-nivå inom arbets- och organisationspsykologi. Det var otur för mig, eftersom det är en gren av psykologi som inte intresserar mig. För att inte låta alltför negativ så bör det nämnas att de hittade på en kurs till oss för att vi skulle få ihop tillräckligt många poäng, då vi fick insyn i en del av forskningen som bedrevs på den psykologiska fakulteten. Det var spännande och lyxigt att vi hade en lärare som undervisade bara oss tre. 

Undervisningen skedde i form av stora föreläsningar men också mindre klasser som var mer interaktiva. En del lärare och framförallt specifika kurser ställde höga krav, medan det i andra var lågt tempo och mycket upprepningar, för att studenter hade svårt att hänga med på engelska. Generellt verkade lärar-student relationen präglas av mer auktoritet än jag upplever att den gör på KI. Det stämmer också med mina fördomar om utbildningssystemen i flera länder i Sydeuropa, fast ju mer jag tänker på det desto mer framstår det som en chimär, studenterna vågade vara kritiska mot läraren och ibland pratade studenter under föreläsningarna. Det var snarare någon slags kvarleva, att lärarna använde sig av auktoritet ibland, t.ex. i sina kursbeskrivningar, men att det inte riktigt bet på studenterna. På de flesta kurserna fanns utrymme för att få ställa frågor och diskutera, även om det uppmuntrades mer av vissa lärare än andra.

Examinationerna varierade, vi hade både skriftlig tenta, redovisningar, muntlig tenta och inlämning av kortare rapporter.  Den muntliga tentan var lite märklig, då fick man sitta och vänta på att ens namn skulle ropas upp (vissa fick sitta en hel dag), varpå man fick fem minuter med läraren att diskutera en fråga. Med risk för förenkling och generalisering så är det ibland så det är i Italien, man kan bli galen på hur systemet (inte) fungerar.  Kanske är det på ett sätt baksidan av att det är ett land och en kultur där det värdesätts att återhämta sig och ta det lugnt, vilket är något av det jag gillade mest med Italien. 

Kurser under utbytet

Kurser motsvarande termin 6 på KI
Clinical applications of Positive Psychology (kurskod: 70244)
6 högskolepoäng
Den här kursen handlade om framväxten av positiv psykologi som en reaktion på och alternativ till klinisk psykologi, där man fokuserar på positiva aspekter av mänskligt fungerande istället för psykopatologi. Kursen bestod av föreläsningar och egen inläsning, det fanns två kursböcker att välja på. Kursen examinerades antingen genom en skriftlig tenta med flervalsfrågor eller genom ett fördjupningsarbete med kortare redovisning och muntlig tenta. 

Research project in psychometrics (kurskod: 82511)
3 högskolepoäng
Det här var kursen som de hittade på för vår skull, och undervisningen gick ut på att vi lyssnade, ställde frågor och gjorde olika övningar tillsammans med en lärare. Vi fick lära oss ny statistik i kombination med repetition av sådant vi redan läst, och öva på SPSS. Utöver det fick vi ta del av deras forskning om dyslexi och andra inlärningsvariationer, men också om kognitiva funktioner hos personer med allvarliga psykiska syndrom som t.ex. schizofreni. Det var intressant och lärorikt, läraren var jättebra. Kursen examinerades i att vi självständigt fick analysera data i SPSS och skriva en rapport med resultat och reflektioner. Sedan diskuterade vi datan och resultaten tillsammans med läraren, jag skulle säga att det var en examinationsform för optimalt lärande. 

State-of-the-Art in WOP Psychology (kurskod: 70271)
4 högskolepoäng
Kursen sträckte sig över en ganska lång tidsperiod och var uppdelad i två delar. WOP står för "Work Organization Personnel". Det var alltså den här kursen som var på master-nivå tillsammans med andra Erasmus-studenter som läste sin master i just WOP-psychology. Första delen handlade om hur man som psykolog kunde utforma olika träningsprogram för olika yrkesgrupper, och hölls av en amerikansk professor. Den andra delen handlade om mångfald och inkludering och hur en arbets- organistionspsykolog kan arbeta med dessa frågor på en arbetsplats. Båda delarna examinerades med en respektive redovisning i grupp där man hade fördjupat sig i ett specifikt ämne. 

Emergency and risk psychology (kurskod: 70270)
4 högskolepoäng
Kursen består av föreläsningar och workshop-liknande inslag och berör säkerhetsaspekter kopplade till psykologiska färdigheter i högrisk-yrken som t.ex. polis, brandförsvar, militär och transport. Olika kognitiva, psykologiska och sociala färdigheter som påverkar utfallet vid t.ex. en olycka behandlas var för sig och hur man som psykolog kan arbeta med dessa färdigheter för att förebygga att olyckor inträffar på arbetsplatsen eller förmildra konsekvenserna efter en olycka. På den här kursen var det obligatorisk närvaro och viktigt att delta aktivt i undervisningen. Det här ämnet är som jag nämnt tidigare inget för mig, men jag tyckte att kursen höll hög kvalité. Kursen examinerades med en skriftlig tenta.

Språk och kultur

Alla kurser vi läste hölls på engelska, och det var lätt att följa med. Tempot varierade beroende på kurs, där t.ex. positiv psykologi-kursen var betydligt långsammare, medan engelskan flöt på bra i WOP-kurserna. När det gäller att prata engelska i sociala sammanhang så fungerade det också bra, även om man ibland kände sig utanför och samtalen kunde bli lite trevande. Jag hade läst lite italienska innan och kunde därför förstå lite grann och lyckades faktiskt prata mer och mer. Vi pluggade lite också på egen hand, köpte handböcker i italienska och försökte oss på appen duo-lingo. Över lag så var språkbarriärer inget stort problem, och vi fick nya vänner. Skulle jag däremot bo längre i Italien, och egentligen var som helst utomlands, skulle jag vilja lära mig språket ordentligt. När det kommer till nyanser i språket, där humor är ett tydligt exempel, så är det svårt med ett språk som inte är någons modersmål. Jag känner mig själv inte lika rolig på engelska som på svenska. Det fanns en gratis språkkurs att tillgå online, som mina kursare höll på med när jag pluggade en distanskurs från KI. Den verkade vara bra och man förlorar ingenting på att prova, så jag skulle rekommendera att man ger den ett försök. Annars är nog det bästa sättet att försöka lyssna på och prata med italienare, titta på italienska filmer eller tv-serier och lyssna på italiensk musik, då kanske man lär sig mest. 

Jag tyckte mycket om kulturen i Bologna, men det märktes att det skiljer sig åt mellan olika platser i Italien. Jag tror inte att Bologna är typiskt italiensk, mycket på grund av att det är en studentstad. Folk är unga och progressiva, och det finns ett starkt politiskt engagemang bland studenter och även äldre invånare. En hel del katolska artefakter gör sig fortfarande påminda i den italienska kulturen, och märktes ibland även i Bologna, såsom t.ex. attityder kring kvinnors och HBTQ-personers rättigheter. Det var något jag häpnades över då och då, även om många unga människor som sagt var mer öppensinnade så märkte jag en skillnad i attityder gentemot vad jag är van vid. 

Fritid och sociala aktivteter

Eftersom vi bodde i Bologna och inte i Cesena där vi pluggade så blev det inte så att vi var med på några särskilda Erasmus-aktiviteter. Jag tror också att det var för att vi inte var intresserade av att göra det, utan ville uppleva staden på egen hand. Vill man få en "social skjuts" så finns massor med aktiviteter och studenterna i Cesena var välkomnande och verkade hitta på utflykter osv på fritiden. Om man som vi väljer att bo i Bologna så kan det hända att man är lite mer vilsen, men det är en social stad med massor av caféer och barer. Det finns en jättefin park som heter Giardini Margherita där vi ofta hade picknick eller satt på uteservering, där kunde man också motionera för den som gillar det. Ett tips är att lägga lite pengar på att köpa en cykel, för det är en trevlig och enkel stad att cykla i. (I Facebook-gruppen "COMPRO/VENDO BICI BOLOGNA A POCO PREZZO! =)" lägger folk upp cyklar som är till salu!)

Vi passade på att resa runt ganska mycket under tiden och det är enkelt att ta sig runt med tåg. Det är bra att vara ute i lite god tid för då blir tågbiljetterna billigare. Till Florens kan man ta sig på 35 minuter, Rom och Venedig är två timmar bort osv. Det var roligt att se sig om i Italien, och få en större bild av landet i sin helhet, det rekommenderar jag!

Sammanfattning

Jag tror att man kan få flera perspektiv när man studerar delar av ett program utomlands. Psykologi som ämne upplever jag som både språkligt och kulturellt betingat, jag tror därför att det kan vara viktigt att vidga sina vyer från Sverige. För mig kändes det särskilt viktigt att få ett annat perspektiv än det jag får på KI. Där lär man sig en sorts psykologi, och påverkas av att befinna sig i den kontexten, på ett medicinskt universitet. Det var mycket intressant att få en inblick i och en påminnelse om psykologi som ett humanistiskt ämne, med andra influenser än de jag är van vid. Det tror jag kommer att påverka mig i mina framtida studier och yrkesutövande, och jag är väldigt glad över den erfarenheten.